Skip to main content

Nyfiken på livslängd

Medicinska framsteg har bidragit till en ökad medel­livslängd. Nu drömmer forskare om att bromsa själva åldrandet. Men hur länge vill vi egentligen leva?

Old man blowing out birthday candles

- 100 år känns som en ganska lagom ålder, säger Karin Modig, docent i epidemiologi vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, som har tänkt mer på livets längd än de flesta.

Hon vill dock gärna se en hög medellivslängd i befolkningen – en hög medellivslängd betyder nämligen att människor överlag är friska. Därför är det positivt att medel­livslängden är på uppgång i Sverige liksom i större delen av världen.

I Sverige har den under de senaste 250 åren ökat från 40 till 80 år. Chansen för svenskar att få uppleva sin 100-årsdag har mångfaldigats.

Men det är lätt att missförstå vilken sorts medicinska framsteg det handlar om. Medellivslängden ökar inte därför att människan som art har lyckats förlänga sin livslängd. Den ökar därför att fler individer klarar sig till en hög ålder.

Karin Modig. Photo: Mattias Ahlm
Karin Modig, foto: Mattias Ahlm

– En del tror att ingen blev gammal förr i tiden, men så är det inte, säger Karin Modig.

Medellivslängden är inte heller detsamma som att de flesta dör vid en viss ålder. Det ger alltså ingen bra prognos för hur långt liv någon individ kan förvänta sig, förklarar Karin Modig.

Medellivslängden speglar folkhälsan

Men förbättringar i folkhälsan i alla livets åldrar ger tydliga avtryck i medellivslängden. En förutsättning för ett långt liv är att inte dö tidigt och det är det allt färre som gör - barnadödligheten i världen har minskat med nästan 75 procent sedan 1950. 

– Att få kontroll över vissa infektionssjukdomar och få ner barnadödligheten har fått en stor påverkan på medellivslängden, säger Karin Modig.

Enligt de globala målen för hållbar utveckling ska den del av barnadödligheten som är möjlig att förebygga ner till noll till år 2030. Det finns stora ojämlikheter i världen och många länder har lång väg kvar. Men i Sverige är målet i princip redan uppnått, enligt Karin Modig.

– I Sverige kommer vi inte mycket längre vad gäller medellivslängd genom att minska dödligheten i unga åldrar. Det kommer alltid vara några som dör, men vi har nästan ingen dödlighet kvar i unga år som går att förebygga i sådan utsträckning att det påverkar medellivslängden, säger hon.

Ändå har medellivslängden i Sverige fortsatt att öka. Det har de senaste 20 åren berott framför allt på att risken att dö i högre åldrar har minskat. Karin Modig lyfter fram att färre insjuknar i hjärt-kärlsjukdomar, men också att risken att dö för den som blir sjuk har minskat. Däremot har risken att få cancer inte minskat, tvärtom har vissa cancerformer blivit vanligare. Men överlevnaden har förbättrats betydligt även i cancersjukdomar, berättar Karin Modig.

– På det stora hela har vi en förbättrad livsstil. Vi röker mindre, vi äter mer frukt och grönsaker, har i många fall mindre slitsamma yrken och vi rör oss mer. Vi har också fått möjlighet att behandla begynnande sjukdomar tidigt, med till exempel blodtryckssänkande och kolesterolsänkande mediciner, säger Karin Modig.

De åldersrelaterade sjukdomarna har skjutits högre upp i åldrarna.

–  En 65-åring idag är inte jämförbar med en 65-åring för 30 år sedan. Vi är mycket piggare och friskare idag, säger Karin Modig.

De vanliga hälsoråden om kost, fysisk aktivitet och social samvaro ökar chansen för ett långt liv. Men för den som vill blir riktigt gammal finns ingen vägledning att hämta i forskningen. Superåldringar över 110-år har visat sig vara en brokig skara.

– Någon har varit vegetarian hela livet, en annan äter bara kött. Någon har aldrig gått till doktorn medan andra har haft många sjukdomar. Det är väldigt svårt att hitta gemensamma nämnare. Troligen spelar både generna och slumpen en stor roll, säger Karin Modig

Gränsen kan vara nådd

Enligt Karin Modig är ökningen i medellivslängden i Sverige på väg att avstanna. För en fortsatt ökning i samma takt skulle dödsrisken behöva minska i ännu högre åldrar, hos befolkningen som är 95 år och äldre. Här har nästan inga förbättringar skett de senaste decennierna. Och på det här området halkar Sverige dessutom efter.

– Vi hör till de tio länder i världen med längst medellivslängd, men bland dessa länder har Sverige den högsta dödligheten bland äldre. Det är märkligt med tanke på att vi ofta anser oss ha världens bästa sjukvård. Jag skulle väldigt gärna vilja veta varför det är så, säger Karin Modig som planerar att gräva vidare i den frågan i sin forskning.

Efter 100-strecket är det oklart vad som är möjligt att åstadkomma.

– Kanske kommer vi kunna minska dödsriskerna även efter 100 så att döden skjuts ännu längre fram. Eller så börjar vi närma oss gränsen för hur gamla människor kan bli, säger Karin Modig.

Det officiella världsrekordet i hög ålder innehas av Jeanne Calment som var 122 år när hon avled den 4 augusti 1997. Sedan dess har ingen kommit i närheten av att bli så gammal. 

Även i Sverige kommer åldersrekorden allt mer sällan, visar Karin Modigs forskning. De äldsta kvinnorna blir cirka 110 år och de äldsta männen blir cirka 108 år gamla.

– Sedan ungefär tio år tillbaka ser vi ingen ökning alls av den maximala åldern. Det talar emot att den maximala livslängden bara blir längre och längre, säger Karin Modig.

Om det nu behövs mer bevis för livets ändlighet så menade en grupp forskare i en artikel i Nature år 2016 att de kunde presentera just det. Enligt deras beräkningar minskar effekten av olika hälsoförbättrande åtgärder efter 100 års ålder, vilket tolkades som att det finns en absolut gräns för hur gamla människor kan bli.

Man skulle också kunna säga att efter 100 år så går det bara utför.

Enligt Karin Modig är det dock knappast någon överraskning att livet blir farligare. Enligt hennes beräkningar ökar risken att dö med 11 procent för varje år vi lever – en siffra som är förvånansvärt konstant.

– Det spelar ingen roll vem du är, vi har testat det. Även om du till exempel är en atlet med extremt hälsosam livsstil så ökar din relativa risk att dö lika snabbt som för alla andra, säger Karin Modig.

Det betyder emellertid inte att alla ligger på samma risknivå - det är till exempel farligare att vara sjuk än att vara frisk. Men sjukdomar verkar inte så att risken av ålder ökar i en snabbare takt.

– Ett insjuknande i till exempel diabetes innebär att risken ökar tillfälligt, så att individen hoppar upp till en högre risknivå. Men efter ett tag växer risken av ålder lika snabbt som för alla andra.

Enligt Karin Modig speglar det helt enkelt att vi åldras - och åldrandet tycks ticka på i samma takt för alla oavsett vad som händer oss. När vi når 100 år är risken att dö är ungefär 50 procent per år.

Men möjligen upphör åldrandet efter 110 års ålder. Det menade i alla fall forskarna bakom ett annat inlägg i debatten om livets ändlighet som publicerades i Science. De tyckte sig ha upptäckt att riskökningen upphör vid ungefär 110 års ålder, vilket skulle tala för att det inte finns någon övre gräns för livslängden. 

Man skulle också kunna säga att det inte längre går utför efter 110, utan att det planar ut. Men det krävs väldigt många 110-åringar för att någon ska ha turen att leva under många år till. Om forskarna ens har rätt det vill säga.

Nej, det krävs något mer om människorna ska få ett ännu längre liv.

– Om vi kunde minska takten på själva åldrandet så skulle både medellivslängden och den maximala livslängden kunna fortsätta att öka. Det blir intressant att se om det kommer hända, säger Karin Modig.

Försöker bromsa åldrandet

Christian Riedel, forskare vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet, jobbar på saken. Han försöker förstå hur åldrandets takt regleras på molekylär nivå och försöker hitta substanser som kan få åldrandet att gå långsammare.

Photo of person
Christian Riedel, foto: Daniela Später

- Majoriteten av de stora folksjukdomarna, som diabetes, demens och i viss utsträckning cancer, är åldersrelaterade. De blir alla vanligare när vi blir äldre. Om vi kan bromsa åldrandets takt skulle det innebära att risken för alla dessa sjukdomar blir lägre, säger han.

Han menar att åldrandet beror på att kroppen utsätts för olika typer av stress som skadar kroppens celler, vilket så småningom leder till att kroppen fungerar sämre och blir mer sårbar för sjukdomar.

Vissa forskare menar att det bara är en tidsfråga innan åldrandets problem blir löst. Christian Riedel har dock svårt att se hur det skulle gå till. 

- Jag skulle bli väldigt förvånad om vi hittar ett sätt att förhindra eller reparera alla konsekvenser av åldrandeprocessen, säger han.

Men att avsevärt bromsa åldrandets takt ser han som ett realistiskt mål. Han menar nämligen att kroppen redan bär på mekanismer som kan användas för ändamålet.

– Vi känner till vissa signalvägar som har en bred effekt på kroppens reparationsförmåga och skydd mot skador. Ett exempel är signalering som involverar den insulinliknande tillväxtfaktorn IGF, en signalväg som påverkas av tillgängligheten på näringsämnen, säger Christian Riedel.

Vissa typer av näringsbrist, men även genetiska mutationer, kan minska aktiviteten i den här signalvägen, vilket leder till förlängd livslängd hos försöksdjur. För oss människor skulle periodisk fasta kunna vara ett sätt att uppnå liknande effekt. Christian Riedel har själv provat av nyfikenhet, vilket ledde till att han gick ner i vikt och kände sig friskare. Men han var inte särskilt ihärdig.

– Jag kände att att det kanske fungerar, men för att få de långsiktiga belöningarna skulle man behöva vara mer disciplinerad och fasta under längre tid, säger han. 

Mekanismerna som motverkar åldrandet är förmodligen inte utformade för att ge oss långa liv. Deras evolutionära funktion har varit att hålla oss friska och skydda oss under svåra tider så att vi överlever tillräckligt länge för att kunna få barn. Först därefter börjar förfallet på allvar.

– Vi hoppas kunna hitta sätt att aktivera några av de här skyddsmekanismerna genom läkemedel, särskilt också senare i livet när vi har blivit vuxna, säger Christian Riedel.

I en studie som publicerades nyligen använde forskarna information om innehållet av RNA-molekyler, det så kallade transkriptomet, i vävnader från mer än 8000 individer i olika åldrar. Datorer utrustade med artificiell intelligens fick sedan träna på materialet, och lärde sig så småningom att själva avgöra om ett givet transkriptom kom från en ung eller gammal person.

Bland cirka 1000 substanser identifierade forskarna sedan två substanser som kan förändra transkriptomet i mänskliga celler på ett sätt som, enligt det AI-baserade programmet, innebär att deras identitet rör sig från ”gammalt” till ”ungt”.

Det är långt kvar innan det går att säga att dessa substanser faktiskt påverkar människors åldrande. Men det fungerade i alla fall på maskar. De maskar som exponerades för substanserna fick 20 procent längre liv.

För Christian Riedel innebar studien ett viktigt bevis för att metoden fungerar, som han nu planerar att använda för att identifiera fler substanser som kan bromsa åldrandet på cellnivå.

Samma substanser gjorde också att maskarna blev mer aktiva och motståndskraftiga mot stress. För Christian Riedel var det uppmuntrande att se att livet förlängdes och att hälsan verkade förbättras på samma gång.

Hälsospannet är viktigast

– Ett förlängt liv är inte det enda som är eftersträvansvärt. Vi vill ju i första hand förlänga tiden med god hälsa, det som vi forskare kallar hälsospannet. Det är där fokus borde ligga för forskningen kring åldrandet, säger han.

Om forskningen också leder till en förlängd livslängd så är det positivt, men det är ingen nödvändighet, menar han.

– Om det händer så är det toppen. Men det är ännu viktigare att människor får behålla sin hälsa.

På senare tid har forskarna lärt sig förlänga livet hos en rad djurarter. Livslängden hos C. elegans, den sortens mask som Christian Riedel använder, kan trefaldigas med enkla medel och rekordet är ungefär en tiofaldig ökning.

I ett mänskligt perspektiv vore en sådan förlängning av livslängden häpnadsväckande. Men människorna bör skruva ner sina förväntningar, menar Christian Riedel.

Det är svårare att förlänga livet i mer komplexa organismer. I möss har ingen lyckats fördubbla livslängden. Och hos människor kan slutresultatet bli ännu mindre. Ännu finns det ingen substans eller annan intervention som tydligt har bevisats kunna bromsa åldrandet.

Men Christian Riedel tror att sådana interventioner kommer att utvecklas, de kommer bara att vara mindre kraftfulla än vad som är möjligt i enklare organismer.

– Så småningom kommer vi kanske att kunna förlänga livet med runt 10 - 20 procent med substanser som bromsar åldrandet, det tror jag är realistiskt.

För egen del skulle han inte tacka nej till ett några hundra år långt liv.

– Ja, varför inte. Jag vore nyfiken på att prova det. Det är klart att livet skulle riskera att bli långtråkigt. Men känner mig optimistisk till att det alltid skulle gå att hitta nya saker att gå igång på.

Text: Ola Danielsson, först publicerad i Medicinsk Vetenskap nr 4/2019.  

Tre djur med intressant livslängd

Hydra. Evigt liv

Ett släkte av nässeldjur som inte verkar åldras överhuvudtaget. Om en grupp hydror får leva i en skyddad laboratoriemiljö skulle fem procent fortfarande vara vid liv efter 1400 år, har forskare räknat ut.

Maskar. Superkort liv

Masken C. elegans lever bara 2-3 veckor, vilket är en av anledningarna till att de är populära bland forskare som studerar livslängd.

Ökengoffersköldpadda. Säkert liv

Den här sköldpaddan som lever i öknen i södra USA och norra Mexiko har av oklara skäl minskande mortalitet. Ju äldre den blir, desto mindre risk löper den att dö.

Källor: Diversity of ageing across the tree of life, Nature januari 2014

Interaktiv grafik: Medellivslängdens utveckling i världen