Skip to main content

Varför behövs forskning om ohövlighet?

Hallå där Karin VIllaume, forskare vid institutionen för lärande, informatik, management och etik, LIME.

Karin Villaume, Department of Learning, Informatics, Management and Ethics. Photo: Oskar Omne

Tidigare studier tyder på att ohövligt beteende på jobbet är ett ökande problem. Karin Villaume ska kartlägga hur det ser ut i svensk detaljhandel.

Varför blev du intresserad av detta?

– Vi blev inspirerade av kanadensiska forskare som gjorde en fokuserad insats på ett sjukhus med fantastiska resultat – sjukfrånvaron sjönk med 38 procent, tilliten till ledningen ökade, medan tecken på stress, utbrändhet och cynism minskade. Insatsen var att de minst en gång i månaden genom-förde seminarier på arbetsgruppnivå. Inom varje enhet pratade man om hur hövlighet och ohövlighet yttrade sig i arbetsgruppen och hur ohövlighet kunde hanteras. De påtagligt positiva resultaten gjorde oss intresserade av att genomföra motsvarande studie i Sverige.

På vilket sätt är ohövlighet ett problem? 

– Där det förekommer kan det vara ett arbetsmiljöproblem. Tidigare studier har redovisat att 99 procent av alla tillfrågade medarbetare har bevittnat eller utsatts för ohövlighet. Hälften av de som utsatts rapporterar att de medvetet anstränger sig mindre på arbetet, två av tre att de förlorar tid på att undvika förövaren och var fjärde att de lät sin frustration gå ut över kunder. Dessutom minskar både kreativitet, problemlösningsförmåga och produktivitet, så ohövlighet får konsekvenser. 

Kan du ge några konkreta exempel?  

– Det kan skilja sig mellan olika kulturer, men exempelvis att släppa dör-ren i ansiktet eller att ignorera andra. I mejl kan ohövlighet yttra sig genom att använda versaler och uttrycka frustration, istället för att formulera sig vänligt och sakligt. Ohövlighet är intressant eftersom det till skillnad från exempelvis aggressivitet inte behöver vara medvetet. Att i ett telefonsamtal prata högt och störa sin kollega behöver ju inte ske medvetet, men kan ändå uppfattas som ohövligt.

Varför vill ni studera detaljhandeln?

– Detaljhandeln är landsomfattande och är också en sorts arbetsplats där många unga gör sin debut i arbetslivet. Jag och min kollega Dan Hasson som jag driver projektet tillsammans med gör inledningsvis en förstudie, där vi via en omfattande webbenkät till tiotusentals medarbetare ska kartlägga eventuell förekomst av ohövlighet. Vi ska även undersöka eventuella sam-band mellan ohövlighet och psykosocial arbetsmiljö, tecken på långvarig stress och sjukfrånvaro. Dessutom är vi mycket intresserade av goda exempel.

Räcker det inte att arbeta mot trakasserier, kränkningar och mobbning?

– Det är viktigt att aktivt verka för god och hälsosam arbetsmiljö och fokusera på önskat läge. Sedan behöver man naturligtvis också definiera och motarbeta beteenden som absolut inte är acceptabla.   
 

Text: Lotta Fredholm

Publicerad i tidskriften Medicinsk Vetenskap nr 2 2019