Psykisk ohälsa samt risk- och friskfaktorer

Att arbeta evidensbaserat med att förebygga arbetsrelaterad psykisk ohälsa

Den andra rekommendationen i det evidensbaserade arbetssättet, i linje med Riktlinjer för psykisk hälsa på arbetsplatsen, är att skolledningen har kunskap om sambandet mellan arbetsrelaterad psykisk ohälsa och organisatoriska samt sociala risker i arbetsmiljön.

Förstå sambandet mellan arbetsmiljö och psykisk ohälsa

Ett första steg är att skapa en gemensam förståelse för hur organisatoriska och sociala faktorer i arbetsmiljön kan påverka psykisk hälsa. Genom att ta del av forskning och kunskap om risk- och friskfaktorer i arbetsmiljön kan skolledningen bättre identifiera vilka faktorer som kan påverka personalens arbetsmiljö och hälsa. 

Forskning visar att de flesta med arbetsrelaterad psykisk ohälsa inte blir sjukskrivna. Många fortsätter att arbeta, men med mindre ork eller svårare att fungera som vanligt. Det betyder att psykisk ohälsa inte alltid syns i sjukfrånvaron. Samtidigt visar studier att många mår bättre inom ungefär tre månader, särskilt om de får stöd och möjlighet till anpassningar i arbetet. 

Psykisk ohälsa beror sällan på en enda sak. Ofta handlar det om flera faktorer som samverkar, till exempel situationen på arbetet, privatlivet och individens egna förutsättningar. För skolan innebär det att arbetsmiljön kanske inte är den enda orsaken, men den kan ha stor betydelse för om belastningen går att hantera eller leder till ohälsa.

Risk- och friskfaktorer i arbetsmiljön

Det finns flera riskfaktorer i arbetsmiljön som är kopplade till psykisk ohälsa. I skolor kan detta till exempel handla om otydliga uppdrag, motstridiga krav från olika nivåer i organisationen, brist på stöd i svåra elevärenden eller en arbetsbelastning som överstiger de resurser som finns tillgängliga. 

Det finns också flera faktorer i arbetsmiljön som är kopplade till positiva utfall och i förlängningen till ett mer hållbart arbetsliv. I skolor kan dessa faktorer till exempel handla om att personalen upplever att rektor är närvarande och ger stöd i svåra situationer, att lärare har möjlighet att påverka planering och prioriteringar i sitt arbete, samt att det finns tydlighet kring mål, uppdrag och förväntningar. Det kan också handla om att skolans organisation skapar rimliga förutsättningar för återhämtning och att arbetsinsatser uppmärksammas och värdesätts. Även om det är viktigt att identifiera och förebygga risker i arbetsmiljön är det också viktigt att bevara och stärka de faktorer som bidrar till en god organisatorisk och social arbetsmiljö.

Identifiera hur kunskapen kan stärkas

När skolledningen har identifierat vilken kunskap som behövs om organisatoriska och sociala risker i arbetsmiljön är nästa steg att undersöka vilka utbildningar eller kurser som kan bidra till att stärka denna kunskap.

Det kan till exempel handla om:

• arbetsmiljöutbildningar via HR eller utbildningsförvaltningen
• utbildningar via Företagshälsovården
• utbildningar från Prevent eller Suntarbetsliv
• utbildningar om organisatorisk och social arbetsmiljö

Säkerställ deltagande i utbildning

När relevanta utbildningar har identifierats kan skolan planera hur deltagandet ska genomföras. Det kan till exempel innebära att skolledningen anmäler sig till relevanta utbildningar eller kurser.

I många kommuner skickar HR eller utbildningsförvaltningen regelbundet ut information om arbetsmiljöutbildningar. Dessa kan vara ett viktigt stöd för att stärka skolledningens kunskap om organisatoriska och sociala risker i arbetsmiljön.

Genom att delta i relevanta utbildningar kan skolledningen utveckla sin kunskap om hur arbetsrelaterad psykisk ohälsa kan förebyggas och hur risker i arbetsmiljön kan identifieras och hanteras.