"Det som påverkar mest är hur öppen man kan vara"

This page in English

Foto istockphotoGenom att studera homo- och bisexuella i 28 europeiska länder har forskare visat hur ett lands lagstiftning och attityder får direkta konsekvenser för människors hälsa. I Sverige har hälsan i den här gruppen förbättrats i takt med förändrade lagar och högre acceptans för homosexualitet hos befolkningen.

DE SENASTE TIO åren har den nationella folkhälsoenkäten som genomförs regelbundet i Sverige innehållit frågor om sexuell läggning. Enkäten visar tydligt att homo- och bisexuella (HB) personer har sämre hälsa än heterosexuella. Det är ungefär dubbelt så vanligt med ångest och depression, och risken för självmord är 2-4 gånger högre i gruppen homo- och bisexuella. Risken för missbruk är också högre än bland heterosexuella. Den positiva nyheten är att det går åt rätt håll. Under de senaste tio åren har andelen homosexuella män och kvinnor som utsätts för hot och våld minskat och den psykiska hälsan har förbättrats. Det har skett i takt med förbättrad lagstiftning, som inkludering av sexuella minoriteter i hatbrottslagstiftningen, skydd mot diskriminering på arbetsplatser och könsneutrala äktenskap. Ur ett forskningsperspektiv är det intressant att studera sambandet närmare: På vilket sätt kan samhällsfaktorer påverka de stora skillnader vi ser i hälsa mellan HB-personer och heterosexuella? Hur ser mekanismerna ut?

Richard Bränström, forskare i hälsopsykologi på institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, har studerat situationen för HB-personer i 28 europeiska länder. Genom att granska lagstiftning och mäta befolkningarnas acceptans av homosexualitet har han värderat hur stigmatiserande länderna är gentemot HB-personer. Det har jämförts med resultatet från enkätundersökningar där HB-personer svarat på frågor om sin livskvalitet.

– Vi ser ett tydligt samband. Ju mer stigmatiserande länderna är desto sämre psykisk hälsa har HB-personerna. Det är ovanligt att man kan se en så stark koppling mellan ett lands lagstiftning och attityder och människors hälsa, säger Richard Bränström.

Ohälsa bland människor som tillhör utsatta minoriteter brukar ofta förklaras med att de utsätts för specifika stressfaktorer. Det handlar om samhällets attityder, diskriminering, social uteslutning, hot och mobbning. Det finns också individuella faktorer. Människor som förväntar sig att bli illa behandlade internaliserar ofta omgivningens negativa attityder så att de nedvärderar sig själva lika mycket som omgivningen gör.

Men när det gäller homo- och bisexuella i Europa pekar Richard Bränströms forskning på en annan viktig faktor som är specifik för sexuella minoriteter.

– Det som framför allt påverkar den psykiska hälsan är hur öppen man kan vara med sin läggning. Öppenheten är det som förklarar mest av skillnaden i livskvalitet mellan Europas länder.

Här är skillnaderna mycket stora. I länder som Rumänien, Lettland och Litauen är bara 20 procent av de homo och bisexuella öppna med sin sexuella läggning. Orsaken är en diskriminerande lagstiftning och mycket negativ attityd till HB-personer. Genom att dölja sin sexuella läggning minskar de risken för hot och våld, men det sker till priset av dålig psykisk hälsa.

I SVERIGE ÄR SITUATIONEN mycket bättre och 80 procent av HB-personerna är öppna med sin sexuella läggning. Deras hälsa är också bättre än i de flesta andra europeiska länder. Sverige har kommit långt när det gäller att skapa ett tillåtande samhälle för de 2-4 procent av befolkningen som är homo- eller bisexuella. Vi har mindre diskriminerande lagstiftning, attityden är allt mer positiv och i många delar av samhället kompetensutbildas människor i dessa frågor. I takt med utvecklingen har gruppen fått bättre hälsa.

- Det här visar att om man lyckas förändra lagar, diskriminering och attityder i ett samhälle så har det en direkt påverkan på hur människor mår. Det är viktigt att ha det klart för sig, eftersom vi har en tydlig strävan efter jämlik hälsa i Sverige, säger Richard Bränström.

Men homo- och bisexuella har fortfarande sämre hälsa än heterosexuella. Det gäller inte bara den psykiska hälsan, undersökningar har visat att HB-personer också har sämre förebyggbar fysisk hälsa, till exempel cancerformer med stark koppling till tobaksrökning.

– Vi behöver utveckla förebyggande åtgärder för att motverka i första hand psykisk ohälsa eftersom den i sin tur är kopplad till fysisk ohälsa. Vi behöver en samlad strategi, säger Richard Bränström.

Just nu är han gästforskare på Yale University i USA där han fortsätter att arbeta med europeiska data. På Yale finns forskare som försöker utveckla internetbaserat stöd för HB-personer som lever i länder där de känner sig alltför utsatta för att gå till en mottagning.

– Det pågår ett försök med en chatbaserad stödkontakt för HB-personer i Rumänien. Syftet är att förbättra den psykiska hälsan och minska det sexuella risktagandet, säger Richard Bränström.

Richard Bränström vill gärna fortsätta att forska på homo- och bisexuella människors hälsa i ett internationellt perspektiv. I hans forskargrupp pågår även analyser av transpersoners situation i Europa.

– Hur sätter sig samhällsnormer i kroppen? För mig som hälsopsykolog är det en spännande fråga, säger han.

Homosexuella riskerar sämre livskvalitet
Nationella folkhälsoenkäten visar att homo- och bisexuella på många områden har en sämre livssituation än heterosexuella.
HB-personer:
- utsätts oftare för kränkande behandling.
- utsätts betydligt oftare för våld, eller hot om våld.
- har oftare ekonomiska problem och låg inkomst.
- har i större utsträckning riskabla alkoholvanor.
- har ett sämre allmänt hälsotillstånd.
- har betydligt sämre psykisk hälsa. Mest utsatta är bisexuella kvinnor.

Text: Johan Sievers. Tidigare publicerad i Medicinsk Vetenskap nr 4, 2017.