Irene Jensen vill se fler bra chefer

Text: Cecilia Odlind. Tidigare publicerad i Medicinsk Vetenskap nr 3/2021.

När Irene Jensen själv blev chef på 2000-talet var hon först entusiastisk. Men det tog tid att hitta rätt i rollen.

– Jag vågade först inte riktigt vara chef, jag ville fortsätta vara en i gruppen, säger hon.

När det inte fungerade svängde hon över mot ett mer kravställande målinriktat chefskap. Men det var inte heller någon långsiktig lösning.

– Saker blev visserligen gjorda. Men det blev inte bra stämning. Det var stressande när jag märkte att det inte räckte att bara vara jag, berättar hon.

I  dag är hon professor i metoder för företagshälsa vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet. Hon har studerat arbetsmiljön vid en rad arbetsplatser genom sin karriär. Så vad kännetecknar en god arbetsplats? Det finns gott om forskning på området.

– Att ha kontroll över sin arbetssituation är en faktor som återkommande visat sig ha stor betydelse. Det ska balanseras mot chefens och verksamhetens krav, säger hon.

Ledarskapet är så klart också något som påverkar. Ett omtänksamt och tillitsfullt ledarskap har visat sig bäst. Att man bryr sig om sina medarbetare och ser dem som resurser och inte som robotar som ska producera något åt dig. Men minst lika viktigt är stödet från arbetskamrater.

– Bra medarbetarskap är nästan viktigare än stödet från chef. Har man en ”dålig chef” kan man ändå stå ut ganska länge om det är bra stämning bland arbetskamraterna.

Slutligen är den fysiska arbetsmiljön viktig. I Sverige är den generellt mycket god. Men det finns fortfarande problem med tunga lyft och belastande arbetsställningar i vissa branscher, som exempelvis inom vården, menar Irene Jensen. I sin forskning har hon även intresserat sig för hur dessa faktorer påverkar hälsan.

– När dessa aspekter fallerar bidrar de alla till risken att bli sjukskriven. Ju sämre man skattar dessa faktorer, desto längre tid riskerar man dessutom att vara sjukskriven, säger Irene Jensen.

Så skapas en god arbetsmiljö

Det finns alltså mycket forskning om hur en god arbetsmiljö ser ut. Men hur ska man göra för att få till det? En stor studie ledd av Irene Jensen som genomfördes inom flera tillverkningsindustrier på 2000-talet lärde henne att man inte ska vara rädd för att våga fråga medarbetarna hur de mår även på ett lite mer privat plan.

– Många sa att vi inte kunde fråga om exempelvis psykiskt mående eller alkoholkonsumtion, det skulle bli integritetskränkande menade de. Men efteråt var reaktionen bland de anställda positiv, de kände att någon äntligen brydde sig om hur de mådde på riktigt. En förutsättning är ju att man samtidigt sätter in resurser för att ge stöd till dem som behöver det, säger hon.  

 Irene Jensen studerar även hur man på bästa sätt kan föra ut forskningsbaserad kunskap. I en studie som gick ut på att öka användningen av evidensbaserade metoder inom företagshälsovården utvecklade hennes forskargrupp, tillsammans med användarna, nationella evidensbaserade riktlinjer för företagshälsa. Idag förvaltas riktlinjerna hos myndigheten för arbetsmiljökunskap.

– Det var verkligen att gå från forskning till praktik. Det är alla vi som gjorde studien mäkta stolta över, säger Irene Jensen. 

Ett annat sätt att påverka verksamheten är att införa en tydlig ledarskapsstrategi, det vill säga definiera vilken typ av chefer man vill ha.

– Den används sedan vid rekryteringen så de nya ledare som anställs stämmer in på den valda ledartypen. De som anställs måste också få utbildning. Och – man måste våga förflytta chefer som inte utövar den rätta typen av ledarskap, förklarar Irene Jensen. 

Forskning har visat att ett tydligt och välförankrat systematiskt arbetsmiljöarbete inte bara ger företag med bra arbetsmiljö utan också hög produktivitet. Men återigen – det gäller att klimatet tillåter medarbetare att även ta eget ansvar över sin situation.  

– Man kan inte lägga hela ansvaret på cheferna, det är ett gemensamt arbete som ska göras, säger hon.

Hon påpekar att forskningsbranschen, som hon själv arbetar inom, har särskilda utmaningar då den är extremt konkurrensutsatt och kompetitiv. Det utmanar sociala relationer och ökar risken för mobbning. Då är ett omtänksamt och bra ledarskap extra viktigt.