BAMSE Projektet NY

BAMSE-projektet startade 1994 och har sedan dess följt drygt 4000 barn födda 1994-1996. Tack vare studien har vi fått värdefull kunskap om hur livsstil, miljö och arv påverkar barns astma, allergi och lungutveckling. Den ökade kunskapen kan på sikt ge oss möjligheter att bromsa ökningen av astma och allergi, men också möjligheter att lindra besvären hos dem som drabbas.

Läs mer om projektet
Foto: N/A
BAMSE Projektet Seminarium bild Foto: N/A

Nyheter

Högre sjukfrånvaro bland unga vuxna med astma

Högre sjukfrånvaro bland unga vuxna med astma

(2024-08-26) Vi har undersökt hur astma och olika astmafenotyper påverkar sjukfrånvaron bland unga vuxna. Resultaten visade att astma var kopplat till ökad sjukfrånvaro hos dessa unga vuxna. Sjukfrånvaron var högst bland unga vuxna med okontrollerad astma, ihållande astma och bland de med astma i kombination med rinit.

Färre barn lider av astma när luften i Stockholm blir renare

(2024-07-05) Luften i Stockholm har blivit renare och en effekt av det är att färre barn utvecklar astma. Nya resultat från BAMSE-studien.

Se inslag i Sveriges Television | 

Lyssna på bidraget i Sveriges Radio

Läs artikeln i Svenska Dagbladet

BAMSE Projekt Covid-19 Logotype Foto: N/A

Covid-19 uppföljningen

Under augusti 2020 - januari 2024 pågick BAMSE covid-19 uppföljningsstudien. Uppföljningen bestod av 4 delar: augusti 2020 (enkät och hemprovtagning); höst 2020/vår 2021 (enkät och klinisk undersökning); oktober 2021 (enkät och hemprovtagning); september 2023 (enkät och hemprovtagning).

SVT: Dålig luft höjer risken för postcovid

SVT: Dålig luft höjer risken för postcovid

(2023-03-13) Unga vuxna som bor i Stockholms innerstad löper närmare 30 procent högre risk att drabbas av postcovid, som även kallas långcovid, på grund av höga halter av luftföroreningar. Det visar en ny studie av Karolinska institutet.

Se bidraget på SVT

Covid-19-immunitet hos unga vuxna kartläggs

Covid-19-immunitet hos unga vuxna kartläggs

(2021-10-26) Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt förekomsten av sars-cov-2-specifika antikroppar och minnesceller i immunsystemet hos unga vuxna. Resultaten som publicerats i The Journal of Allergy and Clinical Immunology visar att drygt en av fyra hade antikroppar. Av de unga som haft covid-19 var det färre än i andra åldersgrupper som hade mätbara nivåer av B- och T-minnesceller. Nu fortsätter forskarna att studera långtidssymtom och hur vaccination påverkar immuniteten hos unga vuxna. Läs mer...

Prins Daniels forskningsanslag för yngre lovande forskare

2015 tilldelades Prins Daniels pris från Hjärt Lung-fonden till Erik Melén, docent i epidemiologi vid Institutet för miljömedicin (IMM) och PI för BAMSE-Projketet

BAMSE-projektet har ökat kunskapen om allergi och astma i över 25 år
rapport förstasidan Foto: n/a

BAMSE-projektet har ökat kunskapen om allergi och astma i över 25 år

Centrum för arbets- och miljömedicin släpte jubileumsrapporten "Ett kvarts sekel med BAMSE-projektet - Viktiga resultat och dess betydelse ur ett folkhälsoperspektiv". Rapporten ger en översikt över forskningsprojektet BAMSE:s bidrag till kunskapen om allergisjukdomar och deras orsaker hos barn och unga. Läs rapporten här

BAMSE - En studie om livsstil, miljö och hälsa
Om projektet

BAMSE - En studie om livsstil, miljö och hälsa

Bamse, som står för barn, allergi, miljö, Stockholm och epidemiologi är ett samarbetsprojekt mellan Karolinska Institutet och Region Stockholm.

Syftet med projektet är att studera riskfaktorer och hur miljö, livsstil och arv påverkar utveckling av astma och allergi. Under projektets gång har syftet utökats till att också inkludera andra vanliga folksjukdomar såsom kronisk obstruktiv lungsjukdom, övervikt och hjärt-kärlsjukdom. Projektet har genererat värdefull kunskap om möjligheter att bromsa ökningen av astma och allergi, men också möjligheter att lindra besvären hos de som drabbas.

Läs mer ...

Uppföljningar
Schema över uppföljningarna Foto: n/a

Uppföljningar

Bamse-projektet startade år 1994 då barnen var 2 till 3 månader gamla. Sedan dess har studiedeltagarna följts upp med frågeformulär och klinisk undersökning vid ett flertal tillfällen:

Två till tre månader – baslinjeundersökning (1994-1996)

-  1 och 2-årsuppföljning (1995-1997)
-  4-årsuppföljning (1998-2000)
-  8-årsuppföljning (2002-2005)
-  12-årsuppföljning (2008)
-  16-årsuppföljning (2010-2013)
-  24-årsuppföljning (2016-2019)
-  Covid-19-uppföljning (2020-2024)

Läs mer ...

Finansering

Projektet finansieras av Region Stockholm, Vårdalstiftelsen, Astma- och allergiforskningsfonden, Hjärt-Lungfonden, Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm, Naturvårdsverket, Byggforskningsrådet, Vetenskapsrådet, FORTE (fd FAS), FORMAS samt EU-projektet MeDALL.