Psykisk ohälsa samt risk- och friskfaktorer

Psykisk ohälsa är en av de vanligaste orsakerna till sjukfrånvaro i Sverige. Vissa yrkesgrupper, särskilt inom vård, skola och omsorg, är mer drabbade än andra. Höga krav, stort ansvar och begränsad återhämtning kan öka risken. Därför är det viktigt att arbeta systematiskt med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för att förebygga ohälsa och skapa en hållbar arbetssituation för hela personalgruppen.

Psykisk ohälsa

Forskning visar att de flesta med arbetsrelaterad psykisk ohälsa inte blir sjukskrivna. Många fortsätter att arbeta, men med mindre ork eller svårare att fungera som vanligt. Det betyder att psykisk ohälsa inte alltid syns i sjukfrånvaron.

Samtidigt visar studier att många mår bättre inom ungefär tre månader, särskilt om de får stöd och möjlighet till anpassningar i arbetet.

Psykisk ohälsa beror sällan på en enda sak. Ofta handlar det om flera faktorer som samverkar, till exempel situationen på arbetet, privatlivet och individens egna förutsättningar. För skolan innebär det att arbetsmiljön kanske inte är den enda orsaken, men den kan ha stor betydelse för om belastningen går att hantera eller leder till ohälsa.

Hur stress och psykisk ohälsa kan påverka arbetsplatsen

Information

Hur stress och psykisk ohälsa kan påverka arbetsplatsen

I videon beskriver Irene Jensen, professor vid Karolinska Institutet, hur stress och psykisk ohälsa kan påverka arbetsplatsen och hur dessa kan förebyggas. Videon är en del av Projekt Momentum, som drivs av Försäkringskassan och delfinansieras av Europeiska socialfonden. 
 

Se filmen på 8 minuter.

Risk- och friskfaktorer

Vissa yrkesgrupper är överrepresenterade i statistiken över psykisk ohälsa och sjukfrånvaro, bland annat inom vård, skola och omsorg. Dessa verksamheter präglas ofta av höga krav, stort ansvar och små möjligheter till återhämtning. Därför är det särskilt viktigt att arbeta systematiskt med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Forskning visar också att risk- och friskfaktorer i arbetsmiljön i stort sett är desamma för kvinnor och män. Det betyder att förebyggande och hälsofrämjande insatser bör utformas så att de stärker hela personalgruppen.

Organisatorisk och social arbetsmiljö - att förebygga stress och psykisk ohälsa

Information

Organisatorisk och social arbetsmiljö

I videon beskriver Irene Jensen, professor vid Karolinska Institutet, och Ulrich Stoetzer, sakkunnig inom organisatorisk och social arbetsmiljö på Arbetsmiljöverket, hur organisatorisk och social arbetsmiljö hänger ihop med psykisk ohälsa. Videon är en del av Projekt Momentum, som drivs av Försäkringskassan och delfinansieras av Europeiska socialfonden.

Se filmen på 17 minuter

Riskfaktorer i arbetsmiljön

Det finns flera riskfaktorer i arbetsmiljön som är kopplade till psykisk ohälsa. Exempel på sådana risker är: 

  • Destruktivt ledarskap
  • Låg kontroll i arbetet
  • Hög arbetsbelastning
  • Lågt socialt stöd från kollegor och chefer
  • Mobbning eller kränkande särbehandling
  • Rollkonflikter. 

I skolor kan detta till exempel handla om otydliga uppdrag, motstridiga krav från olika nivåer i organisationen, brist på stöd i svåra elevärenden eller en arbetsbelastning som överstiger de resurser som finns tillgängliga. Forskning visar att dessa risker ofta förekommer i så kallade kluster, vilket innebär att flera risker kan finnas samtidigt på samma arbetsplats. I skolan är det därför inte ovanligt att hög arbetsbelastning sammanfaller med låg upplevd kontroll över arbetet och bristande socialt stöd, särskilt under perioder med hög arbetsintensitet, såsom vid till exempel betygsättning.

Forskning visar också att olika riskfaktorer är kopplade till olika typer av psykisk ohälsa. Exponering för lågt socialt stöd kan till exempel öka risken för utmattning, medan mobbning eller kränkande särbehandling oftare är förknippat med depression. I skolor kan detta innebära att personal som saknar stöd från kollegor eller skolledning löper ökad risk för långvarig stress, medan olösta konflikter eller kränkande beteenden kan få allvarliga konsekvenser för den psykiska hälsan. Mot bakgrund av kopplingen mellan dessa riskfaktorer och psykisk ohälsa är det viktigt att skolor arbetar förebyggande. Det innebär att risker i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön behöver minimeras eller, där det är möjligt, helt elimineras.

Friskfaktorer

Det finns också flera faktorer i arbetsmiljön som är kopplade till positiva utfall och i förlängningen till ett mer hållbart arbetsliv. Dessa faktorer handlar bland annat om:

  • Gott ledarskap som är rättvist, stödjande och inkluderande
  • Kontroll i arbetet, det vill säga möjlighet till inflytande, variation och stimulans i arbetsuppgifterna
  • Balans mellan arbetsinsats och belöning
  • Tydliga mål
  • Anställningstrygghet
  • Balans mellan arbete och fritid

I skolor kan dessa faktorer till exempel handla om att personalen upplever att rektor är närvarande och ger stöd i svåra situationer, att lärare har möjlighet att påverka planering och prioriteringar i sitt arbete, samt att det finns tydlighet kring mål, uppdrag och förväntningar. Det kan också handla om att skolans organisation skapar rimliga förutsättningar för återhämtning och att arbetsinsatser uppmärksammas och värdesätts. Även om det är viktigt att identifiera och förebygga risker i arbetsmiljön är det även viktigt att bevara och främja de faktorer som bidrar till en god organisatorisk och social arbetsmiljö. Detta är en viktigt del i arbetet för att skapa en hållbara arbetsplats.