Sune Bergström och Bengt Samuelsson fann mekanismerna bakom kärlsjukdom
År 1982 tilldelades Sune Bergström och Bengt Samuelsson Nobelpriset i fysiologi eller medicin för sina upptäckter rörande prostaglandiner – hormonlika substanser som reglerar en rad viktiga processer i kroppen. Förutom sina forskningsinsatser, som har lett fram till flera nya läkemedel, har de båda pristagarna också varit rektorer vid Karolinska Institutet.
I våra kroppar finns en rad funktioner som måste regleras noggrant för att vi ska hålla oss friska och anpassas om omständigheterna plötsligt förändras. Till exempel måste blodet förbli flytande, blodtrycket hållas jämnt och vid en infektion ska vita blodkroppar samlas till kroppens försvar.
Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1982 belönar upptäckten av ett sådant system och tilldelades Sune Bergström och Bengt Samuelsson, professorer vid Karolinska Institutet, och engelsmannen John Vane, för deras ”upptäckter rörande prostaglandiner och relaterade biologiskt aktiva substanser”.
Ulf von Euler myntade namnet
Namnet prostaglandin myntades dock inte av 1982 års pristagare. Det gjorde Ulf von Euler, professor i fysiologi vid Karolinska Institutet och Nobelpristagare i medicin eller fysiologi 1970.
Han hade redan på 1930-talet hittat den intresseväckande substansen i sädesvätska och prostata, och gett den namnet prostaglandin. 1945 frågade han om Sune Bergström, som då var docent i fysiologisk kemi vid Karolinska Institutet där han även utbildat sig till läkare, ville ta arbetet vidare.
Sune Bergström nappade. Han lyckas isolera de första prostaglandinerna och visade att det inte handlar om en substans, utan ett helt system av besläktade föreningar. Efter att ha renat fram prostaglandinerna kunde Sune Bergström förhållandevis snabbt bestämma hur de var uppbyggda kemiskt.
En bidragande faktor ska ha varit de masspektroskopiska metoder som vid den här tiden utvecklades på Karolinska Institutet av bland andra Ragnar Ryhage.
Sune Bergström visade också att det finns ett samband mellan fleromättade fettsyror och bildningen av prostaglandiner, vilket kom att fånga Bengt Samuelssons intresse.
Upptäckte flera viktiga delar
Bengt Samuelsson var doktorand hos Sune Bergström och arbetade med honom på de tidiga strukturstudierna av prostaglandiner. Efter att ha doktorerat och tagit läkarexamen vid Karolinska Institutet forskade han ett år vid Harvard i USA, men återkom sedan till Karolinska Institutet. Här bestämde han sig för att titta närmare på reaktionerna när prostaglandiner bildas.
Under 1960- och 1970-talen visade han i detalj hur prostaglandiner bildas från fettsyror, framförallt arakidonsyra. Bengt Samuelsson har isolerat och strukturbestämt flera viktiga delar i prostaglandinsystemet.
Till exempel upptäckte han de så kallade leukotrienerna, som bland annat frisätts vid akuta överkänslighetsreaktioner och inflammation, och tromboxaner som bildas i blodplättar och stoppar blödningar men också bidrar till att blodproppar bildas.
Förklarade flera sjukdomar
Forskningen om prostaglandinerna gav viktig kunskap om hur kroppen fungerar normalt men också förklaringar till mekanismer bakom flera sjukdomar, som allergier, glaukom, inflammationer och kärlsjukdomar. Kunskapen öppnade också för utveckling av nya behandlingar. Bengt Samuelssons upptäckt av leukotriener har till exempel lett till läkemedel som används mot astma.
Sune Bergström engagerade sig bland annat i prostaglandinernas betydelse för reproduktionsorganens funktion, vilket har bidragit till substansernas användning som abortmedel, för igångsättning av förlossning och behandling av riklig blödning vid förlossningen.
Både Sune Bergström och Bengt Samuelsson har utöver sina forskarkarriärer även varit rektorer för Karolinska Institutet. Sune Bergström var rektor 1969–1977 och Bengt Samuelsson 1983–1995.
Sune Bergström avled 2004. Bengt Samuelsson gick bort den 5 juli 2024.