Arbetstider och återhämtning under Covid 19-pandemin: Går det att skapa hållbara arbetsvillkor inom sjukvården under extrema arbetsförhållanden?

Vården har stått inför en stor utmaning i att under pressande omständigheter upprätthålla en hållbarhet i arbetstidsförläggningen. Sjukvården har också stått inför en stor belastning både i form av att hantera Covid-19, och de efterdyningar som pandemin skapat i form av omdirigerad personal, framskjutna eller inställda undersökningar och behandlingar samt det stora behovet av rehabiliteringsinsatser av Covid-19 patienter.

Även om arbetsförhållandena under pandemin har inneburit en hög arbetsbelastning för vårdpersonalen är det viktigt att det finns ett hållbarhetsperspektiv i vårdplaneringen och att väga in medarbetarnas behov av återhämtning. Detta är viktigt för att sjukvårdspersonal ska orka arbeta under utmanande förhållanden under lång tid, inte minst för att minska risken för att drabbas av utmattningssyndrom och sjukskrivning.

Perioder av extremt hög arbetsbelastning kommer med stor sannolikhet att återkomma inom sjukvården. Kunskapen från detta forskningsprojekt är tänkt att ligga till grund för att identifiera faktorer kopplade till arbetstider och återhämtning som är viktiga att ta hänsyn till och hantera så bra som möjligt. Projektet finansieras av AFA försäkring och pågår fram till 2023.

Projekts syfte

Forskningsprojektets syfte är att undersöka hur arbetstidsförläggningen och sjukvårdspersonalens möjlighet till återhämtning har påverkats under de extraordinära arbetsförhållanden som rått under arbetet med Covid-19 pandemin, samt att ta fram underlag för hur verksamheter kan arbeta för att främja hållbara arbetstider och personalens återhämtning på både individ- och organisationsnivå.

Varför fokus på återhämtning och arbetstider?

Tidigare forskning har visat att många sjuksköterskor redan innan Covid-19 pandemin rapporterade tydliga symtom på utbrändhet under de första fem åren i yrket vilket också kan påverka sömn och kognition 10 år senare. Arbetsförhållandena under Covid-19 har på många sätt utgjort en extrem belastning och stress, vilket riskerar att ge negativa effekter på vårdpersonalens hälsa och i förlängningen patientsäkerheten.

Återhämtning är en viktig nyckelfaktor för att klara av en period av hög stress och belastning. Återhämtning kan bestå dels av sömn och dels av pauser, vila och aktiviteter som ger energi. Under sömnen sker en rad uppbyggande processer i kroppen och sömnen har ett stort återhämtningsvärde. Samtidigt är det paradoxalt nog just under stressfulla perioder, då återhämtning behövs som mest, som den ofta också är svår att få till. Förutom belastning och stress utgör vårdpersonalens arbetstidsscheman en viktig förutsättning för återhämtning. Tidigare arbetstidsforskning har identifierat en rad olika riskfaktorer när det gäller arbetstidsförläggningen (läs mer här). Utifrån detta är det viktigt att vi lär oss mer om hur vi kan främja återhämtning och hållbara arbetstider även under extrema arbetsförhållanden likt de som förekommit under Covid-19 pandemin. Att sjukvårdens personal behåller sin hälsa och arbetsförmåga är centralt för hela hälso- och sjukvårdsystemet i Sverige.

Detta projekt bygger vidare på projektet Bädda för Kvalitet där ett preventivt återhämtningsprogram för nyutexaminerade sjuksköterskor utvärderades (läs mer här).  Återhämtningsprogrammet Bädda för kvalitet ligger till grund för återhämtningshandboken, som sammanställdes för att stödja återhämtning för vårdpersonal i en turbulent tid.

Projektets genomförande

Projektet är indelat i två faser, där det i första fasen genomförs kvalitativa telefonintervjuer med vårdpersonal, avdelningschefer, bemanningsassistenter och HR om hur personalens återhämtning och arbetstider har hanterats under pandemin, samt vilket stöd som efterfrågats när det kommer till att skapa hållbarhet avseende arbetstider och återhämtning i verksamheterna. Intervjuerna kommer att belysa goda exempel och identifiera vad som skulle kunna förbättras på olika nivåer. 

Under den andra fasen i projektet analyseras objektiva arbetstidsdata från ett urval av avdelningar vid olika sjukhus i Sverige, i syfte att beskriva hur arbetstidsförläggningen påverkats av pandemin. Utifrån registrerad arbetstid undersöks förekomsten av så kallade riskpass, till exempel dubbelpass, kort dygnsvila (<11 timmar vila mellan arbetspassen), långa arbetsveckor (>48 timmar arbetstid/vecka), korta ledighetsperioder (<36 timmar ledig tid/vecka) under Covid-19 pandemin. Vidare kommer eventuella samband mellan förekomst av riskpass och sjukfrånvaro att undersökas. Om det är möjligt kan vi även komma att undersöka samband med andra mått på hälsa (ur medarbetarundersökningar) eller hållbarhet (som personalomsättning). 

Projektstatus

Projektet befinner sig fas 1 där samtliga kvalitativa data har samlats in och nu håller på att analyseras. Resultaten väntas vara färdigställda under hösten 2022. De första preliminära resultaten kommer att presenteras på Nordic Conference on Research in Patient Safety and Quality in Healthcare i Jönköping 29-30 september. Parallellt pågår ett förberedelsearbete inför fas 2 som har förankrats med verksamheter från olika regioner så som Region Västmanland och Region Västra Götaland (fler kan tillkomma).

Projektet i media

https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2020/08/27/arbetstider-under-epidemin-ska-undersokas/

https://www.suntarbetsliv.se/forskning/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo/hallbara-arbetstider-aven-under-corona/

https://www.afaforsakring.se/globalassets/nyhetsrum/nyhetsbrev/nyhetsbrev-trygg-pa-jobbet/2020/tpj_nr3-2020_webbny.pdf

Medarbetare och kontakt

Anna Dahlgren

Anna Dahlgren, PhD, projektledare. Anna är forskare vid Karolinska institutet i professor Petter Gustavssons forskargrupp, och har erfarenhet av forskning om arbetstider och återhämtning samt arbete med patientsäkerhetsfrågor.

Isabelle Hernandez

Isabelle Hernandez är doktorand vid Karolinska Institutet i professor Petter Gustavssons forskargrupp. Isabelle har en masterexamen i psykologi med inriktning mot personal, arbete och organisation och har tidigare arbetat som forskningsassistent i projekt som rör arbetstider, återhämtning och anställningstrygghet.  

Marie Söderström

Marie Söderström, legitimerad psykolog vid Stressmottagningen och anknuten forskare vid avdelningen för Psykologi, i professor Petter Gustavssons forskargrupp vid Karolinska Institutet.

Övriga i projektgruppen:

Göran Kecklund, Professor, föreståndare vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet

Ann Rudman, Leg. Sjuksköterska och Docent, Dalarnas Högskola och Avdelningen för Psykologi, Karolinska Institutet.

Petter Gustavsson, Professor och gruppledare för forskargruppen Motivation, Kompetens och Hälsa vid avdelningen för Psykologi, Karolinska Institutet.

Maria Bragesjö, legitimerad psykolog, doktorand vid Avdelningen för Psykologi, Karolinska Sjukhuset och Karolinska Institutet

Martina Gustavsson, Leg sjuksköterska och doktorand, Institutionen för Global Folkhälsa, Karolinska Institutet samt Uppsala Universitet.