Tema: Demens och Alzheimers sjukdom
Ny kunskap har dramatiskt förbättrat vården av demenssjuka. Framstegen bygger på ett tvärvetenskapligt samarbete mellan olika forskningsområden och yrkesgrupper i sjukvården. Den basala, laborativa forskningen börjar ge effekt i form av nya läkemedel. Med tiden kan den som insjuknar inte längre klara av enkla vardagsbestyr som att klä på sig och äta mat. De sista åren behöver patienterna ofta ständig hjälp och tillsyn. Vården av demenspatienter är också extremt resurskrävande.
Nyupptäckt mekanism kan förklara ökad risk för demens
Nyupptäckt mekanism kan förklara ökad risk för demens
Miljontals människor världen över använder syradämpande läkemedel, så kallade syrapumpshämmare, mot halsbränna, magkatarr och magsår. Men forskning visar hur långvarig användning av dessa läkemedel skulle kunna bidra till ökad risk att utveckla demens.
Luftföroreningar knyts till demens genom hjärt-kärlsjukdom
Luftföroreningar knyts till demens genom hjärt-kärlsjukdom
När man utsätts för höga halter luftföroreningar ökar risken för demens, och risken verkar framförallt via hjärt-kärlsjukdom, enligt en studie i tidskriften JAMA Neurology. Därför kan patienter med hjärt-kärlsjukdom som bor i områden med höga halter luftföroreningar behöva extra åtgärder.
Hjärnavbildning kan förutse försämringar i minnet vid alzheimer
Hjärnavbildning kan förutse försämringar i minnet vid alzheimer
Professor Agneta K. Nordberg och hennes kollegor har i en ny studie avbildat proteinet tau i hjärnan hos levande patienter med Alzheimers sjukdom. Mängden och spridningen av tau visade sig kunna förutse hur minnet kommer att utvecklas i framtiden.
Enkelt verktyg förutser livslängd efter diagnos
Enkelt verktyg förutser livslängd efter diagnos
Forskarna har hittat ett sätt att förutse hur troligt det är att en person med demenssjukdom kommer att avlida inom tre år. Syftet med det enkla verktyget är bland annat att hjälpa läkare och andra att planera för vårdinsatser som kommer att behövas.
Aktivt och hälsosamt liv minskar risken
Aktivt och hälsosamt liv minskar risken
Alzheimers sjukdom beror till stor del på genetiska faktorer, men det går att minimera risken genom en aktiv och hälsosam livsstil. I framtiden hoppas forskarna kunna hitta sätt att erbjuda särskild förebyggande behandling för människor med förhöjd genetisk risk.
Genetiska skillnader viktiga vid alzheimerdiagnos
Genetiska skillnader viktiga vid alzheimerdiagnos
De två använda metoderna för diagnosen av Alzheimers sjukdom ger inte entydiga resultat. KI-forskare har hittat genetiska förklaringar till skillnaderna som kan få betydelse för mer individuell diagnostik och utvecklingen av framtida läkemedel.
Långsammare kognitiv försämring med vanlig behandling mot alzheimer
Långsammare kognitiv försämring med vanlig behandling mot alzheimer
Forskning från Karolinska Institutet visar goda kognitiva effekter och minskad dödlighet upp till fem år efter alzheimerdiagnos hos patienter som behandlats med acetylkolinesterashämmare.
Vardagsteknik svårt vid demens
Vardagsteknik svårt vid demens
Att inte kunna hantera en mobiltelefon eller glömma hur man tar ut pengar från bankomaten kan medföra stora begränsningar i livet. Forskarna undersöker hur det är att leva med demens i ett samhälle som kräver teknisk kompetens.
Fråga forskaren om den åldrande hjärnan
Fråga forskaren om den åldrande hjärnan
I vår populärvetenskapliga tidning kan läsarna ställa frågor till forskarna. Här har vi samlat frågor och svar om den åldrande hjärnan.
Några av våra forskare i fältet
Förebygga och senarelägga demens
Förebygga och senarelägga demens
Laura Fratiglioni är professor i medicinsk epidemiologi med inriktning mot demenssjukdomar. Hennes forskning handlar bland annat om hur man kan förebygga och senarelägga insjuknande i demens.
Kliniska utvärderingar och behandlingar av demens
Kliniska utvärderingar och behandlingar av demens
Bengt Winblad är professor i geriatrik och forskar om kliniska utvärderingar och behandlingar av demens, särskilt Alzheimers sjukdom. Forskningen handlar också om epidemiologiska, genetiska, patologiska och biokemiska aspekter av demens.
"Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan"
"Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan"
Miia Kivipelto är professor i klinisk geriatrisk epidemiologi. Hennes forskning visar att det går att minska risken för demens senare i livet genom en rad förebyggande åtgärder.
Demens ett brett spektrum av sjukdomar
Demens ett brett spektrum av sjukdomar
Det är angeläget med nya genetiska rön kring demenssjukdomar för att kunna ge kvalificerad rådgivning vad gäller ärftlighetsrisk och gentestning, menar Caroline Graff.
Kognition och minne – vilken betydelse har ålder och kön?
Kognition och minne – vilken betydelse har ålder och kön?
Har intelligensen under barndomen ett samband med om vi senare kommer att drabbas av demenssjukdom? Den frågan försöker Agneta Herlitz besvara.
Hur behålla tankeskärpan i hög ålder?
Hur behålla tankeskärpan i hög ålder?
En hjärna som håller igång ordentligt löper mindre risk att drabbas av demens. Men varför? Det forskar Martin Lövdén om.
Depression och/eller demens?
Depression och/eller demens?
Dag Årsland studerar olika patientgrupper med målet att identifiera nya biomarkörer och hjärnaktiviteter som kan kopplas till depression, demenssjukdomar och Parkinson.