Hälsa i vardagen hos personer med neurologiska funktionsnedsättningar (HELD)

Forskningen beaktar olika perspektiv: personerna/klienterna/patienternas perspektiv, deras närståendes samt perspektivet från personalen inom hälso- och sjukvården.

Inom HELDs forskning studeras erfarenheterna av företeelser i vardagen hos personer med risk för eller som har neurologiska funktionsnedsättningar, samt hos deras närstående. Även miljön kan ha betydelse för de svårigheter och hinder som personer med funktionsnedsättning kan möta och därigenom ge en begräsning. Dessutom utvecklar och utvärderar forskargruppen nya komplexa interventioner samt studerar effekterna av de nya insatserna i nära samarbete med hälso- och sjukvårdspersonal för att underlätta att resultaten av forskningen kommer till användning i klinisk praxis.

Det övergripande syftet för HELD är att samla kunskap som kan bidra till utveckling av insatser som ökar delaktigheten i vardagen och förbättra hälsan hos personer som har en risk för eller redan har neurologisk funktionsnedsättning (exempelvis efter en stroke eller ryggmärgsskada) samt för deras närstående.

Långsiktiga mål för forskargruppen HELD:

• Utveckla och implementera en global modell för personcentrerade interventioner efter stroke
• Utveckla modeller och implementera kunskap för att möjliggöra delaktighet och välbefinnande i vardagen hos personer som lever med en risk för eller har neurologiska funktionsnedsättningar
• Utveckla och implementera evidensbaserade hälsobefrämjande insatser för personer med risk för eller redan har neurologiska funktionsnedsättningar
• Engagera personer med risk för eller har neurologiska funktionsnedsättningar i hela forskningsprocessen

Kunskap från kvalitativa och kvantitativa studier har bidragit till att utveckla komplexa interventioner i syfte att förbättra vardagslivet och delaktighet i dagliga aktiviteter för personer med funktionsnedsättningar. Kunskap från kvalitativa och kvantitativa studier har bidragit till att utveckla komplexa insatser/interventioner i syfte att förbättring av hälso- och sjukvården för personer med funktionsnedsättningar Efter att en ny åtgärd har utvecklats testas den först i en pilotstudie och därefter i en fullskalig randomiserad kontrollerad studie. Ett exempel är det nu avslutade projektet Livet efter stroke II (LAS–II) - en randomiserad kontrollerad multicenterstudie av en klientcentrerad ADL (aktiviteter i Dagliga Livet) intervention för att förbättra delaktigheten i vardagen efter stroke. (ClinicalTrials.gov NCT01417585). Kunskapen från kvalitativa och kvantitativa studier har också bidragit till utveckling, utvärdering och modifiering av mätinstrument.

Se publikationer här. Information om böcker och bokkapitel finns här.

Pågående projekt

• Självbestämmande vid LSS-insats - Projektledare: Annika Sköld
• Make my Day - Projektledare: Eric Asaba, Ann-Helen Patomella
• En 5-årsuppföljning av Livet efter stroke II - Projektledare: Susanne Guidetti
• ReWORK - Projektledare: Eric Asaba, Gunilla Eriksson
• CARE-WORKS (Caregiving & Aging Reimagined for Europe – Work fOr Respect, Knowledge, and Sustainability) - Projektledare: Eric Asaba, Lisette Farias
• F@ ce 2.0 - Implementering och utvärdering och av en ny modell för en personcentrerad, IKT-baserad och interdisciplinär rehabiliteringsintervention för personer med stroke. - Projektledare: Susanne Guidetti
• Delaktighet i vardagen efter stroke i Uganda - En randomiserad kontrollerad studie av en familjecentrerad intervention som använder mobiltelefonen som stöd i rehabilitering - Projektledare: Susanne Guidetti
• POSITIVE- maintaining and imPrOving the intrinSIc capaciTy Involving primary care and caregiVErs - Projektledare: Susanne Guidetti
• ASSIST - vardagsrehabilitering med IKT stöd - Projektledare: Susanne Guidetti

Genomförda projekt

• Livet efter stroke I
• Livet efter stroke II
• Behov av rehabilitering och stöd hos personer med stroke och deras närstående – en femårsuppföljning av LAS 1
• Delaktighet i vardagen efter stroke: Utveckling och utvärdering av en personcentrerad och teknikbaserad rehabilitering 

Samarbetspartners och finansiärer

Vi har en rad samarbetspartners på lokal, nationell och internationell nivå som bland annat Göteborgs universitet, Högskolan Dalarna, Makerere Universitet i Uganda Medical Research Council/Uganda Virus Research Institute and London School of Hygiene & Tropical Medicine Uganda Research Unit och med Syddansk Universitet/Odense Universitetssjukhus i Danmark, RehabStation Stockholm, Stockholms Sjukhem, Akademiskt Primärvårds Centrum och Vårdcentraler, Lunds Universitet, Tokyo Metropolitan University.

De olika projekten finansieras från bland annat FORTE, Vetenskapsrådet, EIT Health och Forskarskolan i vårdvetenskap på KI.

Forskargruppsledare