Tema: Demens och Alzheimers sjukdom
Ny kunskap har förbättrat vården av demenssjuka på senare år. Framstegen bygger på ett tvärvetenskapligt samarbete mellan olika forskningsområden och yrkesgrupper i sjukvården. Med fortfarande är demensvården extremt resurskrävande. Mer forskning behövs för att hitta bättre sätt att hjälpa patienterna och deras anhöriga.
Hög energiomsättning ett tidigt tecken på Alzheimers sjukdom
Ett tidigt steg i processen att utveckla Alzheimers sjukdom är att energiomsättningen ökar i en del av hjärnan som kallas hippocampus, enligt en musstudie publicerad i Molecular Psychiatry av forskare från Karolinska Institutet. Fynden öppnar för möjliga framtida vägar att tidigt angripa sjukdomen.
Möjligt samband mellan kronisk stress och Alzheimers sjukdom
Forskare från Karolinska Institutet pekar i en studie på möjliga samband mellan kronisk stress, mild kognitiv svikt och Alzheimers sjukdom. Studien visar hur personer i åldern 18 till 65 år som tidigare diagnostiserats med utmattningssyndrom och depression i något högre grad än andra får diagnosen mild kognitiv svikt eller Alzheimers sjukdom.
Högre risk för demens hos allsvenska fotbollsspelare
Män som spelade fotboll i allsvenskan fram till mitten av 1900-talet hade en högre risk för demens än män från den övriga befolkningen, enligt en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten har publicerats i tidskriften The Lancet Public Health.
Blodmarkör skvallrar om Alzheimers tio år innan symtom
Alzheimers sjukdom har ett smygande förlopp som börjar decennier innan symtom, som minnesförlust, börjar märkas. En tidig diagnos ökar möjligheterna att sakta ner sjukdomsförloppet med läkemedel. Nu visar en studie på en ärftlig form av sjukdomen att proteinet GFAP kan vara en möjlig blodmarkör för mycket tidiga stadier.
Nyupptäckt mekanism kan förklara ökad risk för demens
Miljontals människor världen över använder syradämpande läkemedel, så kallade syrapumpshämmare, mot halsbränna, magkatarr och magsår. Men forskning visar hur långvarig användning av dessa läkemedel skulle kunna bidra till ökad risk att utveckla demens.
Luftföroreningar knyts till demens genom hjärt-kärlsjukdom
När man utsätts för höga halter luftföroreningar ökar risken för demens, och risken verkar framförallt via hjärt-kärlsjukdom, enligt en studie i tidskriften JAMA Neurology. Därför kan patienter med hjärt-kärlsjukdom som bor i områden med höga halter luftföroreningar behöva extra åtgärder.
Långsammare kognitiv försämring med vanlig behandling mot alzheimer
Forskning från Karolinska Institutet visar goda kognitiva effekter och minskad dödlighet upp till fem år efter alzheimerdiagnos hos patienter som behandlats med acetylkolinesterashämmare.
Enkelt verktyg förutser livslängd efter diagnos
Forskarna har hittat ett sätt att förutse hur troligt det är att en person med demenssjukdom kommer att avlida inom tre år. Syftet med det enkla verktyget är bland annat att hjälpa läkare och andra att planera för vårdinsatser som kommer att behövas.
Genetiska skillnader viktiga vid alzheimerdiagnos
De två använda metoderna för diagnosen av Alzheimers sjukdom ger inte entydiga resultat. KI-forskare har hittat genetiska förklaringar till skillnaderna som kan få betydelse för mer individuell diagnostik och utvecklingen av framtida läkemedel.
Målprotein för diabetesläkemedel kopplat till minskad risk för Alzheimers sjukdom
Mekanismer kopplade till ett visst diabetesläkemedel kan fungera skyddande också mot Alzheimers sjukdom, enligt en studie av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten tyder på att diabetesläkemedlets målprotein kan vara intressant att undersöka för behandling av Alzheimers sjukdom.
Hjärnavbildning kan förutse försämringar i minnet vid alzheimer
Professor Agneta K. Nordberg och hennes kollegor har i en ny studie avbildat proteinet tau i hjärnan hos levande patienter med Alzheimers sjukdom. Mängden och spridningen av tau visade sig kunna förutse hur minnet kommer att utvecklas i framtiden.
Så minns vi våra liv
Minns du och din bror olika om vem som egentligen välte granen den där julen när katten sprang bort och gröten brändes vid? Ni kanske minns fel båda två. Det menar forskarna som vet hur vi minns våra liv.
Fråga forskaren om den åldrande hjärnan
I vår populärvetenskapliga tidning kan läsarna ställa frågor till forskarna. Här har vi samlat frågor och svar om den åldrande hjärnan.
Hitta relaterad forskning och forskare på KI
Användbart från andra organisationer
Podden Medicinvetarna
Hur behandla Alzheimers?
Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens och idag lever cirka 100 000 personer i Sverige med sjukdomen. Miia Kivipelto är professor i klinisk geriatrik och har ägnat större delen av sin karriär år att forska om diagnostik och behandling av bland annat Alzheimers. I avsnittet berättar hon om forskningsläget kring livsstilsfaktorer och också om nya läkemedel.
Vardagsteknik svårt vid demens
Att inte kunna hantera en mobiltelefon eller glömma hur man tar ut pengar från bankomaten kan medföra stora begränsningar i livet. Louise Nygård forskar om hur det är att leva med demens i ett samhälle som kräver teknisk kompetens.
Några av våra forskare i fältet
Forskaren som står på de äldres sida
Inuti är man samma människa även om kroppen åldras och minnet sviker. Professor Maria Eriksdotter hoppas bidra med kunskap om Alzheimers sjukdom. Men hon vill även bekämpa ålderismen: ”Äldres status behöver höjas”, säger hon.
Förebygga och senarelägga demens
Laura Fratiglioni är professor i medicinsk epidemiologi med inriktning mot demenssjukdomar. Hennes forskning handlar bland annat om hur man kan förebygga och senarelägga insjuknande i demens.
Kliniska utvärderingar och behandlingar av demens
Bengt Winblad är professor i geriatrik och forskar om kliniska utvärderingar och behandlingar av demens, särskilt Alzheimers sjukdom. Forskningen handlar också om epidemiologiska, genetiska, patologiska och biokemiska aspekter av demens.
"Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan"
Miia Kivipelto är professor i klinisk geriatrisk epidemiologi. Hennes forskning visar att det går att minska risken för demens senare i livet genom en rad förebyggande åtgärder.
Demens ett brett spektrum av sjukdomar
Caroline Graffs forskning syftar till att finna genetiska markörer för neurodegenerativa sjukdomar, med särskild fokus på Alzheimers sjukdom och frontotemporal demens.
Bra vård när kropp och kognition sviktar
Många äldre patienter har både kroppslig sjukdom och nedsatt kognition. Dorota Religa forskar om hur vården av denna grupp kan bli bättre. Hennes forskning spänner från farmakologiska till organisatoriska frågeställningar.
Kognition och minne – vilken betydelse har ålder och kön?
Har intelligensen under barndomen ett samband med om vi senare kommer att drabbas av demenssjukdom? Den frågan försöker Agneta Herlitz besvara.