Förbättrad hygien i ambulanssjukvården

”När jag började arbeta som ambulanssjuksköterska hade jag tidigare jobbat länge inom intensivvården. Där var man mycket noggrann med hygienen. Det slog mig att man inte alls hade lika strikta hygienrutiner i ambulanssjukvården. I extremfallet kunde vi möta en patient med multiresistenta bakterier i ett ambulansuppdrag och hjälpa till vid en akut förlossning i nästa. Det kändes inte bra. Men som ny kollega vill man inte ifrågasätta alltför mycket.  

Men så kom jag i kontakt med forskningen. Jag insåg att det gav mig verktyg att utvärdera detta på ett systematiskt sätt. Min första studie om hygien i ambulanser publicerades 2012 och visade att personalen i ambulanssjukvården bara följde de basala hygienrutinerna helt i 3 procent av alla uppdrag.  Det handlar till exempel om att byta handskar efter olika vårdmoment, att sprita händer och att ha skyddande förkläde. Det beror inte på att ambulanspersonalen är slarvig men det kan tyda på att förutsättningarna att följa rutinerna inte finns eller att man har arbetat in vanor som inte lever upp till dessa.  Resultaten var inte så populära i verksamheten men ur ett patientsäkerhetsperspektiv tycker jag det är viktigt att undersöka hur resultaten kan förbättras.  

År 2018 publicerade vi en multicenterstudie där flera länder ingick som antydde att följsamheten till hygienrutinerna blivit bättre i Sverige, nu var det 13 procent som följde dem. Under pandemin har jag gjort en enkätundersökning som ännu är opublicerad där 92 procent av de som svarade menade att både de själva och kollegorna hade förbättrat sin följsamhet. Det krävdes en pandemi för att vi skulle bli riktigt bra på detta.”