Om BAMSE-Projektet
BAMSE-projektet startade 1994 och har sedan dess följt drygt 4000 barn födda 1994-1996. Tack vare studien har vi fått värdefull kunskap om hur livsstil, miljö och arv påverkar barns astma, allergi och lungutveckling. Den ökade kunskapen kan på sikt ge oss möjligheter att bromsa ökningen av astma och allergi, men också möjligheter att lindra besvären hos dem som drabbas.
BAMSE - En studie om livsstil, miljö och hälsa
Bamse, som står för barn, allergi, miljö, Stockholm och epidemiologi är ett samarbetsprojekt mellan Karolinska Institutet och Region Stockholm. Andra samarbetspartners är Södersjukhuset/Sachsska barnsjukhuset, Astrid Lindgrens barnsjukhus, samt EU-konsortiet MeDALL.
Syftet med projektet är att studera riskfaktorer och hur miljö, livsstil och arv påverkar utveckling av astma och allergi. Under projektets gång har syftet utökats till att också inkludera andra vanliga folksjukdomar såsom kronisk obstruktiv lungsjukdom, övervikt och hjärt-kärlsjukdom. Projektet har genererat värdefull kunskap om möjligheter att bromsa ökningen av astma och allergi, men också möjligheter att lindra besvären hos de som drabbas.
Bamse-projektet har resulterat i 42 doktorsavhandlingar hittills och mer än 300 artiklar i vetenskapliga tidskrifter. Flera seniora forskare är på olika sätt involverade i studien som täcker områden som pediatrisk allergologi, dermatologi, immunologi, lungfysiologi, nutrition, immunologi, genetik, livskvalitet samt exponeringar i ute- och innemiljön. Två CAMM-rapporter om BAMSE-projektet har publicerats hittills; 2022:02 ”Covid-19 hos unga vuxna i Stockholms län; resultat från den populationsbaserade BAMSE-studien” och 2023:01 ”Ett kvarts sekel med BAMSE-projektet; viktiga resultat och dess betydelse ur ett folkhälsoperspektiv”.
Just nu pågår BAMSE covid-19 uppföljningsstudien som startade i augusti 2020 och där syftet är att undersöka riskfaktorer för covid-19 och långsiktiga hälsokonsekvenser bland unga vuxna. Hittills har data samlats in med både webbenkäter, självadministrerade blodprov på filterpapper och en klinisk undersökning med mätning av bl.a. blodtryck, lungfunktion och blodprovstagning. Utöver den information som samlas in via enkäter och kliniska undersökningar samlar vi också in uppgifter från nationella och regionala register. I september 2023 startar den fjärde delen med webbenkät och självadministrerat blodprov. Studien utgör en unik möjlighet att undersöka de kortsiktiga och långsiktiga konsekvenserna av genomgången covid-19 infektion på immunitet och immunförsvar, lungfunktion och lungsjukdom samt livskvalité och psykisk ohälsa. De avancerade immunologiska analyserna som utförs kan även ge förståelse kring varför en del unga vuxna drabbas svårare av covid-19 infektion.
I ett nytt projekt planerar vi även att studera hur allergisjukdom påverkar introduktionen i yrkeslivet. Vi kommer att inhämta information om yrkesrelaterade faktorer från LISA-registret och MiDAS-registret för studiedeltagare som inte avböjt att information om dem samlas in från nationella och regionala register. Syftet med registermatchningen är att undersöka hur allergisjukdom och dess svårighetsgrad (t.ex. med avseende på astmakontroll) påverkar faktorer som sysselsättningsgrad, sjukfrånvaro och typ av anställning. All data som samlas in avkodas och inga enskilda individer kan därmed identifieras.