Epidemiologer är de allihopa

Pandemin har satt epidemiologerna på kartan, men visste du att det finns olika sorter? Möt några av Karolinska Institutets många epidemiologer och lär dig om deras forskning.

Epidemiologer utanför Aula Medica.
Olika storters epidemiolger vid ingången till Aula Medica: Karin Sundström, Arvid Sjölander, Anna Mia Ekström och Johan Askling.

Text: Cecilia Odlind, först publicerad i tidningen Medicinsk Vetenskap nr 3/2020.
Foto: Martin Stenmark. 

Hur kan vi minska risken?

Karin Sundström utanför Aula Medica.
Karin Sundström, medicinsk epidemiolog.

En fråga för den medicinska epidemiologen.

Här är fokus ofta att förstå hur ohälsa eller specifika sjukdomar uppkommer i befolkningen. Cancerepidemiologer söker till exempel efter risk- och friskfaktorer kopplade till canceruppkomst och genetiska epidemiologer letar i vår arvsmassa efter gener som ökar risken för specifika sjukdomar.

Exempel: Karin Sundström, forskare vid institutionen för laboratoriemedicin: ”Jag forskar om humant papillomvirus, HPV, som kan orsaka flera cancerformer hos kvinnor och män, bland annat livmoderhalscancer.  Vi arbetar med hur man bäst kan kombinera vaccinationsprogram med screeningprogram, för att på sikt få bort all HPV-relaterad cancer.”

Hur gör man?

Epidemiolog utanför Aula Medica.
Arvid Sjölander, metodorienterad epidemiolog.

En fråga för den metod­orienterade epidemiologen.

Epidemiologi är en ”verktygslåda”, som kan appliceras på många olika frågeställningar. Men även själva verktygslådan behöver utvecklas. Lite i skuggan av de tillämpade epidemiologerna finns de som i gränslandet mellan epidemiologi och biostatistik fokuserar på att förbättra analysmetoder och möjligheten att dra säkra slutsatser.

Exempel: Arvid Sjölander, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik: ”Min forskning handlar om att utveckla bättre statistiska metoder och studiedesigner. En gemensam nämnare för de metoder jag arbetar med, är att de syftar till att studera orsakssamband mellan riskfaktorer och sjukdomar.”

Smittar det?

Epidemiolog utanför Aula Medica.
Anna Mia Ekström, infektionsepidemiolog.

En fråga för den ”klassiska” infektionsepidemiologen.

Detta är vad de flesta kopplar ihop med en epidemiolog, och är också ursprunget till termen ”epidemiologi”: Att studera infektionssjukdomars spridning och förekomst, smittsamhet, vilka befolkningsgrupper och vilka beteenden som medför störst risk, samt hur man kan förhindra, behandla eller kontrollera smittan.

Exempel: Anna Mia Ekström, professor vid institutionen för global folkhälsa: ”Jag forskar om sexuell och reproduktivhälsa, framförallt i Afrika. Vi studerar till exempel hur man kan minska risken för unga kvinnor att smittas med hiv. Och just nu hur nerstängningar i samband med covid-19 påverkar tillgången till läkemedel för infektionssjukdomar som hiv, malaria och tuberkulos samt ökar risken för övergrepp och osäkra aborter.”

Vilken behandling är bäst?

Epidemiolog utanför Aula Medica.
Johan Askling, klinisk epidemiolog.

En fråga för den kliniska epidemiologen.

Inom klinisk forskning används den epidemiologiska verktygslådan till att studera och identifiera faktorer som avgör prognosen för en sjukdom, och för att förstå hur olika behandlingar står sig mot varandra.

Exempel: Johan Askling, professor vid institutionen för medicin, Solna: ”Jag forskar om kroniska inflammatoriska ledsjukdomar, som reumatoid artrit, och försöker identifiera undergrupper av patienter som skiljer sig från varandra när det gäller sjukdomsförlopp samt effekt och bieffekter av nya behandlingar. Här blir epidemiologi ett komplement till immunologi och genetik. Den allra bästa forskningen sker när flera olika vetenskapsfält samverkar.”

Text: Cecilia Odlind, först publicerad i tidningen Medicinsk Vetenskap nr 3/2020. 

Mer läsning – och lyssning