Ögonblicket: ”Jag glömmer aldrig känslan”

”Det var med känslor av nyfikenhet och förväntan blandat med tyngden av stundens allvar som jag injicerade vårt försökspreparat Radium-223 i den första patienten någonsin. Det var en man i 75-årsåldern med grånat hår. Det här var år 2000 och vi befann oss i Radiumhemmets källare där strålbehandlingar utfördes. Det var ganska kärva lokaler, men jag minns att det rådde en mycket god stämning bland alla inblandade. Där fanns en fysiker som ansvarade för det radioaktiva, sköterskor som kopplade droppet och så jag och patienten.

Jag hade träffat patienten och hans fru flera gånger tidigare och diskuterat risker och möjligheter med behandlingen. Båda var väl införstådda med att det var en helt oprövad behandling, men då fanns det inget annat mot prostatacancer som hade spritt sig till skelettet. De var båda mycket positivt inställda till att försöka.

Fyra veckor senare kom han tillbaka och berättade att han hade betydligt mindre besvär av smärtor i skelettet och vi kunde också se en uppbromsande effekt i blodprov. Jag kommer aldrig att glömma den speciella känslan när vi förstod att det fungerade.

År 2013 godkändes Radium-223 som läkemedlet Xofigo och är nu godkänt i 50 länder och har hittills använts av över 50 000 patienter. Effekten kan tyckas blygsam, i snitt lever patienterna 3-4 månader längre, men för vissa blir det längre och det är värdefulla månader. Nu håller vi på att utveckla en ny behandling mot spridd prostatacancer som kallas OsteoDex och även här verkar sjukdomen bromsas upp.”

Berättat för: Fredrik Hedlund
Tidigare publicerad i Medicinsk Vetenskap nummer 3, 2019