Porträtt av professor Lena von Koch

This page in English

Lena von Koch - Professor i hälso- och sjukvårdsforskning vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle

Lena von Koch föddes 1949 i Södertälje och tog sjukgymnastexamen vid Karolinska Institutet, KI, 1970. Hon fortsatte att utbilda sig i USA vid Rancho los Amigos Rehabilitation Center, 1972, samt Sargent College of Allied Health Professions, Boston University, 1975-1976, där hon gick en masterutbildning i sjukgymnastik.

1973-1984 var Lena von Koch anställd som sjukgymnast vid neuroklinikerna på Karolinska sjukhuset. Där var också Ingrid Odéen verksam, som inspirerade von Koch att inkludera ett forskningsperspektiv i arbetet.

1984 flyttade Lena von Koch till Insjön, Dalarna, och öppnade privat praktik som sjukgymnast.

På 1990-talet blev von Koch involverad i hälso- och sjukvårdsforskningen vid KI, först som forskningsassistent, sedan som doktorand. Hon disputerade 2000. Åren 2000-2001 arbetade hon vid Högskolan Dalarna. Sedan 2002 har hon varit verksam som forskare vid KI - idag vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, sektionen för arbetsterapi.

Lena von Koch utnämndes den 15 mars 2011 till professor i hälso- och sjukvårdsforskning vid Karolinska Institutet.

Om forskningsämnet

Hälso- och sjukvårdsforskning studerar hur vård styrs och fungerar på makro-, meso- och mikronivå, och bidrar med kunskap om hur den kan förbättras. Ämnet är multidisciplinärt och inkluderar bland annat medicin, vårdvetenskap, ekonomi, statskunskap och psykologi. Frågeställningar om organisation och struktur, management, riktlinjer, ekonomi och försäkringssystem är centrala teman. Lena von Koch fokuserar på hur patientens behov och problem lättare kan fångas upp av sjukvården.

Patienten och sjukvården bedömer olika

Vid köksbordet, i hemmets trygghet, blir samtalet mellan patient och vårdteam annorlunda än på en sjukhusavdelning. I hemmet är det lättare för patienten att vara aktiv, uttrycka önskemål och därmed påverka sin rehabilitering - en skillnad som kan ha avgörande betydelse för patientens liv.

Det kunde Lena von Koch konstatera i den studie av strokepatienter som hon skrev sin avhandling om i slutet av 1990-talet. De strokepatienter som rehabiliterades i hemmet visade sig bli mer oberoende av hjälp av andra i vardagslivets aktiviteter och fick i mindre utsträckning en försämring av livskvaliteten flera år efter interventionen. Forskningsresultaten ledde så småningom till nya rekommendationer i de nationella riktlinjerna för strokesjukvård.

Att ta ansvar

I sin forskning har Lena von Koch fortsatt att intressera sig för frågor om hur hälsa och livskvalitet kan förbättras genom att man i vård och rehabilitering stärker patientens möjlighet att påverka, ta ansvar för och uppleva att de har kontroll över sin situation. Nyckelbegrepp i forskningen är termer som empowerment och self-efficacy.

- Vård, även rehabilitering, är ofta väldigt fokuserad på rent medicinska frågor. Mitt intresse är andra aspekter: hur man lever sitt liv, vilka andra faktorer som bidrar till att man hälsa och tilltro till den egna förmågan är exempel på andra faktorer som kan vara oerhört betydelsefulla för rehabilitering.

Patientcentrerat arbetssätt

Mycket av Lena von Kochs forskning har varit inriktad på rehabilitering av personer med neurologiska funktionshinder, i synnerhet stroke och MS. Ofta börjar hon med kartläggande studier av patienternas behov, och följer sedan upp dessa med interventionsstudier. Idag leder hon bland annat en studie av betydelsen av att arbetsterapeuter använder ett patient/klientcentrerat arbetssätt. Tre landsting deltar i en randomiserad studie som ska komma att omfatta 280 patienter med stroke.

- I policysammanhang talas det ju ofta om ett patientcentrerat arbetssätt, men riktigt vad det innebär och i vilken utsträckning det verkligen praktiseras... ja, det är ofta oklart, säger Lena von Koch. Vår studie utgår från ett nytt behandlingsprogram, där vi har utbildat ett 40-tal kliniskt arbetande arbetsterapeuter i ett patientcentrerat förhållningssätt. Det är en intervention som har utvecklats här vid sektionen för arbetsterapi och bygger på tidigare studier av våra forskare. Utöver att undersöka skillnaden för patienterna själva jämfört med en kontrollgrupp, studerar vi också hur närstående och vårdkonsumtionen eventuellt påverkas av arbetsterapeuternas förändrade arbetssätt.

Behov identifieras olika

I Lena von Kochs forskning är det i regel patienter och närstående själva som får identifiera behov och problem, och hon konstaterar att skillnaden mellan patientens och sjukvårdens bedömning ofta är påfallande stor.

- I en pågående studie jämför en av doktoranderna vårdens standardiserade bedömningsinstrument för strokerehabilitering med de behov som patienterna upplever. Undersökningen visar tydligt att en väldigt stor andel av det som patienten upplever som problem över huvud taget inte fångas upp av de instrument som vården använder, konstaterar Lena von Koch. Hur vi kan minska den klyftan är en av de stora forskningsfrågorna för mig.

Lena von Koch är studierektor för två forskarskolor samt koordinator för forskarutbildningsprogrammet i vårdvetenskap vid KI. Hon tycker att en av de stora utmaningarna i utbildningen är att ge doktoranderna den metodologiska mångkunnighet som de behöver.

- De komplexa företeelser som studeras inom vårdvetenskap och hälso- och sjukvårdsforskning utforskas tvärvetenskapligt, med metoder från såväl naturvetenskap som humaniora och samhälls- och beteendevetenskap, säger hon.

Mer information

Till forskargruppen HELD (på engelska)

Professor, senior

Lena Von Koch

Enhet: Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle (NVS), H1
E-post: Lena.Von.Koch@ki.se

Professor