Skip to main content

Aktuella forskningsprojekt vid Centrum för hälsoinformatik (HIC)

På Centrum för hälsoinformatik (HIC) fokuserar vi på klinisk informatik med fokusområdena patientcentrerade informationssystem, beslutsstöd och beslutsfattande. Projekten nedan ligger i bokstavsordning.

EHR4SA

Electronic Health Records (elektroniska patientjournaler) for South Africa (EHR4SA) är ett treårigt forskningsprojekt som finansieras av FORTE och South African Medical Research Council (SAMRC) och slutar hösten 2020.

Anledningen till projektet är att Sydafrika går mot en nationell sjukförsäkringsstrategi NHI (National Health Insurance strategy) som kommer att förbättra tillgång till och kvalitet på hälsovård för alla medborgare. NHI kommer dock att behöva att patientdata är tillgänglig för alla vårdgivare eftersom patienter ska komma att få tillgång till både privata och offentliga hälsovårdstjänster.

För närvarande finns det ingen elektronisk metod för att hålla reda på patientjournaler i den offentliga sektorn, även övervakning och utvärdering av primärvårdstjänster görs manuellt. Vidare identifierar e-hälsostrategin de viktigaste utmaningarna som begränsad kapacitet eller möjlighet inom den primära sjukvårdssektorn att implementera en nationell e-hälsostrategi; olika nivåer av e-hälsomognad mellan och inom provinser och ett stort antal system mellan vilka det är liten, eller ingen, interoperabilitet och kommunikation.

Sverige har haft en e-hälsostrategi sedan 2005 och ligger i framkant när det gäller design och utveckling av e-hälsa, både för vårdpersonal och för patienter. I Sverige använder de flesta vårdcentraler och sjukhus elektroniska hälsoregister, 98% av alla recept är elektroniska och patienter har tillgång till sina medicinska uppgifter genom en patienttillgänglig elektronisk journal. Detta betyder dock inte att all vårdpersonal och patienter är helt nöjda med systemet och interoperabilitet är fortfarande en utmaning.

Syftet med detta forskningsprojekt är att utvärdera hur implementeringen av e-hälsostrategin kan stödas genom elektroniska journaler och att utforska den infrastruktur och de krav som krävs för att lyckas med EHR-system.

Projektledare

Sabine Koch

Samarbetspartners

Liezel Cilliers, University of Fort Hare, South Africa 
Graham Wright, Rhodes University, South Africa
Stephen Flowerday, Rhodes University, South Africa

Health Innovation Platform

Health Innovation Platform (HIP) är ett treårigt forskningsprojekt som finansieras av VINNOVA och slutar hösten 2019.

Målet med projektet är att slutföra utvecklingen av Healthcare Innovation Platform (HIP.se) - ett ramverk som ger verktyg och ramar för dem som utvecklar nya e-hälsotjänster och hämtar information från landstingets medicinska journalsystem.

Varför? Eftersom utveckling av nya sjukvårdssystem har varit förbehållet några få stora aktörer som har haft råd! HIP.se levererar tiotusentals timmar arbete som varje enskild utvecklare annars skulle behöva utföra själva. HIP ger både stora och små aktörer tillgång till kvalitetssäkrad och certifierad kod. Därmed kan de snabbt utveckla nya lösningar till en bråkdel av vad det annars skulle kostat.

Både medborgare och vårdgivare drar nytta av detta och dessutom är både konceptet och de nya tjänsterna nya exportmöjligheter. Men HIP.se är inte förpackat på ett sådant sätt att utvecklare kan använda det utan stöd från HIP:s utvecklingsteam. Projektet kommer att utveckla plattformen så att den kan användas utan stöd och lanseras både nationellt och internationellt. Först då får alla full nytta av ett unikt utvecklingskoncept.

Förutom att utveckla och testa HIP-plattformen och relaterade tjänster inkluderar projektleveranserna HIP Forum - en plats för möte, lärande och kommunikation för att fördjupa förståelsen för konceptet. Men bara att leverera en portal och forum räcker inte. Projektet kommer därför att producera innehåll i form av nya e-tjänster och kommer också att följas upp via modeller och piloter för att verifiera både användbarhet och hur konceptet påverkar utvecklingstid och kostnader.

Projektledare

Nina Sellberg

CUREX

Detta projekt är mer utförligt beskrivet på de engelska sidorna.

Projektkoordinator

University of Piraeus, Systems Security Laboratory, Department of Digital Systems

Samarbetspartners från Karolinska Institutet

Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle 

Institutionen för lärande, informatik, management och etik

Kontaktpersoner vid HIC

Sabine Koch

Sokratis Nifakos

Stefano Bonacina

Nordic eHealth Research Network

Detta projekt är mer utförligt beskrivet på de engelska sidorna.

Gruppen har sedan 2012 publicerat ett antal artiklar och rapporter. Nedan listas de tre huvudsakliga rapporterna.

Nordic eHealth indicators: organisation of research, first results and plan for the future.
Hyppönen H, Faxvaag A, Gilstad H, Hardardottir GA, Jerlvall L, Kangas M, Koch S, Nøhr C, Pehrsson T, Reponen J, Walldius Å, Vimarlund V
Stud Health Technol Inform 2013 ;192():273-7

Nordic eHealth Benchmarking - Status 2014. TemaNord 2015:539, Nordic Council of Ministers, Stockholm, Denmark.
Hyppönen H, Kangas M, Reponen J, Nøhr C, Villumsen S, Koch S, Hardardottir GA, Gilstad H, Jerlvall L, Pehrsson T, Faxvaag A, Andreassen H, Brattheim B, Vimarlund V, Kaipio J
Norden, http://dx.doi.org/10.6027/TN2018-539

Nordic eHealth Benchmarking - From piloting towards established practice
Hyppönen H, Koch S, Faxvaag A, Gilstad H, Nøhr C, Hardardottir GA, Andreassen H, Bertelsen P, Kangas M, Reponen J, Villumsen S, Vimarlund V
Nordic Council of Ministers, http://dx.doi.org/10.6027/TN2017-528

New SkyCare

Detta projekt är mer utförligt beskrivet på de engelska sidorna.

Projektkoordinator

Zilveren Kruis Achmea, The Netherlands

Kontakt vid HIC

Sabine Koch

Spetspatienter

Detta projekt är mer utförligt beskrivet på de engelska sidorna.

Spetspatienters syfte är fler patienter som vet, kan och vill mer, samt en vård som kan möta deras behov.

Detta Vinnova-baserade projekt gick inom UDI steg 1 vid namn 'Kronisk kunskap', men går nu vidare och skapar ett diagnosoberoende kompetenscenter för spetspatienter. En spetspatient är en patient (eller närstående) som i kontakt med livsomvälvande sjukdom utvecklar strategier och metoder för att maximera 'må-bra-tiden'. Vi tror att fler kan bli spetspatienter med hjälp av egenvårdsutbildning och tillgång till bra verktyg och detta ska kompetenscentret bidra med. Kompetenscentret ska även ge förutsättningar för att öka kontaktytorna mellan spetspatienter å ena sidan och andra patienter (och närstående), vård, forskning, företag och liknande å andra sidan.

Konstellationen av parterna inom projektet består av representanter från patientorganisationer, akademin, offentlig sektor, privata vårdgivare och företag. Här finns en bred kompetens med tydligt fokus på projektets kärnfråga; att stödja patienters egenvård och patientmedverkan. Vår lösning ska förbättra vårdens förutsättningar att möta aktiva patienters (och närståendes) kompetens och förväntningar på delaktighet i egenvård och vårdens förbättringsarbete. Patienter som har större möjligheter att ta ökat ansvar för sin egen hälsa kommer leda till att vården avlastas och resurserna kan användas till de som behöver mer hjälp istället. Potentialen är stor, både för besparingar i vårdkostnader, nya sätt att bedriva vård samt nya affärsmöjligheter.

Kontaktperson

Sara Riggare

PACESS

Detta projekt är mer utförligt beskrivet på de engelska sidorna.

Patient-centrerad utvärdering av patienters tillgång till journal via nätet (PACESS) är ett 3-årigt forskningsprojekt finansierat av FORTE med start 2017. I Sverige finns unika möjligheter att utforska hur e-hälsa kan påverka och förändra vården. Här utforskas hur patienters tillgång till sin journal via nätet påverkar både vård och egenvård, och hur e-hälsa kan användas för att ge patienter verktyg för att bli mer aktiva deltagare i sin vård och i utvecklingen av framtidens hälso- och sjukvård. Patienters tillgång till sin journal via nätet anses numer ofta som ett viktigt verktyg för patienters delaktighet, dock vill vi utforska om och hur dessa e-tjänster påverkar vården.

För att öka nyttan av e-hälsa krävs en fördjupad förståelse för hur införandet av e-hälsotjänster påverkar roller, relationer och organisatoriska strukturer på mikro-, meso- och makronivåer i vården. Vi behöver förstå hur framtida patienters krav på kommunikation och e-tjänster påverkar olika roller i vården samt framtidens hälso- och sjukvård. Därför är det övergripande syftet att utforska hur tillgång till information och nya e-hälsolösningar påverkar patienter och vården.

2 arbetspaket är planerade:

Utvärdering av de journaltjänster för patienter som redan implementerats i svensk hälso- och sjukvård.
Deltagande design av innovativa tjänster som möjliggör patienters aktiva deltagande och insyn i vården.

Genom hela projektet kommer vi arbeta fram en teoretisk grund för att förstå och förklara hur implementering av e-hälsotjänster påverkar vård och patienter på olika nivåer. Vidare kommer patientcentrerade kvalitetsindikatorer att skapas för att underlätta en unison värdering av införandeprocesser och e-hälsotjänster som Journalen.

Projektledare

Maria Hägglund, Karolinska Institutet

Medverkande forskare

Isabella Scandurra, Örebro universitet

Se även de forskningsprojekt som görs inom MINT-teamet.