Arbetstider och återhämtning under Covid 19-pandemin: Går det att skapa hållbara arbetsvillkor inom sjukvården under extrema arbetsförhållanden?

Vården står inför en stor utmaning i att under rådande pressande omständigheter upprätthålla en hållbarhet i arbetstidsförläggningen. Sjukvården står inför en stor belastning både i form av att hantera Covid-19, men även i form av de efterdyningar det skapar i form av omdirigerad personal och framskjutna eller inställda undersökningar och behandlingar samt det stora behovet av rehabiliteringsinsatser av Covid-19 patienter.

Även om arbetsförhållanden under pandemin kommer att innebära en hög arbetsbelastning för vårdpersonalen är det viktigt att det finns ett hållbarhetsperspektiv i vårdplaneringen och att där väga in medarbetares behov av återhämtning för att sjukvårdspersonal ska orka arbeta under dessa förhållanden under lång tid, och inte minst för att minska risken för att vårdpersonal drabbas av utmattningssyndrom och sjukskrivning.

Perioder av extremt hög arbetsbelastning kommer med stor sannolikhet att återkomma inom sjukvården, och kunskapen från detta forskningsprojekt är tänkt att kunna ligga till grund för att identifiera faktorer kopplade till arbetstider och återhämtning som är viktiga att ta hänsyn till och hantera så bra som möjligt, samt underlag för hur man kan uppnå detta. Projektet finansieras av AFA försäkring och pågår fram till 2023.

Projekts syfte

Forskningsprojektets syfte är att undersöka hur arbetstidsförläggningen och sjukvårdspersonalens möjlighet till återhämtning påverkas under de extraordinära arbetsförhållanden som råder under arbetet med Covid-19 pandemin, samt ta fram underlag för hur verksamheter kan arbeta för att främja hållbara arbetstider och personalens återhämtning på både individ- och organisationsnivå.

Varför fokus på återhämtning och arbetstider?

Tidigare forskning har visat att redan innan Covid-19 pandemin rapporterade många sjuksköterskor tydliga symtom på utbrändhet under de första fem åren i yrket vilket också verkar påverka sömn och kognition 10 år senare. De förhållanden som råder under Covid-19 utgör på många sätt en extrem belastning och stress, vilket riskerar att ge negativa effekter på vårdpersonalens hälsa och i förlängningen patientsäkerheten.

Återhämtning är en viktig nyckelfaktor för att man ska klara av en period av hög stress och belastning. Återhämtning kan bestå dels av sömn och dels av pauser, vila och aktiviteter som ger energi. Under sömnen sker en rad uppbyggande processer i kroppen och sömnen har ett stort återhämtningsvärde. Samtidigt är det paradoxalt nog just under stressfulla perioder, då återhämtning behövs som mest, som det ofta också är svårt att få till återhämtningen. Förutom belastning och stress så utgör vårdpersonalens arbetstidsscheman en viktig förutsättning för återhämtning. Tidigare arbetstidsforskning har identifierat en rad olika riskfaktorer när det gäller arbetstidsförläggningen (läs mer här). Utifrån detta är det viktigt att vi lär oss hur vi kan främja återhämtning och hållbara arbetstider även under de extrema arbetsförhållanden som råder under Covid-19 pandemin. Att sjukvårdens personal behåller hälsa och arbetsförmåga är centralt för hela hälso- och sjukvårdsystemet i Sverige.

Detta projekt bygger vidare på projektet Bädda för Kvalitet där ett preventivt återhämtningsprogram för nyutexaminerade sjuksköterskor utvärderades (läs mer här).  Återhämtningsprogrammet Bädda för kvalitet ligger till grund för återhämtningshandboken, som sammanställdes för att stödja återhämtning för vårdpersonal i en turbulent tid.

Projektets genomförande

Projektet är indelat i två faser, där det i första fasen genomförs kvalitativa telefonintervjuer med avdelningschefer, bemanningsassistenter, vårdpersonal och HR om hur de hanterat frågor om personalens återhämtning och arbetstider under pandemin och vilket stöd som efterfrågas när det gäller att skapa hållbarhet avseende arbetstider och återhämtning i verksamheterna. Intervjuerna kommer att belysa goda exempel och identifiera vad som skulle kunna förbättras på olika nivåer. 

Under den andra fasen i projektet analyseras objektiva arbetstidsdata från ett urval av avdelningar vid olika sjukhus i Sverige, i syfte att beskriva hur arbetstidsförläggningen påverkats av pandemin. Utifrån registrerad arbetstid undersöks förekomsten av så kallade riskpass, till exempel dubbelpass, kort dygnsvila (<11 timmar vila mellan arbetspassen), långa arbetsveckor (>48 timmar arbetstid/vecka), korta ledighetsperioder (<36 timmar ledig tid/vecka) under Covid-19 pandemin. Vidare kommer vi att undersöka eventuella samband mellan förekomst av riskpass och sjukfrånvaro. Om det är möjligt kan vi även komma att undersöka samband med andra mått på hälsa (ur medarbetarundersökningar) eller hållbarhet (som personalomsättning). 

Projektstatus

Projektet går nu in i fas 1 och har förankrats med olika regioner och verksamheter så som Västmanlands sjukhus Västerås, Region Dalarna, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Region Västerbotten (fler kan tillkomma).

Projektet i media

https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2020/08/27/arbetstider-under-epidemin-ska-undersokas/

https://www.suntarbetsliv.se/forskning/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo/hallbara-arbetstider-aven-under-corona/

https://www.afaforsakring.se/globalassets/nyhetsrum/nyhetsbrev/nyhetsbrev-trygg-pa-jobbet/2020/tpj_nr3-2020_webbny.pdf

Medarbetare och kontakt

Anna Dahlgren

Anna Dahlgren, PhD, projektledare. Anna är forskare vid Karolinska institutet i professor Petter Gustavssons forskargrupp, och har erfarenhet av forskning om arbetstider och återhämtning samt arbete med patientsäkerhetsfrågor.

Isabelle Ferré Hernandez

Isabelle arbetar som forskningsassistent vid Karolinska institutet i professor Petter Gustavssons forskargrupp. Isabelle arbetar även som forskningsassistent på avdelningen för arbets- och organisationspsykologi vid Psykologiska institutionen på Stockholms universitet.

Marie Söderström

Marie Söderström, legitimerad psykolog vid Stressmottagningen och anknuten forskare vid avdelningen för Psykologi, i professor Petter Gustavssons forskargrupp vid Karolinska Institutet.

Övriga i projektgruppen:

Göran Kecklund, Professor, föreståndare vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet

Ann Rudman, Leg. Sjuksköterska och Docent, Dalarnas Högskola och Avdelningen för Psykologi, Karolinska Institutet.

Petter Gustavsson, Professor och gruppledare för forskargruppen Motivation, Kompetens och Hälsa vid avdelningen för Psykologi, Karolinska Institutet.

Maria Bragesjö, legitimerad psykolog, doktorand vid Avdelningen för Psykologi, Karolinska Sjukhuset och Karolinska Institutet

Martina Gustavsson, Leg sjuksköterska och doktorand, Institutionen för Global Folkhälsa, Karolinska Institutet samt Uppsala Universitet.