Prevention och rehabilitering av stroke i Uganda (i samarbete med AMBSO)

Stroke globalt

Enligt WHO drabbas cirka 15 miljoner människor av stroke varje år, och en tredjedel av dessa kommer att leva vidare med funktionsnedsättningar. Vanliga riskfaktorer för stroke är höga blodsockernivåer och högt blodtryck, och i den Afrika även HIV. Tidigare ugandiska studier om riskfaktorer för icke-smittsamma sjukdomar (NCD) har visat att BMI och ålder är viktiga. I Uganda uppträder diabetes och hypertoni 20 år tidigare än i höginkomstländer. Stroke ökar globalt, särskilt i låginkomstländer i Afrika, där kunskap om riskfaktorer och förebyggande är begränsad. Dessutom är tillgången till rehabilitering för strokedrabbade mycket begränsad, liksom kunskap om hur befintliga resurser inom hälso- och sjukvården bäst kan användas. Det saknas evidens för hur man kan minska effekterna av stroke på individ-, familje- och samhällsnivå. Därför är det angeläget att identifiera strategier för prevention och tidig upptäckt av risk för stroke i låginkomstmiljöer i Östafrika, för att optimera framtida hälsopolitiska prioriteringar och minska bördan av flera kroniska sjukdomar som är kostsamma och resurskrävande att övervaka och behandla när de väl har etablerats. För att minska bördan av stroke har det rekommenderats att de fyra pelarna i ”stroke-quadrangeln” bör adresseras: övervakning, prevention, akutvård och rehabilitering. Tillsammans kan dessa insatser leda till minskad förekomst, funktionsnedsättning, dödlighet och förlorade funktionsjusterade levnadsår (DALYs).
I HELD:s forskargrupp har tidigare studier om strokedrabbade i Uganda och Kenya undersökt kunskapen om stroke och vårdsökande beteenden, upplevd påverkan av stroke, erfarenheter av deltagande i vardagsaktiviteter efter stroke samt tillämpning av sekundär prevention.

Stroke söder om Sahara och ekonomiska konsekvenser

Stroke ökar kraftigt i Afrika och kan orsaka funktionsnedsättningar, aktivitetsbegränsningar och inskränkningar i delaktighet i vardagslivet. Stroke kan skapa en stressfylld situation för familjemedlemmar med risk för depression, upplevd vårdbörda, social isolering, fysiska problem och minskad livstillfredsställelse. I Uganda tar familjer stort ansvar för vård, vilket kan leda till fattigdom och risk för depression och utmattning hos anhöriga. Vården kan avbrytas på grund av ekonomiska begränsningar, och vårdgivare kan förlora möjligheten att arbeta på grund av den höga bördan. Därför påverkas inte bara patienten utan även familjer och nätverk och hållbara lösningar behöver utvecklas som minskar den fattigdom som stroke medför.
För att förebygga stroke och återfall i stroke behöver kunskapen om riskfaktorer öka i befolkningen. Familjemedlemmar riskerar ekonomiska uppoffringar, depression, utbrändhet och minskad livskvalitet, och familjer bör därför involveras i rehabilitering i större utsträckning. Rehabilitering kan minska dessa konsekvenser, men evidens från låginkomstländer är begränsad.

Africa Medical and Behavioral Sciences Organization (AMBSO)

Ett samarbete pågår mellan forskargruppen HELD och Africa Medical and Behavioral Sciences Organization (AMBSO). AMBSO samlar regelbundet in data från 17 000 hushåll (en representativ kohort från landsbygd, stad och semi-urbana områden) om många potentiella riskfaktorer, inklusive stroke. I årliga storskaliga undersökningar samlas data in via intervjuer om demografi, riskbeteenden och riskfaktorer, antal födslar, dödsfall och flyttningar. Dessa undersökningar är nödvändiga för att registrera förekomsten av riskfaktorer och sjukdomar i avsaknad av befolkningsbaserade hälsoregister i länder där de flesta söker vård sent eller inte alls.
Tidigare befolkningsbaserad forskning i Östafrika har främst fokuserat på infektionssjukdomar, särskilt HIV, och inkluderat åldersgruppen 18–49 år samt endast områden på landsbygden. Unikt för AMBSOs befolkningshälsoundersökning (Hoima- och Wakiso-området) är att den omfattar individer i ett större åldersspann (13–80 år), vilket är viktigt för stroke och andra icke-smittsamma sjukdomar (NCD) som främst förekommer i äldre åldersgrupper. Till AMBSO:s frågebatteri har frågor om stroke, riskfaktorer och hälsolitteracitet lagts till och dessa genererar viktig information om incidens och prevalens av stroke och dess riskfaktorer som skiljer sig från dem i höginkomstländer. Detta kan bidra till bättre förutsättningar för preventionsinsatser och rehabilitering. Den kunskap som tas fram i projektet kommer att utgöra underlag för samskapande av ett program för sekundärprevention mellan forskargruppen och personer med stroke och deras familjemedlemmar, lokal hälso- och sjukvårdspersonal, by-äldsten och by-doktorn m fl. (studie 4) Doktorand i projektet är Robert Bulamba.

Syfte och mål

Forskningsfrågor i de studerade områdena:

• Hur många fall av stroke (prevalens) rapporteras i de studerade områdena? (studie 1)
• Vilka konsekvenser och upplevd påverkan har stroke för strokedrabbade? (studie 1)
• Finns det skillnader i egenskaper hos strokedrabbade som har fått respektive inte fått vård och rehabilitering? (studie 1)
• Vilka är erfarenheterna av vardagslivet hos strokedrabbade och deras familjemedlemmar (dyader)? (studie 2)
• Vilka förändringar i konsekvenser och upplevd påverkan sker efter ett år hos strokedrabbade? (studie 3)
• Vilka behov av rehabilitering uttrycks av strokedrabbade och deras familjevårdare? (studie 3)
• Hur kan kunskap om stroke-prevalens, riskfaktorer, användning av vårdtjänster och erfarenheter av att leva med stroke användas för att utveckla ett omfattande sekundärpreventivt program? (studie 4)