Om MS
Multipel skleros (MS) är en kronisk inflammatorisk sjukdom som leder till skador på myelinet (det fettrika hölje som skyddar nervfibrer) och nervtrådar. Sjukdomen drabbar vanligen yngre vuxna och är i denna åldersgrupp en av de vanligaste orsakerna till neurologisk funktionsnedsättning. MS anses höra till gruppen autoimmuna sjukdomar.
Det som särskiljer MS från andra autoimmuna sjukdomar är att sjukdomsrisken är starkt kopplad specifikt till immunsystemets reaktion på infektion med körtelfebervirus (Epstein-Barr virus).
Sjukdomsförloppet varierar från person till person. Den skovvisa formen (replasing remitting, RRMS, på engelska) är den vanligaste formen och drabbar 85-90%. Vid skovformad MS får man attacker av försämring, där symptomen helt eller delvis går över. Obehandlad övergår den skovformade fasen med tiden vanligen i en fas med kontinuerlig försämring (sekundärprogressiv MS; SPMS). Omkring 10-15% upplever en kontinuerlig försämring från start, vilket benämns primärprogressiv MS (PPMS).
Man vet inte i detalj varför sjukdomen uppstår, men det antas att sjukdomen uppstår som ett resultat av interaktion mellan multipla ärftliga och miljömässiga sårbarhetsfaktorer, där körtelfeberviruset spelar en särskilt viktig och kanske helt oundgänglig roll.
MS kan behandlas med sjukdomsmodulerande läkemedel som fungerar genom att dämpa immunförsvaret. Behandlingsresultaten är generellt bättre vid skovformad MS än vid progressiva former.
Det behövs mer forskning för att förstå vad som orsakar MS och för att vi skall kunna bota sjukdomen.
Vill du veta mer om vilken typ av forskning som pågår vid Karolinska Institutet och Centrum för Molekylär Medicin så besök gärna hemsidan för Karolinska Neuroimmunologi och MS gruppen (KNIMS).