Skip to main content

Internationella Alzheimerdagen

Dorota Religa research groupAlzheimerdagen behöver uppmärksammas. Karolinska Universitetssjukhuset arbetar aktivt tillsammans med patient Mikael Hassle och patientorganisationer för att ta bort stigmat kring Alzheimers sjukdom. En del av detta arbete är att organisera Alzheimerdagen som i år skedde i samarbete med Karolinska Institutet och Svenska Demensregistret (SveDem).

Internationella Alzheimerdagen firades den 21 september 2018 i Birkeaulan vid Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge. Det var en temadag om Alzheimer och andra demenssjukdomar för medarbetare och studenter vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Kunskaper som finns på Tema Åldrande samt vid Karolinska Institutet - Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, sammanfattades i korta föredrag med efterföljande frågor. Moderatorer för hela dagen var seniorprofessor Bengt Winblad och patientflödeschef Dorota Religa.

Alla hälsades välkomna av den nya patientområdeschefen Carina Metzner samt patientflödeschef Dorota Religa. Det konstaterades att Alzheimers sjukdom är vanligast av våra demenssjukdomar med ca 60-70 % drabbade och att antalet väntas öka kraftigt de närmaste decennierna. Föreläsarna framhöll de tre huvudpoängerna med Alzheimerdagen.

  1. Få bort stigmat kring demens och Alzheimers sjukdom - man lever ungefär 10 år med sjukdomen
  2. Informera mer om sjukdomen
  3. Informera om vad som pågår inom forskningen kring Alzheimers sjukdom

Alzheimerdagen ska bygga broar mellan sjukhusets olika teman och utbyta kunskap med alla andra professioner som möter alzheimersjuka patienter. Mycket hänt inom geriatrik och Alzheimers sjukdom sedan Bengt Winblad var nybliven professor i ämnesområdet 1987, då det fanns bara en sjukhusavdelning och 2 läkartjänster. Utvecklingen har gått från acetylkolinesterasbehandling i mitten av 1990-talet, memantin i början av det nya millenniet och nu utveckling av läkemedel mot underliggande mekanismer. Maria Ankarcrona, nybliven professor i experimentell neurogeriatrik, presenterade sig. Det finns en omfattande forskning inom området, hennes egen forskning fokuserar på hur mitokondriernas funktion är störd vid Alzheimers sjukdom med det långsiktiga målet att identifiera nya läkemedelskandidater. Mitokondrierna är cellens ”kraftstationer”. Sedan talade överläkare Vesna Jelic om Alzheimersymtomatologi. Inte bara minnet påverkas utan även andra kognitiva (intellektuella) funktioner såsom tankeförmåga, omdöme och språk. Ofta förekommer i olika skeden av sjukdomen beteendemässiga symptom. Det finns också ett antal behandlingsbara tillstånd som kan ge symptom som liknar demens, exempelvis depression och förändringar i ämnesomsättningen.

Som ett modernt pedagogiskt grepp genomfördes en halvtimmes fruktstund med aktiviteter såsom schackspel för att stimulera hjärnan. Det var med hjälp av KI doktorander Emilia Schwertner och Juraj Secnik samt Robin Palmer från KTH. Andreas Barth, Professor i experimentell molekylär biofysik vid Stockholms Universitet (SU) berättade under pauserna om sin forskning mellan SU och SLL (projekt med dr Religa).

Seniorprofessor Lars-Olof Wahlund talade om Alzheimerdiagnostik. Diagnostiken baseras på anamnes, status, neuropsykologbedömning, avbildande hjärnundersökningar och kemisk analys av cerebrospinalvätska, där amyoid beta och tau är förändrade vid sjukdomen. Eric Westman, docent inom neurogeriatrisk avbildning och sektionschef vid Klinisk Geriatrik, fördjupade diskussionen om MRI (magnetic resonance imaging) som hjälpmedel vid diagnostik.

Ann-Katrin Edlund, landskoordinator av SveDem (Maria Eriksdotters grupp) berättade om Svenska demensregistret SveDem, ett nationellt kvalitetsregister som startade 2007. De samlar in data om personer med demenssjukdom för att förbättra och utveckla vård, diagnostik och behandling.

Dorota Religa berättade om hur det är att leva med patienter med demenssjukdomar från anhörigperspektiv. För många anhöriga upplevs neuropsykiatriska symptom av demens hos den älskade familjemedlemmen som att leva med en främling. Det var en sammanfattning av studie av doktorand Marie Tyrrell som dr Religa är bihandledare för. Deltagare i studien rekryterades från Tema Åldrande.

Charlotta Thunborg, medlem i Miia Kivipeltos forskargrupp, föreläste om FINGER-studien - världens första stora multifaktoriella studie av livsstilsinterventioner. Studien visar att hälsosam livsstil i viss mån kan förebygga minnesproblem. Fysisk aktivitet, hälsosam kost, social- och mental aktivitet samt hantering av blodkärlsrelaterade riskfaktorer är bra för hjärnan.

Slutligen talade professor Nenad Bogdanovic om framtidens Alzheimerbehandling. Det konstaterades att det för närvarande bara finns symtomatisk behandling i form av kolinesterashämmare och memantin. Till nyligen var amyloidhypotesen utgångspunkten för utveckligen av nya läkemedel och idén av att en reduktion av betaamyloid (Aβ) överproduktion. På basis av våra kunskaper om patogenesen vid Alzheimers sjukdom finns nya behandlingar under utveckling som har som mål att ingripa i den patologiska processen på ett tidigt stadium, så kallade sjukdomsmodifierande läkemedel. Nya behandlingsmetoder fokuserar på att avlägsna amyloidplack och fosforylerat tau-protein från hjärnan.

Dagen var möjligt tack av Stockholm Universitet / SLL sammarbete, Alzheimerfonden, Vetenskapsrådet, CIMED och ALF. Internationella Alzheimerdagen återkommer samma datum varje år.

Vår patientrepresentant från ovala bordet, Mikael Hassle, intervjuas i TV4

Anknuten

Dorota Religa

Enhet: Religa
E-post: Dorota.Religa@ki.se

Telefonnummer: 08-517 700 00 Alternativ e-post: dorota.religa@sll.se