Register i DISRA-studien

DISRA-studien (Diabetes In Stroke Registry Analysis) är helt baserad på data från svenska kvalitetsregister. Sverige är känt för sina kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården. Registren samlar in data om patienters diagnoser, behandlingar och resultat och de används för att följa upp vårdens kvalitet, identifiera förbättringsområden, skapa statistik och för forskning.

Nedan följer en beskrivning av de register vi använder oss av:

Riksstroke 

Riksstroke är ett nationellt kvalitetsregister som samlar in och analyserar data om svensk strokevård för att förbättra och utjämna kvaliteten. Riksstroke innehåller information om typ av stroke, akutbehandling, läkemedelsbehandling, kvarvarande funktionsnedsättning efter stroke, etc.

Nationella diabetesregistret 

Nationella diabetesregistret är ett svenskt kvalitetsregister som samlar in data om personer med diabetes typ 1 och 2 för att förbättra vården samt bidra till forskning. 

I DISRA-studien kommer vi använda det Nationella diabetesregistret för att identifiera personer med diabetes samt använda oss av data på typ av diabetes, diabetesdebut, effekt av medicinsk behandling, etc.

EVAS-registret 

EVAS-registret är ett nationellt kvalitetsregister för endovaskulär behandling av stroke, det vill säga behandling av blodproppar i hjärnan med metoder som trombektomi. Registret samlar in data om patienter och behandlingar bland annat för att förbättra vården och underlätta forskning och innehåller information om lokalisation av proppen, metod som använts för att dra/suga ut proppen, resultat av trombektomi, eventuella komplikationer, etc. 

I DISRA-studien kommer vi att använda oss av ovanstående parametrar för att analysera om personer med diabetes skiljer sig avseende lokalisation, svårighet att få ut proppen, resultat av trombektomi och/eller komplikationer efter ingreppet.

Socialstyrelsens register

  • Patientregistret

Patientregistret är ett nationellt register som innehåller uppgifter om patienter som har vårdats inom den slutna vården dvs. på sjukhus inneliggande på vårdavdelning och i den specialiserade öppenvården. 

DISRA-studien använder sig framför allt av diagnoskoder från Patientregistret för att få information om sjukdomar som personerna i studien kan tänkas ha/insjukna i och som kan vara relevanta för att förstå sambandet diabetes-stroke.

  • Dödsorsaksregistret

Dödsorsaksregistret är ett nationellt register som samlar data såsom dödsorsak om alla dödsfall i Sverige. 

DISRA-studien använder sig framför allt av dödsorsaksregistret för att få information om de orsaker till dödsfall hos individerna i studien som kan vara relevanta för studiens frågeställningar.

  • Läkemedelsregistret

Läkemedelsregistret är en nationell databas som innehåller uppgifter om alla läkemedel som hämtas ut på apotek mot recept i Sverige. 

DISRA-studien kommer att använda Läkemedelsregistret för att få information om vilka personer som behandlas med de moderna diabetesläkemedel som vi avser att studera.

Statistiska centralbyråns register

  • Registret över totalbefolkningen

Registret över totalbefolkningen är ett befolkningsregister hos Statistiska centralbyrån (SCB) som används för att producera statistik om befolkningens storlek och sammansättning och för att följa förändringar i befolkningen som födslar, dödsfall och flyttningar. 

Vi använder detta register för att identifiera personer utan diabetes som kan fungera som kontrollpersoner till de individer med diabetes som identifierats i Nationella diabetesregistret. 

  • Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA)

LISA är en svensk databas som sammanställts av SCB och används för statistik och forskning kring arbetsmarknad och utbildning genom att samla data om svenskars arbete, arbetslöshet och sjukdom över tid. 

DISRA-studien kommer att använda LISA-registret för att se om socioekonomiska faktorer spelar roll för sambandet diabetes-stroke. 

Innehållsgranskare:
2026-02-06