Tema: Multipel skleros
Multipel skleros (MS) är sjukdomen som läkarna delvis har missförstått i 200 år. Men nu finns ny kunskap som påverkar synen både på förloppet och på behandlingen. Samtidigt har forskarna hittat skyddsfaktorer som förvånar – sol, snus, kaffe och alkohol.
Ny kunskap om MS
Ny kunskap om MS
Kunskapen om MS har exploderat de senaste 20 åren. Innan dess kunde läkarna endast ge diagnos, nu finns en uppsjö av läkemedel som kan bromsa sjukdomen. Forskarna vet också mycket mer om risk- och skyddsfaktorer, kunskap som kan användas i preventivt syfte men också för att förstå mer om mekanismerna bakom.
Daniel Häggkvist: ”Tog åtta år innan jag berättade”
Daniel Häggkvist: ”Tog åtta år innan jag berättade”
Att få diagnosen MS var som ett slag i bröstkorgen för Daniel Häggkvist. Chocken satt i flera år och det tog lång tid innan han berättade öppet om sin diagnos.
Sofia Arkelsten: "Att få diagnosen var befriande"
Sofia Arkelsten: "Att få diagnosen var befriande"
Sofia Arkelsten är optimistisk. MS går att göra någonting åt även om det kändes ovant att vara drabbad när hon fick sin diagnos.
Stor kartläggning av genetiken bakom MS
Stor kartläggning av genetiken bakom MS
Mekanism som styr risk för multipel skleros identifierad
Mekanism som styr risk för multipel skleros identifierad
Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt en ny mekanism för en känd riskgen som triggar igång MS genom så kallad epigenetisk reglering. Läs mer på KI Nyheter.
Nyheter från KI om MS-forskning
MS redan i barndomen ger oftare långsiktig kognitiv nedsättning
Personer som drabbas av multipel skleros (MS) redan som barn uppvisar nedsatt förmåga att bearbeta information och upplever oftare kognitiv försämring inom detta område än personer som insjuknat i MS som vuxna. Det visar en studie som publiceras i tidskriften JAMA Neurology (direktlänk till den vetenskapliga artikeln på engelska).
Några av våra forskare inom området
Epigenetiska mekanismer för neuroinflammation
Epigenetiska mekanismer för neuroinflammation
Maja Jagodic forskar om de epigenetiska mekanismer som gör patogena celler aggressiva och målceller sårbara vid multipel skleros. Målet är att förstå varför sjukdomen uppstår och bidra till bättre behandlingar.
Hitta sätt att återskapa myelinet
Hitta sätt att återskapa myelinet
Vid MS försvinner myelinet, det skyddande fetthöljet runt nervcellerna som gör att de fungerar normalt. Gonçalo Castelo-Branco och hans grupp försöker bland annat hitta sätt att återskapa myelinet och utveckla behandlingar mot MS.
Kväveoxid ökar nervskadorna vid multipel skleros
Kväveoxid ökar nervskadorna vid multipel skleros
Lou Brundin vill ge patienter med multipel skleros (MS) en effektivare behandling genom att få stamceller att bilda nya celler.
Kombinerar olika sorters data för ökad kunskap
Kombinerar olika sorters data för ökad kunskap
Ingrid Kockum leder det stora internationella samarbetet MultipleMS, som ska ge ökad kunskap om olika typer av MS och hur behandlingen kan anpassas bättre till olika patientgrupper.
Arvsanlag har effekt på nervskada
Arvsanlag har effekt på nervskada
Fredrik Piehls forskning syftar till att identifiera fler ärftliga faktorer och även undersöka hur dessa interagerar med livsstil och miljö.
Immunoterapeutiska strategier mot MS och diabetes
Immunoterapeutiska strategier mot MS och diabetes
Bob Harris försöker rätta till den immunologiska obalansen i samband med inflammatoriska sjukdomar, så att patientens egna celler kan fungera.
Nya terapier mot MS i sikte
Nya terapier mot MS i sikte
Tomas Olssons forskning är inriktad på att identifiera genetiska riskfaktorer vid MS och hur dessa ökar risken för att insjukna.