PREFECT-studien

PREFECT är en svensk studie om elbehandling (ECT). Datainsamlingen startade 2013 och avslutades 2017. ECT är en oftast mycket effektiv behandling mot depression. Den hjälper dock inte alla och vissa kan drabbas av biverkningar. Mer kunskap behövs om för vem och vid vilka tillstånd behandlingen är som mest gynnsam. Målet med PREFECT-studien är att hitta faktorer som förutsäger vilka som har mest nytta av ECT och vilka som löper risk att drabbas av biverkningar.

De faktorer vi undersöker är dels kliniskt rapporterade symptom och dels biologiska markörer som kan vara genetiska varianter eller ämnen i blodet. Det slutgiltiga målet med studien är att få verktyg som kan användas för att skräddarsy psykiatrisk behandling så att varje patient får just den behandling som passar honom eller henne bäst.

Studien är godkänd av Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm (Dnr 2012/169-31/1) och finansierades av Stiftelsen för Strategisk Forskning. Studien koordinerades från Karolinska Institutet, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik.

PREFECT-studien bestod av två delar. Dels en retrospektiv del där personer som tidigare fått ECT inkluderades. Dels en prospektiv där personer som skulle påbörja ECT inkluderades. De senare studiepersonerna rekryterades på flera sjukhus i landet, se nedan.

I den retrospektiva delen inkluderades totalt 3356 personer som lämnade blodprov och deltog i en telefonintervju.
I den prospektiva delen deltog 684 personer och många av dessa deltagare lämnade flera blodprov under ECT-behandlingen.

Vi vill rikta ett stort tack till de personer som medverkade i studien!

Registerlänkningar

Med godkännande från deltagande personer har vi inhämtat kompletterande uppgifter från nationella register som t.ex. Patientregistret, Medicinska födelseregistret, Folkbokföringsregistret, Utbildningsregistret, Värnpliktsregistret, Läkemedelsregistret, samt Flergenerationsregistret. Registerdata behövs för att få en så fullständig bild som möjligt över faktorer som kan påverka effekt och biverkningar av ECT. Det är de sammantagna uppgifterna från dessa nationella register, kvalitetsregistret för ECT samt blodprovet som sen ligger till grund för analysen och förhoppningsvis svaret på frågan om vilka faktorer som är viktiga för effekt och biverkningar av ECT.

Vad är ECT-behandling?

För svår depression rekommenderar Socialstyrelsen behandling med elektrokonvulsiv behandling (ECT) (Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom, Socialstyrelsen, 2009). ECT introducerades redan 1938. Sedan dess har behandlingen förfinats och ges i dag under kortvarig narkos tillsammans med ett muskelavslappande medel. Placeringen av elektroderna och minskade strömstyrkor har bidragit till att optimera behandlingen. Vanligen ges behandlingen tre gånger i veckan. Patienterna kan vara inlagda på sjukhus men behandlingen ges även polikliniskt, d.v.s. patienter kommer till sjukhuset på morgonen och går hem efter behandlingen. Som alla behandlingar har ECT bieffekter. Exempelvis förekommer kognitiva störningar. Dessa består i minnesstörningar som brukar gå tillbaka efter att behandlingen avslutats. Huruvida minnesstörningar förekommer på lång sikt är omtvistat. Varför ECT fungerar är inte klarlagt.

Kvalitetsregistret ECT

För att kvalitetssäkra behandlingen och möjliggöra kunskapsutveckling om ECT finns Kvalitetsregistret ECT. Vid registrering insamlas uppgifter om bland annat diagnos, utfall och biverkningar. Information om registret finns att hämta på hemsidan.

Varför är en forskningsstudie om ECT viktig?

Även om vi vet att ECT är effektivt vid djupa depressioner så är inte alla patienter hjälpta av behandlingen. Det förekommer också stora individuella skillnader vad avser biverkningarna av behandlingen. Medan en del upplever minimala biverkningar, klagar andra över minnesproblem som associeras till behandlingen. Man vet inte vad de individuella skillnaderna beror på. Det kan vara genetiska skillnader eller andra biologiska faktorer som påverkar effekter och bieffekter. Denna okunskap är bekymmersam eftersom vi inte kan skräddarsy behandlingen utifrån individens unika förutsättningar. Om vi exempelvis hade kunskap om att en viss genetisk variant var kopplad till större risk för förvirring och kognitiva problem skulle man kunna vidtaga åtgärder för att minska bieffekterna såsom ge behandlingen mer sällan (t.ex. 2 gånger per vecka istället för 3), försöka med lägre strömstyrkor, vara noga med att sätta ut läkemedel som kan bidraga till förvirring med mera. Och om vi visste att en viss kombination av biologiska markörer var kopplat till mycket dåligt behandlingssvar skulle vi avstå från behandlingen.

Vad händer med donerade prover?

Donerade prover förvaras i KI Biobank på Karolinska Institutet. Proverna kommer att få unika koder för att de inte ska kunna sammanblandas eller identifieras av obehöriga. Personuppgifter i anslutning till KI Biobank är mycket säkert skyddade och kan inte kommas åt av någon obehörig. Donerade blodprov kommer att användas för att analysera om och hur den uppsättning ämnen som finns i ditt blod och din genetiska uppsättning påverkar effekt och biverkningar av ECT.

Vad har hänt i PREFECT-studien under de gångna åren – en dagbok

2013-05-20

PREFECT-studien blev godkänd av den regionala etikprövningsnämnden i Stockholm 2012-12-12, diarienummer 2012/1969-31/1. Den retrospektiva insamlingen startar i juni 2013 och den prospektiva insamlingen är planerad att starta under hösten 2013.

2014-06-10

Den retrospektiva insamlingen i PREFECT har nu pågått i 1 år. Studien startade med att patienter som fått behandling i Stockholmsområdet kontaktades och tillfrågades om att medverka. Under våren 2014 har insamlingen vidgats och pågår nu även i Skåne och Västra Götalandsregionen. I dagsläget har 687 personer fullföljt studien, d.v.s. genomfört telefonintervju samt lämnat blodprov och skriftligt medgivande. Efter sommaren kommer den retrospektiva insamlingen vidgas ytterligare i landet.
Den prospektiva insamlingen i PREFECT har precis startat och de första patienterna har nu inkluderats på Akademiska sjukhuset i Uppsala och Universitetssjukhuset i Örebro. Efter sommaren så beräknas även flera sjukhus i Stockholm vara i gång.
Stort tack till alla som har medverkat hittills!

2014-12-08

Nu har vi samlat in blodprover och intervjuat 1074 personer i den retrospektiva delen av PREFECT-studien vilket är mycket bra. Vi är alltså nu på god väg mot vårt mål att samla in 2500 prover.
Under hösten har även den prospektiva insamlingen i PREFECT startat. I PREFECT-prospektiv insamlas blodprov vid 3 olika tillfällen under en ECT-serie. Insamling pågår nu vid universitetssjukhuset i Örebro, Akademiska sjukhuset i Uppsala och Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Total har 64 patienter medverkat hittills. Vi hoppas att starta insamlingen på ytterligare ett antal sjukhus under våren 2015.
Vi som jobbar i studien vill passa på att önska alla som har deltagit och kommer att delta i framtiden en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

2015-06-16

PREFECT-studien har under våren expanderat ordentligt och den prospektiva insamlingen pågår nu på 8 stycken sjukhus i landet.

  • Universitetssjukhuset Örebro
  • Akademiska sjukhuset i Uppsala
  • Norrlands universitetssjukhus i Umeå
  • Danderyds sjukhus i Stockholm
  • Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge
  • Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg
  • Östra Sjukhuset i Göteborg
  • Hudiksvalls sjukhus

Totalt har 235 patienter lämnat blodprov under en behandlingsserie. Den retrospektiva insamlingen fortsätter att gå mycket bra och vid dags datum har 1588 studiepersoner från kvalitetsregister-ECT medverkat och donerat blod till studien.

2016-05-24

PREFECT-studien har nu pågått i snart 3 år och är en stor framgång. I den retrospektiva insamlingen, som utgår från kvalitetsregistret ECT, har nu inte mindre än 2428 personer medverkat genom att bli intervjuade och lämnat blodprov. Vi är alltså inte långt ifrån att nå det viktiga delmålet på 2500 prover som vi satte upp innan vi startade.
Den prospektiva insamlingen går också mycket bra och inte mindre än 11 sjukhus har medverkat genom att inkludera patienter och samla blodprover. Totalt 605 patienter har rekryterats prospektivt och 483 av dessa har lämnat minst 2 blodprover under en behandlingsserie. Totalt har nästan 2900 unika individer deltagit i PREFECT, en del personer medverkar alltså både i den prospektiva och i den retrospektiva insamlingen.
Analysarbetet har nu också börjat och vi har bland annat undersökt hur nivåerna i blodet av 202 utvalda proteinmarkörer påverkas av behandlingen. Preliminära data ser väldigt spännande ut, vi kan exempelvis se att många av dessa cirkulerande ämnen i blodet förändras efter ECT-behandling. Detta visar att proverna som vi samlar håller hög kvalitet och att vi kan mäta biologiska förändringar som sker som en konsekvens av att man får ECT. Vi har därför stora förhoppningar att vi kommer lära oss mycket om vad som händer i kroppen när man får ECT och varför behandlingen fungerar bra för en del men inte för alla.
Analysarbetet kommer nu expandera ytterligare samtidigt som insamlingen fortsätter. Trevlig sommar!

2017-02-22

Insamlingsfasen av PREFECT-studien är nu avslutad. Total har 3356 personer fullföljt studien och lämnat blodprov samt svarat på frågor i en telefonintervju. 684 personer har rekryterats ute på olika sjukhus runtom i landet och många av dessa har då lämnat flera blodprov under ECT-behandlingen.
Nu fortsätter det spännande analysarbetet av DNA samt av olika cirkulerande biomolekyler i blodet. Snart hoppas vi kunna presentera de första fynden.
Tack till alla er som har medverkat!

Resultat och publiceringar

För närvarande pågår analyser av de data som samlas in. Det är ett tidskrävande arbete. Det tar också tid att publicera fynd. Men tids nog kommer resultat och publikationer från studien att publiceras här.

Vi som arbetar i studien

Birgitta Ohlander

Forskningssköterska

Milka Krestelica

Forskningssköterska

Radja Dawoud

Forskningssköterska

Martina Wennberg

Forskningssköterska

Bozenna Iliadou

Systemutvecklare

Länkar där du kan läsa mer

Nationellt kvalitetsregister för psykiatri

Information om forskningsgruppens övriga projekt finns på CIBRIS hemsida