Skip to main content

Därför är frågan om PSA-prov inte så enkel

Det prov som idag används i Sverige för att testa för prostatacancer är det så kallade PSA-provet. Det är enkelt att ta, men konsekvenserna av det kan vara svåra att bära. Provet hittar inte säkert all cancer och kan samtidigt indikera cancer där ingen finns vilket kan leda till både behandling och biverkningar i onödan.

PSA står för prostataspecifikt antigen och är ett protein som tillverkas i prostatakörteln och som gör spermierna rörligare efter utlösning. En liten mängd av proteinet cirkulerar dock i blodet och går enkelt att mäta med ett vanligt blodprov. Sedan blir det svårare.

PSA-värdet kan nämligen vara förhöjt av flera andra orsaker än prostatacancer – vanligast är så kallad godartad prostataförstoring, en inflammation i prostata, så kallad prostatit, eller sviterna efter en urinvägsinfektion. Ett förhöjt PSA-värde är därför bara en indikation till fortsatt utredning. Nästa steg är att ta vävnadsprover, så kallade biopsier, från prostatan för att försöka hitta en eventuell tumör.

Standardiserat mönster

Biopsierna tas idag i ett standardiserat mönster med tio till tolv nålar spridda över prostata i hopp om att hitta cancer i något eller några av proven. Här finns det flera problem och felkällor. Dels kan själva biopsierna resultera i en infektion i prostatan, som i värsta fall kan leda till en blodförgiftning, dels måste varje biopsinål bedömas av en patolog där bedömningarna har visat sig variera, dels kan biopsinålarna helt missa tumören.

Ovanpå detta kommer det faktum att tumörer i prostatan kan växa med väldigt olika hastighet där en ganska stor andel växer så långsamt att de aldrig vållar mannen några egentliga problem. Samt att de behandlingar som finns alla har en ganska hög risk för biverkningar.

– Det finns ju patienter där man hittar prostatacancer, behandlar tumören och patienten får inga egentliga biverkningar. Det är inte den vanliga patienten, men säg kanske 30 procent av de som opereras och lika många som strålas. Men en betydande andel av patienterna kommer att få bära antingen erektionsstörning eller inkontinens eller båda två efter behandlingen, säger Olof Akre.

Hur aggressiv tumören är

Läkarna kan visserligen ganska väl se i biopsierna hur aggressiv tumören är. Något som har en avgörande betydelse för om tumören ska behandlas eller inte.

– Om det är en väldigt ful tumör kanske man kan acceptera att förlora vissa funktioner medan om det är en halvful tumör så kanske man istället vill vänta och behålla de funktionerna. Men en del patienter blir väldigt oroliga av diagnosen och vill oavsett riskavvägningen göra maximalt. Då kan man hamna i att man låter sig behandlas för en rätt mild tumör med liten risk att dö i förtid men samtidigt väldigt stor risk att påverka livskvaliteten, säger Olof Akre.  

Text: Fredrik Hedlund
llustration: Amanda Berglund

Tidigare publicerad i Medicinsk Vetenskap nummer 3, 2019

Alternativ efter PSA

En man i 50-årsåldern som står inför att ta ett PSA-prov har följande utfall han kan ställas inför:

  1. Lågt värde, i stort sett ingen risk. Lätt, inget behöver göras.
  2. Högt värde, hög risk för cancer. Lätt, fortsatt utredning krävs.
  3. Mittemellan, oklar risk. Svårt, leva med en misstänkt cancer eller gå vidare med utredning och behandling eventuellt med biverkningar som följd.