För dig som har frågor om ditt barns vikt och hälsa

Många föräldrar hör av sig till oss med frågor om sitt barns vikt. Här har vi samlat några av de frågorna som vi brukar få:

Fruktpåfågel, frukttallrik.
Foto: My Sjunnestrand

Hur vanligt är det att barn har övervikt?

Drygt 20 procent av barn i Sverige utvecklar övervikt eller obesitas, övervikt är en riskfaktor medan är en högre grad av övervikt och är en sjukdom då denna är kopplad till flera riskfaktorer både under barndomen och i vuxenlivet. Vi uppskattar att idag lever drygt 80 000 barn med obesitas i Sverige.

Vad är den största risken med att barn utvecklar övervikt?

Vi vet att obesitas i barndomen sällan ”växer” bort. Har man obesitas i vuxenålder ökar risken för hjärt-och kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och kronisk njursvikt. Dessutom är obesitas kopplat till många typer av cancer. Obesitas i barndomen kan leda till fettinlagring i levern och vi ser ibland tidiga tecken på hjärt- och kärlsjukdomar, såsom högt blodtryck och insulinresistens. Dessutom kan barn med obesitas uppleva flera fysiska begränsningar, att inte kunna klara av saker som andra barn i ens ålder klarar av. Samtidigt har barn och ungdomar med obesitas oftare sämre psykisk hälsa som depression och ångest till följd av mobbning och diskriminering. Forskning från Sverige visar att unga vuxna som har haft obesitas som barn, har tre gånger högre risk att dö för tidigt, många till följd av självmord.

Jag är orolig för mitt barns övervikt men andra säger att det växer bort?

Tyvärr växer övervikt sällan bort av sig själv. Det beror på att dagens samhälle uppmuntrar oss till att vara stillasittande och äta mat i stora portioner även om vi inte är hungriga. Om du är orolig för ditt barns vikt, prata med barnets BVC sköterska. Om det finns behov av att bryta en uppåtgående viktökning kan du på BVC få verktyg för hur du kan hjälpa ditt barn på bästa sätt och hjälp med att minska din oro.

Är vikt verkligen viktigt när det kommer till barn?

Ja, vikt och längdtillväxt är viktigt då dessa mätvärden är kopplade till hälsa hos barn. Förändringar i vikt och längdtillväxt kan signalera både fysisk och psykisk ohälsa, endokrinologiskt alltså den som har med hormoner att göra eller metabol hälsa, dvs. den som har att göra med ämnesomsättningen.

Måste jag prata om vikten med min 5 åring?

Nej, det behöver du inte. Forskning visar att det är lättare för yngre barn med övervikt att nå en hälsosam vikt trots att de inte deltar i behandlingen. En anledning till detta är att föräldrarna har större kontroll över yngre barns miljö. Om föräldrar får hjälp med rutiner kring mat, skärmtid, lek och sömn, alla viktiga delar för en hälsosam vikt, så räcker det för att påverka barnets vikt på ett bra sätt. När barnet blir äldre är det svårare för föräldrar att ha samma kontroll och det blir då viktigare att involvera barnet i hur han/hon kan göra bra val. Av denna anledning är det bra att föräldrar söker hjälp för barnets övervikt tidigt.

Är det verkligen så viktigt med vikt att det är värt att riskera att barn utvecklar ätstörningar eller mår dåligt?

Det finns vetenskapligt stöd för att obesitasbehandling inte orsakar ätstörningar utan förebygger den. Den minskar förekomsten av flera symptom på ätstörningar, såsom hetsätning och känslomässigt ätande. Detta eftersom barn som har lätt för att gå upp i vikt behöver stöd för att inte hitta på egna bantningsstrategier.

Är det sant att barn kan utveckla ätstörningar om frågan kring mat blir för stor?

Alla barn som har lätt att gå upp i vikt utvecklar inte ätstörningar, det är ganska ovanligt. Dock vill vi undvika att barn som har övervikt eller obesitas får ett ätstört beteende och syn på maten. Därför är behandling viktig. Vi har stark evidens för att slå fast att obesitasbehandling inte orsakar ätstörningar. Tvärtom! Den minskar förekomsten av flera symptom på ätstörningar, som hetsätning och känslomässigt ätande. Detta eftersom barn som har lätt för att gå upp i vikt behöver stöd för att inte hitta på egna bantningsstrategier. Vi uppmuntrar att barn ska vara nyfikna på mat, vara med och laga mat och att barnen ska tycka att det är trevligt, mättande och gott att äta och laga mat tillsammans.Vi vill erbjuda strategier hur man som förälder kan sätta ramar utan att prata så mycket om hur mycket och vad man äter.

Har frågor om detta eller om du märker att ditt barn eller ungdom visar tecken på en osund relation till mat eller ett förändrar sitt ätbeteende som att hoppa över måltider eller känner skuld efter att hen har ätit är det viktigt att söka hjälp och stöd från vården.

Finns det en risk att förstöra barnets självkänsla om allt kretsar kring vikten?

Vi tänker att man inte behöver fokusera på vikt i behandlingen utan på alla saker som påverkar vår hälsa och vanor som är bra för oss alla. Vi vet att barn som har en hög vikt och utsätts för viktstigmatisering redan tänker på vikten. Deras självkänsla är redan påverkad. Det är viktigt att stärka barnets självkänsla, barnet ska känna att det duger precis som det är. Vi vet att för alla föräldrar är barnets självkänsla det viktigaste som finns och det är av denna anledning föräldrar ofta till slut väljer att söka hjälp för barnets vikt därför de tycker att det är svårt att hantera det själva.

Vad gör vi för fel? Vi äter ju samma mat som alla andra.

Vår kropps förmåga att lägga på sig vikt bestäms av våra gener. På många sätt kan man likna obesitas med en ”allergi mot kalorier”. Det betyder att för att kunna hålla en hälsosam vikt behöver personen äta lite bättre och vara mer fysiskt aktiv än personer som inte har en ”allergi mot kalorier”. Det är orättvist och det är inte någons fel men något som vi kan lära barn att leva med genom att grunda sunda vanor tidigt.

Det sägs att barn aldrig ska banta. Hur kan man få behandling och hjälp utan att ”banta” när det gäller övervikt?

Givetvis ska barn och ungdomar inte banta, inte heller de som har obesitas. Med ”banta” menas att drastiskt och ensidigt förändra kosthållningen, ofta kortsiktigt och med förväntningar på snabba resultat. Om ditt barn har en genetisk känslighet för att gå upp i vikt är det viktigt att ni i familjen ser över barnets mat- och rörelsevanor och söker stöd (alltså behandling) för att kunna göra det på ett bra sätt. Det gäller dock att hitta både en hälsosam livsstil och ett sunt förhållningssätt till det hela för att främja hälsa på ett sätt som håller i längden.

Mitt barn vill ha mat och hon känner sig hungrig hela tiden. Vad ska jag göra?

Barn har olika stor aptit och vissa barn har svårt att känna av när de är mätta och kan äta utan att vara hungriga. Dessa barn kan behöva guidning i vad som är en lagom portion att äta och när man ska äta för att må bra. För att hjälpa ditt barn att lyssna på sina inre signaler för mättnad och hunger, försök att äta på regelbundna tider och undvik att småäta däremellan. Regelbundenheten kan hjälpa till att minska sug. Om barnet vill ha mer efter att ha ätit en lagom portion, erbjud gärna grönsaker först. Ibland kan det ta tid innan barnet känner mättnad. Vänta en timme och om barnet fortfarande är hungrigt erbjud en knäckemacka. Andra knep är att avleda barnets fokus på mat när det inte är matdags genom att läsa en bok ihop eller gå till lekparken.

Varför pratar man om BMI och vad är det egentligen?

BMI är ett mått på vikt som är tänkt att vara oberoende av längden hos en individ. För barn beräknas BMI på samma sätt som hos vuxna men eftersom barn växer lite olika i olika åldrar så finns det särskilda BMI-tabeller som tar hänsyn till barnets ålder och kön. Dessa tabeller använder man för att veta om barn har undervikt, övervikt eller obesitas.

Hur mycket säger BMI om ett barns hälsa? (inte på samhällsnivå och utan på individnivå)

BMI är inget perfekt mått men det bästa vi har för att bedöma viktstatus på ett enkelt sätt. Som vårdpersonal behöver du alltid göra en sammanvägd bedömning av hur barnet mår, barnets BMI och tillväxt för att få en bild av barnets hälsa.

Vilka för- och nackdelar finns det med BMI-mätning?

Vi vill verkligen understryka att man i behandlingen inte ska ha fokus på vikten i samtalen utan barnets hälsa och vanor. När vi mäter barns längd och vikt får vi information om barns tillväxt, den är en viktig indikator för barns hälsa. Men för att se trenden ska längd och vikt inte mätas varje dag eller varje vecka då riskerar man att få med tillfälliga avvikelser. Dock vill vi avråda familjer inifrån att väga sina barn hemma, låt i stället detta göras av professionell vårdpersonal.

Vad är en hälsosam vikt?

En vikt som individen mår bra i och kan hålla utan stora inskränkningar och som inte begränsar vardagen på ett negativt sätt och påverkar hälsan.

Kan lightläsk vara en genväg till att sluta med vanlig läsk och på så sätt minska vikten. Är det verkligen hälsosamt för barn? Kan det snarare underhålla sötsuget?

Först och främst vill vi säga att sötningsmedel inte är farligt. Föräldrar frågar ibland om det finns samband med cancer, men i normala mängder finns det ingen risk att sötningsmedel orsakar cancer. Dock rekommenderar vi inte att börja ge barn lightläsk. Men det är av en annan anledning. Vi menar att det är bra att undvika att vänja barn vid den söta smaken då barn har en naturlig förkärlek för det söta. Men har du ett barn eller en tonåring som dricker mycket läsk kan man under en övergångsperiod byta till lightvarianter, ibland är det enda mellansteget som funkar (bubbelvatten är ett ännu bättre alternativ). Många har hört att sötningsmedel stimulerar aptiten, att de gör att vi blir ännu mer hungriga men det stämmer inte riktigt. En tumregel är att hos två tredjedelar av befolkningen stämmer det inte. Vi blir inte mer hungriga. Men hos cirka en tredjedel kan det vara så. Lightläsk är ett alternativ till vanlig läsk dvs. något som man ska inta sällan och i begränsade mängder. Lär ditt barn att tycka om vatten.

Mitt barn rör sig hela tiden och har svårt att sitta stilla, behöver barnet vara ännu mer aktivt?

Vad bra att ditt barn är så aktivt. Barn har ett stort behov av att röra sig. Barn har inte samma rörelsemönster som vi vuxna utan växlar ofta mellan att vara stilla och intensivt aktiva. Detta mönster kan göra det svårt att uppskatta hur mycket de faktiskt rör på sig men det är svårt för barn att vara för aktiva, rekommendationen är därför minst 60 min per dag så det är bara bra att du som förälder uppmuntrar och underlättar aktiv lek.

Hur ska jag göra för att få mitt barn mer aktivt?

Det finns många sätt att bli mer aktiv, de kan handla om att byta från bil till cykel för att ta sig till skolan eller kompisar eller att börja med någon organiserad sport eller nästan vad som helst. Värt att komma ihåg är att vara utomhus nästan alltid medför mer fysisk aktivitet och dessutom på en högre nivå av intensitet.

Förklaring av intensitet

Låg – Blir inte varm eller andfådd, går bra att prata samtidigt

Medel – Blir lite varm, hjärtat slår lite snabbare och att prata samtidigt är lite svårare

Hög – Blir svettig, hjärtat bultar och att prata blir svårt

Mitt barn säger att det gör ont i benen, är det farligt?

Oftast är det ofarligt men smärta är alltid en signal som ska tas på allvar. Det är viktigt att få förståelse om orsaken till smärta då det kan vara allt från en skada som har uppkommit av att man slagit i något eller ramlat. Det kan även vara växtvärk som oftast kommer på kvällen eller natten eller träningsvärk som kommer första eller andra dagen efter intensiv eller långvarig fysisk aktivitet. Smärta kan även komma av att barnet använder skor som inte ger rätt stöd åt foten.

Mjuk massage, värme eller kyla kan mildra besvären vid viss smärta, ibland behöver barnet ilägg i skorna, det kan ofta köpas på sportaffärer.
Det är även bra att hålla koll på om smärtan går över efter en kortare vila eller om det fortsätter att göra ont fast man är stilla eller om smärtan hindrar barnet från att göra vissa aktiviteter. Om smärtan inte går över eller om det är rött, svullet eller varmare kring området där barnet har ont eller om barnet får feber eller börjar halta bör du söka kontakt med vårdcentralen eller sjukvårdsupplysningen.

Länkar och litteratur

Länktips

Tips på läsning

Om föräldraskap

  • Forster, Martin. Fem gånger mer kärlek. Natur & Kultur, 2009.
  • Grandelius, Bengt: Att sätta gränser Ett villkor för växande. Natur & Kultur, 2006.
  • Nowicka P. Föräldratekniker mot fetma hos förskolebarn. Nordisk Nutrition.  2014 Nov (4), sid. 11-13

Om fysisk aktivitet/träning/lek

  • Mannberg, Lisa. Lek istället för bråk – 64 lekar för en enklare och roligare vardag med barn. Karneval förlag, 2019.
  • Alvén, Therese. Träna tillsammans med familjen. HOI Förlag, 2014.

Om övervikt och obesitas hos barn

  • Nowicka, Paulina Hälsovikt för ditt barn: Vetenskap, verktyg och vägen framåt. Bonnier Fakta, Stockholm: 2022.

  • Nowicka, Paulina och Flodmark, Carl-Erik. Barnövervikt i praktiken. Studentlitteratur, Lund: 2006.

  • Jansson, Annika och Danielsson, Pernilla. Överviktiga barn: en handbok för föräldrar och proffs. Stockholm: Forum, 2003.
  • Lindeberg, Gunilla. Runda barn: en föräldrahandbok om mat, goda vanor, läsk och godis, smart snabbmat och nyttig rörelse. Stockholm: Bonnier, 2006.
  • Magnusson, Maria. Förebygga barnfetma och främja jämlik hälsa. Lund: Studentlitteratur, 2013.
  • Nowicka, Paulina och Marcus, Claude. Beteendemodifikation enda rimliga terapin vid fetma hos barn och vuxna. Läkartidningen. 2011; volym 106 (nr 49): s. 2581-2585.
  • Trygg-Lycke, Sofia. En viktig bok om övervikt: hos barn och ungdomar. Stockholm, Gothia Kompetens, 2018.
  • Lakartidningen.se 2011-12-06 Beteendemodifkation- enda rimliga terapin för fetma

Kokböcker

  • Bonniers kokbok. Redaktörer: Hemberg, Birgit och Eriksson, Fredrik. Bonnier Fakta, 2010.
  • Kristina, Eriksson. Familjens stora sunda kokbok. Semic, 2011.
  • Adamsson, Viola. Nordens bästa mat det nyttiga nordiska köket. Ica Bokförlag, 2012.
  • Sara Ask och Lisa Bjärbo. Mera vego – Mat för hela familjen. Ordfront Förlag, 2014.

Media

OBS: För tillgång till artiklar krävs i vissa fall att du måste vara prenumerant för respektive tidning.

Har ni tips på bra länkar eller böcker? Mejla gärna Paulina Nowicka, paulina.nowicka@ki.se

Har du frågor om Mer och Mindre?

Kontakta oss genom att mejla merochmindre@clintec.ki.se eller ring 070-090 23 49.