Ledarskap och klimatarbete i hälso- och sjukvården för att minska utsläpp

”På sjukhuset gör vi mycket för klimatet, men vi kan göra mer.”

Vår forskning handlar om ledarskap och klimatarbete för att minska utsläpp från sjukvården. Det övergripande syftet är att underlätta för chefer och medarbetare att driva omställningsarbetet framåt. Detta gör vi genom att bland annat undersöka roller, förväntningar, praktiker, svårigheter och underlättande faktorer. Därtill samarbetar vi med chefer och medarbetare på flera sjukhus för att utveckla stöd för deras klimatarbete.

Fokus ligger på hur sjukhus, chefer och medarbetare arbetar för att minska utsläpp samt att identifiera svårigheter, underlättande faktorer och drivkrafter. 

Forskningen genomförs för att  

  • underlätta för chefer och medarbetare på sjukhus att minska utsläpp från sina organisationer.
  • bidra till minskade utsläpp, detta för att främja din och andras hälsa och liv.   

Hur? 

Vi använder kvalitativa metoder (intervjuer, fokusgrupper och observationer), bedriver aktionsforskning och använder oss av tjänstedesign: vi utgår från problem i praktiken, undersöker behov, anpassar befintliga eller utvecklar nya insatser samt testar och utvärderar insatserna för vidare spridning. 

Vi samarbetar med region, sjukhus, chefer och medarbetare.  

Baserat på insamlad data har vi bland annat utvecklat insikter som varit utgångspunkt för workshops med chefer och medarbetare för att generera idéer till lösningar och stöd för klimatarbetet. 

Under en av workshopparna med sjukhuschefer och -medarbetare genererades till exempel 69 idéer som de prioriterade ner till åtta.  

Workshop
Workshop. Foto: Linda Sturesson Stabel

Vi arbetar vidare med flera idéer från workshopen för att utveckla dessa. Utvecklingen sker iterativt och i samskapande med cheferna och medarbetarna. Vi vill dock inte uppfinna hjulet på nytt. Istället vill vi återanvända det som redan fungerar, men integrera klimatperspektiv och få hjulet att rulla fortare.  

Vi utvecklar nu: 

  • Visualisering av data för att chefer och medarbetare ska kunna följa effekterna av sjukhusets klimatinsatser över tid. Visualiseringen baseras på inköp av produkter och kostnader i pengar och utsläpp. Liknande behov finns hos flera sjukhus och denna del sker i samarbete med fyra sjukhus och Region Stockholm (regionledningskontoret).
Gröna planeten
Gröna planeten
  • Gröna planeten som handlar om att integrera och synliggöra klimatinsatser i arbetet. Metoden/verktyget bygger på en befintlig metod för kvalitetsförbättring. Gröna planeten har utvärderats, den testas fortfarande och används även på avdelningar och mottagningar vid fyra sjukhus. 

Forskningsteamet

Linda Sturesson Stabel

Linda Sturesson Stabel

Forskningsspecialist
+46852485277
Pamela Mazzocato

Pamela Mazzocato

Lektor
+46852483696
Henna Hasson

Henna Hasson

Adjungerad Professor
Greta Schettini

Greta Schettini

Doktorand
+46852487158

Hälso- och sjukvårdens utsläpp i siffror 

  • ca 4 % av de globala växthusgasutsläppen kommer från hälso- och sjukvården.1
  • 21 % av den offentliga sektorns konsumtionsbaserade utsläpp i Sverige kommer från hälso- och sjukvården.2 
  • 64 500 ton avfall genererades från sjukhusverksamheten i Sverige år 2023, varav 29,1 % återvanns.3

 

Källor:
1 Romanello M, Walawender M, Hsu SC, Moskeland A, Palmeiro-Silva Y, Scamman D, et al. The 2025 report of the Lancet Countdown on health and climate change: climate change action offers a lifeline. Lancet. 2025 Dec 13;406(10521):2804-2857. doi: 10.1016/S0140-6736(25)01919-1. Epub 2025 Oct 29. Erratum in: Lancet. 2025 Dec 13;406(10521):2756. doi: 10.1016/S0140-6736(25)02475-4. PMID: 41175887.
2 Axelsson K, Bell L, Gewecke H. Att se hela bilden – Del 2. Klimatpåverkan från den offentliga sektorns konsumtion: Livsmedel och transporter. SEI working paper. Stockholm: Stockholm Environment Institute; 2018.
3 Sveriges Kommuner och Regioner. Miljöarbetet i regionerna. Öppna jämförelser 2024. Stockholm: Sveriges Kommuner och Regioner; 2024.

I Sverige innebär klimatförändringarna olika risker som hotar vår hälsa

Sannolikt scenario är till exempel ökning av:  

  • TBE och borrelia eftersom fästingsäsongen blir längre 
  • belastning på hjärta och cirkulation på grund av värme och luftföroreningar 
  • hjärt-kärlsjukdomar som följd av luftföroreningar  
  • pollenallergi och astma på grund av förlängd pollensäsong 
  • mag- och tarminfektioner på grund av förändrade vattentemperaturer och -flöden 

 

Källa: 
Folkhälsomyndigheten. Hälsokonsekvenser av klimatförändring i Sverige. En risk- och sårbarhetsanalys. Stockholm: Folkhälsomyndigheten; 2024