Tema: Demens och Alzheimers sjukdom
Ny kunskap har dramatiskt förbättrat vården av demenssjuka. Framstegen bygger på ett tvärvetenskapligt samarbete mellan olika forskningsområden och yrkesgrupper i sjukvården. Den basala, laborativa forskningen börjar ge effekt i form av nya läkemedel. Med tiden kan den som insjuknar inte längre klara av enkla vardagsbestyr som att klä på sig och äta mat. De sista åren behöver patienterna ofta ständig hjälp och tillsyn. Vården av demenspatienter är också extremt resurskrävande.
Aktivt och hälsosamt liv minskar risken
Aktivt och hälsosamt liv minskar risken
Alzheimers sjukdom beror till stor del på genetiska faktorer, men det går att minimera risken genom en aktiv och hälsosam livsstil. I framtiden hoppas forskarna kunna hitta sätt att erbjuda särskild förebyggande behandling för människor med förhöjd genetisk risk.
"Yes we can!"
"Yes we can!"
KRÖNIKA: Demenssjukdom drabbar långt ifrån alla och de som insjuknar kan ändå leva ett bra liv i många år. Dessutom kan vi med vår livsstil på en rad sätt minska risken att drabbas. Laura Fratiglioni efterlyser en mer positiv inställning till åldrandet.
Vardagsteknik svårt vid demens
Vardagsteknik svårt vid demens
Att inte kunna hantera en mobiltelefon eller glömma hur man tar ut pengar från bankomaten kan medföra stora begränsningar i livet. Forskare vid Karolinska Institutet undersöker hur det är att leva med demens i ett samhälle som kräver teknisk kompetens.
Intensiv forskning i jakten på nya läkemedel
Intensiv forskning i jakten på nya läkemedel
Det är många år sedan forskare identifierade proteinet betaamyloid som huvudkomponenten i de typiska plack som bildas i hjärnan vid Alzheimers sjukdom, men fortfarande finns endast bromsande behandling. Intensiv forskning pågår för att hitta nya läkemedel som kan bota sjukdomen.
Några av våra forskare i fältet
"Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan"
"Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan"
Miia Kivipeltos forskning visar att det går att minska risken för demens senare i livet genom en rad förebyggande åtgärder.
Kognition och minne - vilken betydelse har ålder och kön?
Kognition och minne - vilken betydelse har ålder och kön?
Har intelligensen under barndomen ett samband med om vi senare kommer att drabbas av demenssjukdom? Den frågan försöker Agneta Herlitz besvara.
Hur behålla tankeskärpan i hög ålder?
Hur behålla tankeskärpan i hög ålder?
En hjärna som håller igång ordentligt löper mindre risk att drabbas av demens. Men varför? Det forskar Martin Lövdén om.
Demens - ett brett symtomspektrum av sjukdomar
Demens - ett brett symtomspektrum av sjukdomar
Det är angeläget med nya genetiska rön kring demenssjukdomar för att kunna ge kvalificerad rådgivning vad gäller ärftlighetsrisk och gentestning.
Nya studier kring NGF-tillförsel vid Alzheimers sjukdom
Nya studier kring NGF-tillförsel vid Alzheimers sjukdom
I början av Alzheimers sjukdom kan symtomen vara svåra att skilja från det normala åldrandet. Ingen reagerar nämnvärt om vi glömt var vi har lagt våra nycklar eller ringar.
Aggregering av proteiner vid lungsjukdomar och demens
Aggregering av proteiner vid lungsjukdomar och demens
Amyloida fibriller förekommer i plack vid Alzheimers och Parkinsons sjukdomar. Jan Johansson forskar kring vad som avgör om fibriller bildas och hur detta kan förhindras.
Depression och/eller demens
Depression och/eller demens
Dag Årsland studerar olika patientgrupper med målet att identifiera nya biomarkörer och hjärnaktiviteter som kan kopplas till depression, demenssjukdomar och Parkinson.