Medicinvetarna #162: Vad får Alzheimerläkemedel kosta?
Snart förväntas ett nytt läkemedel som kan bromsa utvecklingen av Alzheimers sjukdom att godkännas i EU. Men hur mycket är vi i Sverige beredda att betala för att få tillgång till läkemedlet? Linus Jönsson är professor i hälsoekonomi och förklarar hur man kan räkna på hälsa och hur vi med hjälp av siffrorna kan se till att få så mycket hälsa som möjligt för skattepengarna. Avsnittet publicerades 8 januari 2025.
Sveriges sjukvård kostar cirka 600 miljarder per år. Kostnaden har ökat de senaste 20 åren.
– Eftersom vi har en solidariskt finansierad sjukvård så behöver vi tillsammans bestämma vad vi ska lägga pengar på. Då behöver vi principer för hur vi ska prioritera. Hälsoekonomiska utredningar kan vara ett stöd i dessa beslut, säger Linus Jönsson är utbildad läkare och civilekonom och professor i hälsoekonomi vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.
Han forskar om just hälsoekonomi – hur vi ska få ut så mycket nytta som möjligt av vårdens begränsade resurser – och han är särskilt intresserad av hälsoekonomin runt alzheimer och annan demenssjukdom.
– De flesta av oss kommer att drabbas av Alzheimers sjukdom om vi får leva tillräckligt länge. Men det finns idag ingen riktigt bra behandling, det gör det intressant att studera. Sjukdomens art innebär också flera intressanta hälsoekonomiska utmaningar till exempel hur vi ska värdera hälsa hos personer som inte själva kan kommunicera kring hur de mår och hur vi ska utvärdera behandlingseffekter vid en så långsam sjukdomsutveckling, säger Linus Jönsson.
Ett nytt läkemedel som kan bromsa utvecklingen av Alzheimers sjukdom förväntas snart att godkännas i EU och fler liknande läkemedel är på väg. Men kommer det att bli tillgängligt i Sverige?
– Det beror på vad det kommer kosta. Det finns alltid en smärtgräns för hur mycket vi kan betala för ett nytt läkemedel i relation till hur mycket hälsa vi kan få för kostnaden. Dessa hälsoekonomiska utredningar görs just nu. Beslut om rekommenderad behandling fattas av regionernas NT-råd, säger Linus Jönsson.
Hör honom berätta mer i nya avsnittet av KI:s podcast Medicinvetarna.
Mer om det här ämnet
Photo: Katarina SternuddHur behandla Alzheimers?
Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens och idag lever cirka 100 000 personer i Sverige med sjukdomen. Miia Kivipelto är professor i klinisk geriatrik och har ägnat större delen av sin karriär år att forska om diagnostik och behandling av bland annat Alzheimers. I avsnittet berättar hon om forskningsläget kring livsstilsfaktorer och också om nya läkemedel.
Demens och Alzheimers
Ny kunskap har förbättrat vården av demenssjuka på senare år. Med fortfarande är demensvården extremt resurskrävande. Mer forskning behövs för att hitta bättre sätt att hjälpa patienterna och deras anhöriga.
Photo: Getty ImagesSå översätt hälsa till kronor och ören
Olika insatser i sjukvården kan ge olika mycket hälsa per satsad krona. Men hur tar man med subjektiva upplevelser som livskvalitet i dessa beräkningar? Forskare vid Karolinska Institutet hittar vägar till hälsoekonomiska beslut.
Lyssnarfrågan: Vem behöver kreatintillskott?
Många som tränar på gym tar tillskott av kreatin, som annars finns i kött och fisk. Men vem har egentligen nytta av detta tillskott och kan det vara skadligt? Det undrade en lyssnare av KI:s populärvetenskapliga podcast Medicinvetarna. Håkan Westerblad, professor emeritus vis institutionen för fysiologi och och farmakologi vid Karolinska Institutet ger svar.
– Kreatin slår ihop sig med en fosfatgrupp till kreatinfosfat i våra skelettmuskelceller och kan där hjälpa till att snabbt ge energi till muskelarbete. Om man vill lyfta max på gymmet eller springa mycket fort kortare sträckor så kan kreatintillskott ha en positiv effekt. Det kan även ha en positiv effekt för äldre som styrketränar, säger han.
Men att ta kreatintillskott utan att träna verkar inte vara meningsfullt, enligt Håkan Westerblad.
– Då har man ingen nytta av det. Men det verkar inte vara förenat med risker att ta det om man är frisk i övrigt. Har man njursvikt ska man undvika det, säger han.
Mer på temat
Photo: Cecilia OdlindVem behöver vitamintillskott?
Vitaminer är livsnödvändiga ämnen som vi inte kan bilda själva. Därför kan vi behöva ta tillskott i vissa situationer. Susanne Rautiainen Lagerström är nutritionist och forskare och enligt henne är det allmänna rådet ganska enkelt: Ät varierat!
Photo: Miriam MosessonHur bygga muskler?
Proteintillskott behövs sällan, när du äter eller tränar spelar oftast inte så stor roll för muskelbyggandet och det är aldrig för sent att börja träna. Tvärtom är det kanske ännu viktigare när du blir äldre. Hör forskaren Tommy Lundberg varför du ska styrketräna och hur.
Photo: Martin StenmarkMartin bergö tar debatten om vitaminpillren
Redan som liten ville Martin Bergö bli forskare. Det blev han. Hans största upptäckt hittills är att vitaminer kan försämra prognosen för cancerpatienter.