Re@home – Utvärdering av hemrehabilitering för äldre personer
Effektiv rehabilitering som minskar kostnaderna för vård och omsorg är avgörande med tanke på de demografiska utmaningarna, inklusive ett ökande antal personer över 80 år med potentiella hälsoproblem (SoU 2016:2). Detta kombineras med färre personer som arbetar och bidrar med skatter till samhället samt bristen på och svårigheterna att rekrytera personal. Detta projekt kommer att bidra till att möta dessa samhällsutmaningar, och resultaten kan implementeras för att motverka dem.
Frågeställning
Rehabilitering är grundläggande för all hälso- och sjukvård, eftersom god vård och folkhälsa inte kan uppnås utan tillgång till rehabilitering (WHO). Trots detta är forskning om effekten av hemrehabilitering för att förbättra äldre personers förmåga att utföra dagliga aktiviteter (ADL) och hälsorelaterad livskvalitet (HRQL) bristfällig. Det aktuella projektet syftar till att fylla denna kunskapslucka genom att utvärdera effekterna av en strukturerad hemrehabiliteringsintervention för äldre personer, kallad Re@home.
Forskningsfrågor (FF):
1. Vilken effekt har Re@home jämfört med sedvanlig rehabilitering för äldre personer avseende a) förmåga att utföra ADL, b) HRQL, c) vårdutnyttjande och d) närståendes upplevda vårdbörda?
2. Hur upplever äldre personer och deras närstående sitt deltagande i Re@home?
3. Vilka hinder och möjligheter påverkar implementeringsprocessen och utfallet av Re@home?
Data och metod
Detta är en randomiserad kontrollerad klusterstudie som kommer att genomföras i Stockholm, Jönköping och Luleå, vilket speglar skillnader i befolkning, stad och glesbygd samt tillvägagångssätt för att organisera hemrehabilitering. Projektet följer Medical Research Councils ramverk för komplexa interventioner.
Interventionen baseras på flera förstudier finansierade av Forte (Dnr 2021-01791, PI Elisabeth Rydwik)(litteraturöversikt, fältobservationer, intervjuer, en genomförbarhetsutvärdering och en mixad metodanalys av data från förstudierna).
180 deltagare över 65 år kommer att rekryteras från 12 hemrehabiliteringsenheter (4 kluster per site.
Principerna för Re@home består av innehåll (personcentrerad bedömning och aktiviteter), strategier för att engagera de äldre i en gemensam beslutsprocess, interventionens längd samt kontext, som tar hänsyn till rehabilitering i hemmiljön. Arbetsterapeuter och fysioterapeuter vid enheterna kommer att delta i utbildning och få regelbundet stöd för att säkerställa följsamhet till interventionen.
Primärt utfallsmått: förmåga att utföra ADL.
Sekundära utfallsmått: HRQL, tillfredsställelse med interventionen, vårdkonsumtion samt närståendes situation (Forskningsfråga 1).
Intervjuer med de äldre och deras närstående kommer att genomföras för att fånga deras upplevelser av Re@home (Forskningsfråga 2).
Hinder och möjligheter för implementeringen kommer att utvärderas med fokusgrupper och enkäter (Forskningsfråga 3).
Samhällsrelevans och nyttiggörande
Rehabilitering är avgörande för att förbättra förmågan att utföra ADL samt HRQL. Därför är det viktigt att äldre personer bjuds in till gemensamt beslutsfattande under hela interventionsprocessen vilket är i linje med personcentrerad rehabilitering och integrerad vård (SOU 2019:29). Detta projekt belyser vikten av vetenskapligt baserade hemrehabiliteringsinterventioner för att förbättra vård och rehabilitering för äldre personer.
Genomförande
Den multiprofessionella projektgruppen består av arbetsterapeuter, fysioterapeuter, socionom, sjuksköterska och en implementeringsforskare, alla väl erfarna forskare i den design som används i detta projekt. Samarbete med rehabiliteringsenheter på alla platser pågår och kommer att fördjupas ytterligare.
Huvudansvarig forskare
Elisabeth Rydwik
Lektor/FysioterapeutProjektgrupp
Susanne Guidetti (Professor, Arbetsterapeut)
Maria Flink (Docent, Socionom)
Katarina Baudin (PhD, Arbetsterapeut)
Sofi Fristedt (Universitetslektor, Arbetsterapeut)
Marie Ernsth-Bravell (Universitetslektor, Gerontologi)
Anette Johansson (Postdoc, Arbetsterapeut)
Maria Ranner (PhD, Arbetsterapeut)
Irene Vikman (PhD, Fysioterapeut)
Ellinor Larsson (PhD, Arbetsterapeut)
Karin Högstedt (Doktorand, Fysioterapeut)
Lydia Kwak (PhD, folkhälsovetare)
Maria Lindström (PhD, arbetsterapeut)
Ida-Maria Barchéus (Forskningsassistent, Arbetsterapeut)
