Om DISRA-studien
DISRA-studien (Diabetes In Stroke Registry Analysis) är en svensk registerstudie där forskare från fem olika universitet studerar sambandet mellan diabetes och stroke i olika avseenden med hjälp av våra nationella kvalitetsregister.
Det övergripande syftet med DISRA-studien är att undersöka
- Om personer med diabetes har en ökad risk för stroke och att få en funktionsnedsättning eller avlida av sin stroke jämfört med personer utan diabetes?
- Om effekten av behandling med trombolys respektive trombektomi är densamma hos strokepatienter med diabetes som hos dem utan diabetes?
- Om moderna diabetesläkemedel påverkar risk för stroke och effekten av trombolys respektive trombektomi hos personer med typ 2 diabetes som behandlas med något av dessa läkemedel.
Det unika med denna studie är att vi kommer att besvara dessa frågor genom att samköra två nationella svenska register som aldrig tidigare har analyserats tillsammans: det svenska strokeregistret, Riksstroke och det Nationella diabetesregistret.
Dessa register innefattar den absoluta merparten av svenskar med en diagnos på stroke respektive diabetes. Vi kommer att analysera data som matats in mellan 2005 och 2025 och kommer därmed kunna uttala oss om hur risken för stroke, strokekomplikationer och möjligheterna till återhämtning efter stroke såg ut i Sverige under dessa år. Vi kommer också att göra en analys där vi jämför risken för förstagångs-stroke är hos personer med diabetes och jämför med slumpmässigt utvalda personer utan diabetes från det svenska befolkningsregistret från Statistiska centralbyrån. Vi kommer också att analysera risken för återinsjuknande i stroke mellan personer med och utan diabetes.
Delstudie
I en delstudie kommer vi att använda oss av EVAS-registret där personer med propp-orsakad stroke som fått akut behandling med trombektomi registreras. Vi använder EVAS för att analysera om det finns skillnader i effekt av trombektomi-behandling mellan personer med och utan diabetes.
Läkemedelsregistret
För att analysera eventuella effekter av moderna diabetesläkemedel på risken för stroke, komplikationer efter stroke eller sämre återhämtning efter stroke kommer vi att använda oss av Läkemedelsregistret för att få information om vilka personer med diabetes som behandlas med dessa läkemedel.
Hälsoekonomisk analys
Slutligen kommer vi att göra hälsoekonomiska analyser för att förstå om effekten av en strokehändelse på hälsorelaterad livskvalitet och ekonomiska kostnader skiljer sig mellan patienter med och utan diabetes samt hur eventuella förändringar i förekomsten av stroke bland personer med diabetes påverkar den ekonomiska bördan av stroke i Sverige.
Varför behövs DISRA-studien?
Stroke är ett samlingsbegrepp för sjukdomstillstånd som orsakar förändringar i hjärnans blodförsörjning med efterföljande neurologiska symptom. Den vanligaste typen av stroke beror på en blodpropp som täpper till blodflödet och orsakar syrebrist. Om blodflödet inte återställs blir resultatet en permanent skada, en så kallad hjärninfarkt. Stroke innefattar också i mindre utsträckning hjärnblödning. Spontan blödning i hjärnvävnaden beror till största del på förändringar och skador på hjärnans minsta kärl och har en stark koppling till högt blodtryck.
Det är välkänt att diabetes ökar risken för hjärtkärlsjukdomar såsom stroke. Det är också känt att diabetes försämrar prognosen hos personer med diabetes som fått stroke. Diabetes typ 2, även kallad åldersdiabetes, ökar i Sverige och västvärlden samtidigt som stroke och andra hjärtkärlhändelser minskar i antal.
Med detta i åtanke samt med tanke på att merparten av studierna som visade på sambandet mellan diabetes och stroke gjordes för många år sedan är det av stor vikt att göra förnyade analyser för att förstå hur sambandet ser ut idag.
En faktor som kan ha förändrat detta samband är de senaste tillskotten till diabetesbehandling som endast funnits i knappt 10 år i Sverige. Det är framför allt två grupper av läkemedel mot diabetes typ 2, de så kallade SGLT2-hämmarna och GLP1-analogerna, som är av intresse när det gäller sambandet mellan diabetes och hjärtkärlsjukdomar. Anledningen är att dessa två läkemedelsgrupper har visat sig skydda mot hjärtkärlsjukdomar mer än via den effekt de har på det förhöjda blodsockret som utgör grunden i diabetes.
Behandlingsmöjligheter
I samband med en akut stroke orsakad av blodpropp finns det två huvudsakliga behandlingsmöjligheter: trombolys och trombektomi. Vid trombolys ges ett propplösande dropp medan trombektomi innebär att proppen sugs/dras ut via en kateter som förs in i kärlet via ljumsken eller handleden. Trombolys görs på merparten av landets sjukhus medan trombektomi endast görs på större sjukhus med kompetens för detta komplicerade ingrepp. Effekt av trombolys hos patienter med diabetes har studerats tidigare medan effekten av trombektomi hos personer med diabetes inte har undersökts i studier designade för detta ändamål.
Vi vet alltså idag inte om individer med diabetes har lika stor nytta av trombektomi och om de har fler eller andra komplikationer av ingreppet än individer utan diabetes.
Deltagande universitet
- Karolinska Institutet - KI DS samt KI SÖS
- Lunds universitet
- Göteborgs universitet - Sahlgrenska akademin
- Umeå universitet
- Linköpings universitet
