Management of Everyday Technology Assessment (META)

This page in English

Vad är META?

Management of Everyday Technology Assessment, META, är en observationsbaserad bedömning som syftar till att identifiera färdigheter och brister i färdigheter vid användning av vardagsteknik hos i första hand äldre personer med kognitiv svikt eller demenssjukdom, men även hos äldre i allmänhet, och hos personer med kognitivt funktionshinder pga. exempelvis hjärnskada.

Utifrån en hierarki över utmaningsgraden hos vardagsteknik genomförs inledningsvis en intervju där intervjuaren tillsammans med den enskilde individen kan komma fram till vilka föremål och tjänster som är relevanta och något utmanande för individen. Bedömningen kommer sedan att fokusera på observation av 3-4 av dessa för honom/henne något utmanande tekniker, åtföljd av intervju för att få en uppfattning om individens egen uppfattning om sina färdigheter. Bedömningen görs således genom en kombination av observation och intervju. META-bedömningen är uppdelad i fyra områden: A/ Bedömning av observerbara färdigheter vid användning tekniken (10 items), B/ Bedömning, grundad på observation och/eller uppfattning, av hur miljöns krav inverkar på användning av tekniken vid utförandet av en aktivitet (2 items), C/ Övergripande skattning (värdering) av personens förutsättningar att använda tekniken, samt säkerhet, baserat på all tillgänglig information dvs inte enbart baserat på information om tekniken i fråga (3 items), och slutligen D/ Individens värdering av teknikens viktighet. META har hittills främst använts i forskning (med äldre med och utan kognitiv svikt eller demens, vuxna med förvärvad hjärnskada), men några kurser för kliniskt verksamma arbetsterapeuter har getts. I framtiden är målet att META skall kunna användas då anledning finns att intressera sig för förmågan att använda vardagsteknik både hos individer som grund för intervention, eller hos grupper som grund för generella anpassningar eller utveckling och prövning av ny teknik.

Bakgrund

Arbetetet med att utveckla META inleddes 2006 av Louise Nygård (länk), i samarbete med kliniska arbetsterapeuter och forskarkollegor. Utgångspunkten var den nya kunskap som då fanns tillgänglig utifrån våra då pågående studier, där specifika svårigheter i användning av vardagsteknik hade identifierats. Detta indikerade att färdigheter då teknik används är en väsentlig aspekt i utförandet av aktiviteter där teknikanvändning förekommer, och därmed en viktig aspekt att kunna undersöka, beakta och stödja. För att identifiera dessa färdigheter behövdes ett redskap.

META bygger således på två tidigare studier: I den ena undersöktes användning av 86 allmänt förekommande vardagstekniska föremål och tjänster bland äldre med demens eller kognitiv nedsättning och äldre utan kognitiv nedsättning, och dessa föremål/tjänster ordnades därefter i en hierarki baserad på hur svåra de visade sig vara (Rosenberg, Nygård & Kottorp, 2009). I den andra, explorativa studien identifierades och beskrevs en taxonomi över typer av svårigheter som visade sig då vardagsteknik användes av äldre ensamboende personer med demens i tidig till medelsvår fas (Nygård & Starkhammar, 2007). I META används hierarkin över utmaningsgraden hos vardagstekniska föremål och tjänster som en utgångspunkt för att identifiera relevant och utmanande teknik för varje individ. Taxonomin över typer av svårigheter vid användning av vardagsteknik har omvandlats till ett antal items som bedöms i enskilda situationer då en person använder en viss teknik. Den första versionen av META prövades sedan av Camilla Malinowsky (länk) i hennes avhandlingsarbete (2011) och Anders Kottorp (länk) hade en särskilt viktig roll i detta arbete.

Roger Rosenberg

Vad kan META bidra med i mitt kliniska arbete?

  • META erbjuder en systematisk metod att bedöma observerade färdigheter att använda vardagsteknik såväl i hemmet som ute i samhället. META kan komplettera bedömningar inom aktivitetsområdet (ADL/IADL/Sociala aktiviteter) men ersätter inte dessa.
  • META bidrar även med information om hur miljöns krav och personens förutsättningar inverkar på förmågan att använda vardagsteknik.
  • META kan även bidra med kunskap om individens egen uppfattning om färdigheter i användning av vardagsteknik.
  • META är en standardiserad metod som ger detaljerad information om färdigheter och färdighetsbrister i vardagen hos klienter som ofta är självständiga och där subtila förändringar i dagliga livets aktiviteter vara anas.
  • META kan bidra till att ringa in områden för arbetsterapeutiska eller andra interventioner, och bidra vid utvärdering av dessa

Hur får jag tillgång till META?

Eftersom många kliniskt verksamma arbetsterapeuter i Sverige är intresserade av META så har vi sedan 2013 erbjudit utbildning några gånger per år. Vi tar ingen avgift för utbildningen, men vi ger den i utbyte mot att varje deltagare förbinder sig att skicka in genomförda META-bedömningar gjorda med minimum 5 personer i vardera 3 eller fler bedömningssituationer till vår databas inom ett halvår efter utbildningsdagen. Detta är viktigt för att vi ska kunna fortsätta utveckla instrumentet och för att se hur det fungerar i olika grupper och verksamheter. Då det gäller användningen av META i forskningsprojekt görs överenskommelse i varje enskilt fall mellan projektledarna och KI/Louise Nygård vad gäller hur insamlade META-data kommer databasen till del.

Planerad kurs: ingen kurs är ännu planerad för hösten 2016, men datum meddelas så snart vi bestämt.

För frågor kontakta: 

Professor

Louise Nygård

Telefon: 08-524 837 92
Enhet: Sektionen för arbetsterapi
E-post: Louise.Nygard@ki.se

Universitetsadjunkt

Camilla Malinowsky

Telefon: 08-524 838 77
Enhet: Sektionen för arbetsterapi
E-post: Camilla.Malinowsky@ki.se

META i ett forskningssammanhang

META har sitt ursprung och sin hemvist i forskargruppen Cognitive ACcessibility and Technology Use when ageing in home and Society, CACTUS, vid sektionen för arbetsterapi, NVS, Karolinska Institutet (länk). Forskningen bedrivs inom ett forskningsprogram finansierat av bla FORTE. Nedan presenteras en kort sammanfattning av programmet.

Att leva och åldras med kognitiv funktionsnedsättning i hemmets och den offentliga miljöns tekniklandskap

Under de senaste åren har möjligheten till delaktighet i samhället för personer med funktionshinder blivit en allt mer uppmärksammad fråga. Delaktighet kräver dock ett tillgängligt samhälle. Fysisk tillgänglighet i offentliga miljöer har varit i fokus men vi vet mycket mindre om kognitiva aspekter av tillgänglighet. Tekniken är mycket viktig i dagens samhälle och den blir alltmer central för delaktighet i dagligt liv. Detta gäller både vardagsteknik (exempelvis mobiltelefoner, elektronisk hushållsapparatur, bankomater) och stödjande teknik/hjälpmedel (exempelvis elektroniska kalendrar, påminnelsehjälpmedel). Utgångspunkten för detta pågående forskningsprogram är det gap som finns mellan det teknologiskt utvecklade samhället och förutsättningarna att hantera teknik och delta i offentliga miljöer för personer som lever och åldras med kognitiva funktionsnedsättningar. En del av tillgänglighetsproblematiken i offentlig miljö är nämligen teknikrelaterad.

I programmets första spår studerar vi matchningen mellan personer med kognitiv funktionsnedsättning och de krav som tekniken ställer. Syftet är dels att kritiskt undersöka villkoren för användning, anpassning och utveckling av teknik för att möta dessa personers behov, dels att identifiera brister i matchningen och konsekvenser av dessa, samt att identifiera och pröva förbättringsåtgärder. I programmets andra spår undersöker vi tillgången till och användbarheten hos platser och aktiviteter i offentlig miljö, speciellt utanför hemmet, och hur engagemang och delaktighet kan stödjas. Målet är att utveckla ny kunskap om förutsättningarna för delaktighet i samhället och livet utanför hemmet för personer med kognitiv funktionsnedsättning, samt att identifiera möjliga vägar för ökad tillgänglighet och förbättrat stöd. Forskningen i programmet sker genom nära samarbete mellan olika discipliner både inom Sverige och internationellt, och i nära samarbete med praxis för att vård och stödformer kontinuerligt ska kunna utvecklas.

Publikationer

Kottorp A, Nygård L, Hedman A, Öhman A, Malinowsky C, Rosenberg L, Lindqvist E, & Ryd C (Published online before print March 16, 2016). Everyday technology use of older adults: An occupational justice issue for some? Journal of Occupational Science.

Malinowsky, C., Larsson-Lund, M. & Kottorp, A. 2016) Return work in people with acquired brain injury; Association with observed ability to use technology. Under revision, Scandinavian Journal of Occupational Therapy e-pub ahead of print doi.org/10.1080/11038128.2016.1194466

Kassberg, A. C., Prellwitz, M, Malinowsky, C. & Larsson-Lund, M. (2015) Interventions aimed at improving the ability to use everyday technology in work after brain injury. Scandinavian Journal of Occupational Therapy. doi: 10.3109/11038128.2015.1122835

Malinowsky, C., Kassberg, A. – C., Larsson-Lund, M. & Kottorp, A. (2014). The stability of the test-retest reliability of the measures in the Management of Everyday Technology Assessment (META) among persons with acquired brain injury.Disability & Rehabilitation, Assistive Technology, e-pub ahead of print doi:10.3109/17483107.2014.968812

Malinowsky, C. & Larsson Lund, M. (2014). The association between perceived and observed ability to use everyday technology in working age people with ABI. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, e-pub ahead of print. doi:10.3109/11038128.2014.919020

Kassberg, A. C., Malinowsky, C., Jacobsson, L. & Larsson-Lund, M (2013). Ability to manage everyday technology after acquired brain injury. Brain Injury, 27 (13-14), 1583-38. doi: 10.3109/ 02699052.2013.837196

Malinowsky, C., Kottorp, A. & Nygård, L (2013).  Everyday technologies' levels of difficulty when used by older adults with and without cognitive impairment –Comparison of self-perceived versus observed difficulty estimates. Technology and Disability, 25 (3), 167-176.doi: 10.3233/TAD-130380

Malinowsky, C., Almkvist, O., Nygård, L. & Kottorp, A. (2012). Individual variability and environmental characteristics influence older adults’ abilities to manage everyday technology. International Psychogeriatrics, 24, 484-495. DOI: 10.1017/S1041610211002092.

Patomella, A-H., Kottorp, A., Malinowsky, C. & Nygård, L. (2011). Factors that impact the level of difficulty of everyday technology in a sample of older adults with and without cognitive impairment. Technology and Disability, 23, 243-250.

Malinowsky, C. (2011). Managing technology in everyday activities: A study of older adults with dementia, MCI, and no cognitive impairment. Doctoral dissertation.  Karolinska Institutet, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Division of Occupational Therapy.

Malinowsky, C., Almkvist, O., Kottorp, A. & Nygård, L. (2010). Ability to manage everyday technology: A comparison of persons with dementia or mild cognitive impairment and older adults without cognitive impairment. Disability & Rehabilitation: Assistive Technology, 5, 462-469. DOI: 10.3109/17483107.2010.496098

Malinowsky, C., Nygård, L., & Kottorp, A. (2011) Psychometric evaluation of a new assessment of the ability to manage technology in everyday life. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 18, 26-35. DOI: 10.3109/11038120903420606.

Publikationer till grund för META

Rosenberg, L., Nygård, L. & Kottorp, A. (2009). Everyday Technology Usage (ETUQ) – evaluation of the psychometric properties of a new assessment of competence in technology use. Occupational Therapy Journal of Research, 29 (2), 52-62. CI: 11.

Nygård L, Starkhammar S. (2007). The use of everyday technology by people with dementia living alone. Aging and Mental Health, 11(2), 144-155. CI: 20 / DOI: 10.1080/13607860600844168

 

ArbetsterapiVårdvetenskap