För dig som har frågor om ditt barns vikt och hälsa

Många föräldrar hör av sig till oss med frågor om sitt barns vikt. Här har vi samlat några av de frågorna som vi brukar få:

Fruktpåfågel, frukttallrik.
Foto: My Sjunnestrand

Frågor om obesitas, vikt och BMI

Hur vanligt är det att barn har övervikt?

Drygt 20 procent av barn i Sverige utvecklar övervikt eller obesitas, övervikt är en riskfaktor medan är en högre grad av övervikt och är en sjukdom då denna är kopplad till flera riskfaktorer både under barndomen och i vuxenlivet. Vi uppskattar att idag lever drygt 80 000 barn med obesitas i Sverige.

Vad är den största risken med att barn utvecklar övervikt?

Vi vet att obesitas i barndomen sällan ”växer” bort. Har man obesitas i vuxenålder ökar risken för hjärt-och kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och kronisk njursvikt. Dessutom är obesitas kopplat till många typer av cancer. Obesitas i barndomen kan leda till fettinlagring i levern och vi ser ibland tidiga tecken på hjärt- och kärlsjukdomar, såsom högt blodtryck och insulinresistens. Dessutom kan barn med obesitas uppleva flera fysiska begränsningar, att inte kunna klara av saker som andra barn i ens ålder klarar av. Samtidigt har barn och ungdomar med obesitas oftare sämre psykisk hälsa som depression och ångest till följd av mobbning och diskriminering. Forskning från Sverige visar att unga vuxna som har haft obesitas som barn, har tre gånger högre risk att dö för tidigt, många till följd av självmord.

Varför pratar man om BMI och vad är det egentligen?

BMI är ett mått på vikt som är tänkt att vara oberoende av längden hos en individ. För barn beräknas BMI på samma sätt som hos vuxna men eftersom barn växer lite olika i olika åldrar så finns det särskilda BMI-tabeller som tar hänsyn till barnets ålder och kön. Dessa tabeller använder man för att veta om barn har undervikt, övervikt eller obesitas.

Hur mycket säger BMI om ett barns hälsa? (inte på samhällsnivå och utan på individnivå)

BMI är inget perfekt mått men det bästa vi har för att bedöma viktstatus på ett enkelt sätt. Som vårdpersonal behöver du alltid göra en sammanvägd bedömning av hur barnet mår, barnets BMI och tillväxt för att få en bild av barnets hälsa.

Vilka för- och nackdelar finns det med BMI-mätning?

Vi vill verkligen understryka att man i behandlingen inte ska ha fokus på vikten i samtalen utan barnets hälsa och vanor. När vi mäter barns längd och vikt får vi information om barns tillväxt, den är en viktig indikator för barns hälsa. Men för att se trenden ska längd och vikt inte mätas varje dag eller varje vecka då riskerar man att få med tillfälliga avvikelser. Dock vill vi avråda familjer inifrån att väga sina barn hemma, låt i stället detta göras av professionell vårdpersonal.

Vad är en hälsosam vikt?

En vikt som individen mår bra i och kan hålla utan stora inskränkningar och som inte begränsar vardagen på ett negativt sätt och påverkar hälsan.

Jag är orolig för mitt barns övervikt men andra säger att det växer bort?

Tyvärr växer övervikt sällan bort av sig själv. Det beror på att dagens samhälle uppmuntrar oss till att vara stillasittande och äta mat i stora portioner även om vi inte är hungriga. Om du är orolig för ditt barns vikt, prata med barnets BVC sköterska. Om det finns behov av att bryta en uppåtgående viktökning kan du på BVC få verktyg för hur du kan hjälpa ditt barn på bästa sätt och hjälp med att minska din oro.

Är vikt verkligen viktigt när det kommer till barn?

Ja, vikt och längdtillväxt är viktigt då dessa mätvärden är kopplade till hälsa hos barn. Förändringar i vikt och längdtillväxt kan signalera både fysisk och psykisk ohälsa, endokrinologiskt alltså den som har med hormoner att göra eller metabol hälsa, dvs. den som har att göra med ämnesomsättningen.

Frågor om vikt och självkänsla

Måste jag prata om vikten med min 5 åring?

Nej, det behöver du inte. Forskning visar att det är lättare för yngre barn med övervikt att nå en hälsosam vikt trots att de inte deltar i behandlingen. En anledning till detta är att föräldrarna har större kontroll över yngre barns miljö. Om föräldrar får hjälp med rutiner kring mat, skärmtid, lek och sömn, alla viktiga delar för en hälsosam vikt, så räcker det för att påverka barnets vikt på ett bra sätt. När barnet blir äldre är det svårare för föräldrar att ha samma kontroll och det blir då viktigare att involvera barnet i hur han/hon kan göra bra val. Av denna anledning är det bra att föräldrar söker hjälp för barnets övervikt tidigt.

Är det verkligen så viktigt med vikt att det är värt att riskera att barn utvecklar ätstörningar eller mår dåligt?

Det finns vetenskapligt stöd för att obesitasbehandling inte orsakar ätstörningar utan förebygger den. Den minskar förekomsten av flera symptom på ätstörningar, såsom hetsätning och känslomässigt ätande. Detta eftersom barn som har lätt för att gå upp i vikt behöver stöd för att inte hitta på egna bantningsstrategier.

Är det sant att barn kan utveckla ätstörningar om frågan kring mat blir för stor?

Alla barn som har lätt att gå upp i vikt utvecklar inte ätstörningar, det är ganska ovanligt. Dock vill vi undvika att barn som har övervikt eller obesitas får ett ätstört beteende och syn på maten. Därför är behandling viktig. Vi har stark evidens för att slå fast att obesitasbehandling inte orsakar ätstörningar. Tvärtom! Den minskar förekomsten av flera symptom på ätstörningar, som hetsätning och känslomässigt ätande. Detta eftersom barn som har lätt för att gå upp i vikt behöver stöd för att inte hitta på egna bantningsstrategier. Vi uppmuntrar att barn ska vara nyfikna på mat, vara med och laga mat och att barnen ska tycka att det är trevligt, mättande och gott att äta och laga mat tillsammans. Vi vill erbjuda strategier hur man som förälder kan sätta ramar utan att prata så mycket om hur mycket och vad man äter.

Har frågor om detta eller om du märker att ditt barn eller ungdom visar tecken på en osund relation till mat eller ett förändrar sitt ätbeteende som att hoppa över måltider eller känner skuld efter att hen har ätit är det viktigt att söka hjälp och stöd från vården.

Finns det en risk att förstöra barnets självkänsla om allt kretsar kring vikten?

Vi tänker att man inte behöver fokusera på vikt i behandlingen utan på alla saker som påverkar vår hälsa och vanor som är bra för oss alla. Vi vet att barn som har en hög vikt och utsätts för viktstigmatisering redan tänker på vikten. Deras självkänsla är redan påverkad. Det är viktigt att stärka barnets självkänsla, barnet ska känna att det duger precis som det är. Vi vet att för alla föräldrar är barnets självkänsla det viktigaste som finns och det är av denna anledning föräldrar ofta till slut väljer att söka hjälp för barnets vikt därför de tycker att det är svårt att hantera det själva.

Hur ska jag hantera mitt barnbarn som är en 15 årig flicka. Jag ska vara hos henne som sällskap när pappan är bortrest. Hon har tappat vikt, tränar mycket och hon kan inte sitta ner och koppla av. Hon är en duktig tjej i skolan, hon följer någon sorts matschema. Hon säger att hon mår bra. Hur gör jag?

Vad bra att du är uppmärksam på dessa signaler. Har du berättat detta för flickans pappa? Skolsjuksköterskan eller skolkuratorn är en viktig första kontakt för att se hur det är i skolan och om och hur ni ska söka er vidare. Om flickan tränar mycket kan pappan även fråga flickans tränare om hur de upplevt denna förändring. Det är annars i den åldern som en ätstörning åt anorexia hållet kan utvecklas och det kan bero på för stor fixering vid vikten och en orealistisk självbild och höga krav på sig. Försök också att "nå" ditt barnbarn genom samtal, genom öppna frågor, genom att lyssna. Ibland är mor- och farföräldrar mycket bättre på det än föräldrar. Vid ätstörningar, på samma sätt som vid övervikt och obesitas, är det viktigt att söka hjälp så tidigt som möjligt.

Frågor som handlar om mat

Vad gör vi för fel? Vi äter ju samma mat som alla andra.

Vår kropps förmåga att lägga på sig vikt bestäms av våra gener. På många sätt kan man likna obesitas med en ”allergi mot kalorier”. Det betyder att för att kunna hålla en hälsosam vikt behöver personen äta lite bättre och vara mer fysiskt aktiv än personer som inte har en ”allergi mot kalorier”. Det är orättvist och det är inte någons fel men något som vi kan lära barn att leva med genom att grunda sunda vanor tidigt.

Det sägs att barn aldrig ska banta. Hur kan man få behandling och hjälp utan att ”banta” när det gäller övervikt?

Givetvis ska barn och ungdomar inte banta, inte heller de som har obesitas. Med ”banta” menas att drastiskt och ensidigt förändra kosthållningen, ofta kortsiktigt och med förväntningar på snabba resultat. Om ditt barn har en genetisk känslighet för att gå upp i vikt är det viktigt att ni i familjen ser över barnets mat- och rörelsevanor och söker stöd (alltså behandling) för att kunna göra det på ett bra sätt. Det gäller dock att hitta både en hälsosam livsstil och ett sunt förhållningssätt till det hela för att främja hälsa på ett sätt som håller i längden.

Mitt barn vill ha mat och hon känner sig hungrig hela tiden. Vad ska jag göra?

Barn har olika stor aptit och vissa barn har svårt att känna av när de är mätta och kan äta utan att vara hungriga. Dessa barn kan behöva guidning i vad som är en lagom portion att äta och när man ska äta för att må bra. För att hjälpa ditt barn att lyssna på sina inre signaler för mättnad och hunger, försök att äta på regelbundna tider och undvik att småäta däremellan. Regelbundenheten kan hjälpa till att minska sug. Om barnet vill ha mer efter att ha ätit en lagom portion, erbjud gärna grönsaker först. Ibland kan det ta tid innan barnet känner mättnad. Vänta en timme och om barnet fortfarande är hungrigt erbjud en knäckemacka. Andra knep är att avleda barnets fokus på mat när det inte är matdags genom att läsa en bok ihop eller gå till lekparken.

Vårt barn älskar pasta, vi har fått råd att ge mer grönsaker för att ersätta en del av pastan på tallriken. Det är svårt för de enda grönsakerna hon äter är majs och ibland lite tomat.

Att få barnet att äta grönsaker är en bra strategi eftersom de hjälper barnet till ett mer lagom energiintag. Grönsaker tar plats i magen utan att tillföra så mycket energi. Alla grönsaker är bra men om barnen bara gillar några få grönsaker kan du med fördel erbjuda nya varianter före maten eller som mellanmål när barnet är lite mer hungrigt, då är det lättare att få barnet att prova att införa andra alternativ. 

Mitt barn är väldigt förtjust i sötsaker och saft, vi försöker begränsa till lördagsgodis, ibland är det svårt, vad har ni för tips.

Vi brukar säga att man kan äta all mat men inte alltid och i lagom mängd. Det finns vardagsmat och sällanmat. Det är bra om godis/kakor/glass etc. ses som sällanmat och begränsas till speciella tillfällen. Fördelen med att äta sötsaker mer sällan är att det då är lättare att ha koll på den totala mängden.  Det är bra att ni är uppmärksamma på drycker, sötade drycker ger mycket energi men bidrar inte till mättnadskänsla. Vatten är den bästa törstsläckaren. För att uppmuntra vatten som dryck kan man göra det lite festligare med gurkskivor eller djupfrysta hallon. Tänk på att göra en förändring i taget, då är det lättare att lyckas.

Kan lightläsk vara en genväg till att sluta med vanlig läsk och på så sätt minska vikten. Är det verkligen hälsosamt för barn? Kan det snarare underhålla sötsuget?

Först och främst vill vi säga att sötningsmedel inte är farligt. Föräldrar frågar ibland om det finns samband med cancer, men i normala mängder finns det ingen risk att sötningsmedel orsakar cancer. Dock rekommenderar vi inte att börja ge barn lightläsk. Men det är av en annan anledning. Vi menar att det är bra att undvika att vänja barn vid den söta smaken då barn har en naturlig förkärlek för det söta. Men har du ett barn eller en tonåring som dricker mycket läsk kan man under en övergångsperiod byta till lightvarianter, ibland är det enda mellansteget som funkar (bubbelvatten är ett ännu bättre alternativ). Många har hört att sötningsmedel stimulerar aptiten, att de gör att vi blir ännu mer hungriga men det stämmer inte riktigt. En tumregel är att hos två tredjedelar av befolkningen stämmer det inte. Vi blir inte mer hungriga. Men hos cirka en tredjedel kan det vara så. Lightläsk är ett alternativ till vanlig läsk dvs. något som man ska inta sällan och i begränsade mängder. Lär ditt barn att tycka om vatten.

Vi lagar bra mat hemma, godis på lördagar och så vidare, men det är så stor del av tillvaron vi inte styr över. Det är svårt att påverka vad barnet äter i skolan, hos kompisar och till och med köper i smyg. Barnet går stadigt upp i vikt och jag känner mig desperat.

Det låter som att ni redan gör många bra saker. Kom ihåg att detta grundlägger bra vanor som ert barn har med sig hela livet. Samtidigt är du orolig över de delar av vardagen som du inte har insyn i eller kontroll av och där ditt barn måste själv ta bra beslut, en naturlig del av att vara förälder allt eftersom barnet blir mer och mer självständig. Här handlar det om att skapa ett förtroende, att visa ditt barn att ni vill det bästa för hans/hennes hälsa. Prata gärna om det som är bra för alla i familjen och fokusera på hälsan och på vad som är bra för både kroppen och tänderna. För att hjälpa ditt barn kan du fråga om hur det är i skolan, vad serveras och vad äter barnet där, vill han/hon ta med sig ett mellanmål hemifrån för att slippa köpa mindre bra alternativ i kiosken, fundera om det finns någon av kompisarnas föräldrar du kan prata med och kanske ta hjälp av. Ju äldre barnet blir desto viktigare är det dock att du som förälder också respekterar barnets självständighet och frågar om hur du kan hjälpa till.

Mitt barn är 9 år och har övervikt. Hon äter ofta och mycket och vill gärna ta om. Jag brukar säga att magen behöver vila. Vad finns det för tips för att säga till barnet för att äta mindre?

Ditt barn är i en ålder då barn kan upptäcka mer sug och hunger eller kanske har ditt barn alltid varit ett matglatt barn som har svårt att känna av mättnadssignaler. Då har föräldrar en viktig roll i att hjälpa barnet med strategier så som den ni redan använder, att låta magen vila lite eftersom det kan ta tid för mättnadskänslan att infinna sig. För barn som har svårt att inte ta om så är det extra viktigt med en stödjande matmiljö t.ex. att frestande mat inte finns hemma och att få gå ifrån matbordet när man ätit klart. Föräldrar kan också behöva avleda suget genom att byta miljö med barnet t.ex. spela ett spel eller gå ut och spela boll. Annars är grundregeln att vi föräldrar bestämmer vad och när barnet äter och i själva matsituationen får barnet bestämma hur mycket. För att hålla sig till lagom portioner så kan grundregeln vara en portion, vissa familjer använder även mindre tallrikar. Vi vill undvika att barnet upplever sig övervakat och begränsat i matsituationer då detta istället kan leda till att barnet äter i smyg och utan att vara hungrig.

Frågor om barnets nätverk

Nära anhöriga till vårt barn inte vill acceptera att mitt barn behöver äta regelbundet dvs äta frukost, lunch, middag och mellanmål. De låter det gå flera timmar mellan måltiderna och de tycker att man ska fika med kakor varje dag. Vad ska jag göra?

Det är inte enkelt men ni kan berätta att ni är oroliga för ert barns hälsa, och att barnets hälsa är viktig för er. Ni kan berätta att ni har fått råd av barnets läkare att om att en regelbunden måltidsordning är bra för ert barn. Fråga om dina anhöriga kan hjälpa er med detta utan att anklaga eller säga att de gör fel.

Vad ska jag göra för att mitt barnbarns mamma ska inse att mitt barnbarn har övervikt? Jag tycker att familjen har fel mathållning. Detta är känsligt att prata om och för mig att ge råd om. Borde inte skolsjuksköterska ha krav att prata om detta med barn i farozonen?

Det låter som att du är orolig och gärna vill hjälpa till. Visst bör barnets hälsa diskuteras av en skolsjuksköterska men ibland görs det inte pga. resursbrist. Matvanor och vikt är känsliga ämnen och att ge oönskade råd kan ibland uppfattas som kritik. Många småbarnsföräldrar har en stressig tillvaro och periodvis kan det vara svårt att hinna laga mat på det sätt som man önskar. Du är en viktig person för både ditt barn och ditt barnbarn, och du kan fundera på hur du kan hjälpa till utan att er relation påverkas negativt, hitta på roliga utflykter, spela spel, kanske laga god mat tillsammans eller hjälp till med lite av vardagsbestyren. I boken "Hälsovikt för ditt barn” i kapitlet "Samla teamet" finns det tips om hur man kan involvera familjemedlemmar.

Hur hjälper jag mitt sexåriga barnbarn på bästa sätt? Hon är lång och stor och väger mycket för sin ålder.

Mor- och farföräldrar är viktiga personer och har ofta mycket att erbjuda sina barnbarn, både tid och uppmärksamhet. Vi ser alla lite olika ut och att vara lång gör också att man väger lite mer än sina kortare jämnåriga. Sexårsåldern är en bra ålder att smyga in förändringar utan att ditt barnbarn involveras direkt. Är ditt barnbarn intresserad av matlagning kan du visa att det finns många olika livsmedel och smaker som är spännande att prova och att vatten också kan serveras på olika sätt. Gör sådana förändringar som är bra för alla, både vuxna och barn. Börja med det som är enkelt, som du kan göra. Barnet ska inte uppleva att förändringar ni gör är på grund av vikt (utseende) utan det ni äter och dricker är sådant som är bra för alla, både vuxna och barn.

Jag skulle vilja ha tips på hur man kan gå tillväga om man ser någon annans barn vara överviktigt?

Det beror på vilken relation man har till barnets förälder. Vi avråder från att gå "rakt på sak" utan hellre vänta in ett bra ögonblick om du känner behov av att fråga. Om barnet ofta är hos dig kan du vara en bra förebild utan att prata om vikten. I kapitlet "Samla teamet" i boken "Hälsovikt för ditt barn" finns det några exempel för "brandtal" till ens sambo, mormor, förskolepersonal och grannen.

Vad ska jag göra för att mitt barnbarns mamma ska inse att mitt barnbarn har övervikt.  Barnet har blivit kallad till barnmottagningen men mamman säger att det inte är några problem.

Vikt är ett känsligt ämne och ibland tar det lite tid att smälta, ofta handlar föräldrars agerande som detta om att de vill skydda sitt barn. De vill inte att barnet ska tro att det handlar om hur barnet ser ut, att behandlingen ska påverka barnets självkänsla negativt eller att barnet ska bli utsatt för stigmatiserande situationer som kanske föräldern själv utsatts för. Som anhörig är det alltid bra att visa att man finns om familjen behöver hjälp med något. Kanske kan föräldern ringa till mottagningen för att höra sig för om hur besöket kommer att se ut.

Frågor om fysisk aktivitet och aktiv lek

Mitt barn rör sig hela tiden och har svårt att sitta stilla, behöver barnet vara ännu mer aktivt?

Vad bra att ditt barn är så aktivt. Barn har ett stort behov av att röra sig. Barn har inte samma rörelsemönster som vi vuxna utan växlar ofta mellan att vara stilla och intensivt aktiva. Detta mönster kan göra det svårt att uppskatta hur mycket de faktiskt rör på sig men det är svårt för barn att vara för aktiva, rekommendationen är därför minst 60 min per dag så det är bara bra att du som förälder uppmuntrar och underlättar aktiv lek.

Hur ska jag göra för att få mitt barn mer aktivt?

Det finns många sätt att bli mer aktiv, de kan handla om att byta från bil till cykel för att ta sig till skolan eller kompisar eller att börja med någon organiserad sport eller nästan vad som helst. Värt att komma ihåg är att vara utomhus nästan alltid medför mer fysisk aktivitet och dessutom på en högre nivå av intensitet.

Förklaring av intensitet

Låg – Blir inte varm eller andfådd, går bra att prata samtidigt

Medel – Blir lite varm, hjärtat slår lite snabbare och att prata samtidigt är lite svårare

Hög – Blir svettig, hjärtat bultar och att prata blir svårt

Mitt barn säger att det gör ont i benen, är det farligt?

Oftast är det ofarligt men smärta är alltid en signal som ska tas på allvar. Det är viktigt att få förståelse om orsaken till smärta då det kan vara allt från en skada som har uppkommit av att man slagit i något eller ramlat. Det kan även vara växtvärk som oftast kommer på kvällen eller natten eller träningsvärk som kommer första eller andra dagen efter intensiv eller långvarig fysisk aktivitet. Smärta kan även komma av att barnet använder skor som inte ger rätt stöd åt foten.

Mjuk massage, värme eller kyla kan mildra besvären vid viss smärta, ibland behöver barnet ilägg i skorna, det kan ofta köpas på sportaffärer.
Det är även bra att hålla koll på om smärtan går över efter en kortare vila eller om det fortsätter att göra ont fast man är stilla eller om smärtan hindrar barnet från att göra vissa aktiviteter. Om smärtan inte går över eller om det är rött, svullet eller varmare kring området där barnet har ont eller om barnet får feber eller börjar halta bör du söka kontakt med vårdcentralen eller sjukvårdsupplysningen.

Länkar och litteratur

Länktips

Tips på läsning

Om föräldraskap

  • Forster, Martin. Fem gånger mer kärlek. Natur & Kultur, 2009.
  • Grandelius, Bengt: Att sätta gränser Ett villkor för växande. Natur & Kultur, 2006.
  • Nowicka P. Föräldratekniker mot fetma hos förskolebarn. Nordisk Nutrition.  2014 Nov (4), sid. 11-13

Om fysisk aktivitet/träning/lek

  • Mannberg, Lisa. Lek istället för bråk – 64 lekar för en enklare och roligare vardag med barn. Karneval förlag, 2019.
  • Alvén, Therese. Träna tillsammans med familjen. HOI Förlag, 2014.

Om övervikt och obesitas hos barn

  • Nowicka, Paulina Hälsovikt för ditt barn: Vetenskap, verktyg och vägen framåt. Bonnier Fakta, Stockholm: 2022.

  • Nowicka, Paulina och Flodmark, Carl-Erik. Barnövervikt i praktiken. Studentlitteratur, Lund: 2006.

  • Jansson, Annika och Danielsson, Pernilla. Överviktiga barn: en handbok för föräldrar och proffs. Stockholm: Forum, 2003.
  • Lindeberg, Gunilla. Runda barn: en föräldrahandbok om mat, goda vanor, läsk och godis, smart snabbmat och nyttig rörelse. Stockholm: Bonnier, 2006.
  • Magnusson, Maria. Förebygga barnfetma och främja jämlik hälsa. Lund: Studentlitteratur, 2013.
  • Nowicka, Paulina och Marcus, Claude. Beteendemodifikation enda rimliga terapin vid fetma hos barn och vuxna. Läkartidningen. 2011; volym 106 (nr 49): s. 2581-2585.
  • Trygg-Lycke, Sofia. En viktig bok om övervikt: hos barn och ungdomar. Stockholm, Gothia Kompetens, 2018.
  • Lakartidningen.se 2011-12-06 Beteendemodifkation- enda rimliga terapin för fetma

Kokböcker

  • Bonniers kokbok. Redaktörer: Hemberg, Birgit och Eriksson, Fredrik. Bonnier Fakta, 2010.
  • Kristina, Eriksson. Familjens stora sunda kokbok. Semic, 2011.
  • Adamsson, Viola. Nordens bästa mat det nyttiga nordiska köket. Ica Bokförlag, 2012.
  • Sara Ask och Lisa Bjärbo. Mera vego – Mat för hela familjen. Ordfront Förlag, 2014.

Media

OBS: För tillgång till artiklar krävs i vissa fall att du måste vara prenumerant för respektive tidning.

Har ni tips på bra länkar eller böcker? Mejla gärna Paulina Nowicka, paulina.nowicka@ki.se

Har du frågor om Mer och Mindre?

Kontakta oss genom att mejla merochmindre@clintec.ki.se eller ring 070-090 23 49.