Forskargrupp - Lena Ekström

Vi studerar hur olika doser och administrationsvägar av dopingklassade läkemedel/substanser, kön, genetiska variationer, användning av mediciner etc kan påverka ett dopingtest. Vi har tex visat att individer som saknar genen (och enzymet) för UGT2B17 utsöndrar väldigt låga koncentrationer av testosteron i urinen jämfört med de som har enzymet. För att detektera om någon har dopat sig med testosteron mäter man urinkoncentrationer av både testosteron (T) och dess epimer epitestosteron (E) i en kvot (T/E kvot). De som saknar UGT2B17 enzymet kommer inte upp i de populationssatta T/E gränsvärden som satts för att detektera om någon positiv, och kan således undkomma ett dopingtest. Vi har också sett att med T/E kvoten missar man att identifiera testosteronintag hos kvinnor. Elitidrottares steroidnivåer följs longitudinellt i ett biologiskt pass som räknar ut individuella gränsvärden. Dessa gränsvärden är större hos kvinnor pga hormonella variationer under menscykeln. Graviditet, och p-pilleranvändning är andra faktorer som påverkar tolkning av passresultaten.

En framtida teststrategi kan vara att i passet även lägga till testosteronkoncentrationer i serum (och andra steroider). Studier pågår där vi studerar hur serumnivåerna påverkas av naturliga variationer hos framför allt kvinnor. Vi studerar om tillägg av olika konjugerade metaboliter i urin och serum kan öka chanserna att identifiera testosterondoping. Vi studerar också möjligheten att använda på filterpapper torkade blodfläckar som matrix inom steroid, tillväxthormon och erytropoetin (EPO) doping. Och om det är möjligt att identifiera esterformer av olika steroidpreparat i blodet.

Förutom att förbättra dopingtester bedriver vi även forskning där biverkningar av anabola androgena steroider (AAS) studeras, i både friska försökspersoner (låga doser, singeldos) och i individer som själv-rapporterar användning av AAS. Vi kartlägger också vilka AAS och andra anabola preparat som är populära att missbruka i samhället.