Forskningsområde ortopedi vid KI DS

Inom ortopedi forskar vi inom en rad olika områden: Registerforskning, Medicinsk bildtolkning med hjälp av artificiell intelligens, Implantatforskning och Forskning kring skulderleden

Registerforskning

Vi genomför den största registerbaserade randomiserade prövningen i syfte att kartlägga om extra luftrening sänker infektionsfrekvensen vid ortopediska operationer.

Denna studie är att resultat av mångårig registerforskning där bland annat ortopediska infektioner vid proteskirurgi kartlagts. Detta är också världens första randomiserade kliniska prövning för luftrening.

Vi utvecklar verktyg för att mäta kvaliteten i sjukvården med hjälp av register. Idag används självrapporterande system för att jämföra sjukhus vilket riskerar förstöra kodkvalitén i Svenska register.

Genom att utnyttja andra registerbaserade parametrar som långa vårdtider och återinläggningar tror vi kunna stimulera till en effektivare och säkrare sjukvård samtidigt som registerkvalitén inte komprometteras.

Medverkande i forskningen

Olof Sköldenbergolof.skoldenberg@ki.se
Max Gordonmax.gordon@ki.se
Martin Magnélimartin.magneli@ki.se
Anders Perssonanders.persson.1@ki.se

Utvalda publikationer

The influence of comorbidity scores on re-operations following primary total hip replacement: comparison and validation of three comorbidity measures.
Gordon M, Stark A, Sköldenberg OG, Kärrholm J, Garellick G
Bone Joint J 2013 Sep;95-B(9):1184-91

Increased Long-Term Cardiovascular Risk After Total Hip Arthroplasty: A Nationwide Cohort Study.
Gordon M, Rysinska A, Garland A, Rolfson O, Aspberg S, Eisler T, et al
Medicine (Baltimore) 2016 Feb;95(6):e2662

Risk of early mortality after cemented compared with cementless total hip arthroplasty: a nationwide matched cohort study.
Garland A, Gordon M, Garellick G, Kärrholm J, Sköldenberg O, Hailer NP
Bone Joint J 2017 Jan;99-B(1):37-43

Medicinsk bildtolkning med hjälp av artificiell intelligens

Ortopedi liksom många andra medicinska specialiteter har problem med att utnyttja den kunskap som finns. I en australiensisk studie kunde man se att endast hälften av den kunskap som fanns användes. Dagens vårdprogram lyckas således inte nå patienterna vilket skapar stora merkostnader för samhället samtidigt som patienter utsätts för risker.

För att åtgärda detta har vi har sedan 2014 utvecklat deep learning algoritmer (svag artificiell intelligens) för att identifiera sjukligheter i bilder och så småningom koppla till behandlingar. Våra algoritmer klarar idag av att i över 9 av 10 fall korrekt identifiera fraktur, artros och andra vanliga utfall. Under 2018 planerar vi även genomföra en pilottestning av systemet vid Danderyds Sjukhus.

Medverkande i forskningen

Olof Sköldenbergolof.skoldenberg@ki.se
Max Gordonmax.gordon@ki.se
Jakub Olczakjakub.olczak@ki.se

Utvalda publikationer

Artificial intelligence for analyzing orthopedic trauma radiographs.
Olczak J, Fahlberg N, Maki A, Razavian AS, Jilert A, Stark A, et al
Acta Orthop 2017 Dec;88(6):581-586

Implantatforskning

Ortopedi är till stor del en kirurgisk specialitet där ett stort antal implantat kommer till användning. Vi har sedan många år studerat effekten av plattor, höftproteser, knäproteser och axelproteser där vi studerar utfall som omoperationer, patientrapporterat utfall m.m.

Vi prövar också om läkemedel kan påverka risken för dessa komplikationer. Vid implantatutvärdering används metoder såsom RSA (radiostereometri) för att i ett tidigt stadium med ett litet patientantal kunna förutsäga ett implantats överlevnad. Detta är av stor betydelse vid val av nya ledersättningssystem.

Forskargruppen vidareutvecklar även, i samarbete med Imperial Collage i London, nya radiologiska metoder för implantatutvärdering.

Medverkande i forskningen

Olof Sköldenbergolof.skoldenberg@ki.se
Max Gordonmax.gordon@ki.se
Agata Rysinskaagata.rysinska@ki.se

Kliniska prövningar

På enheten bedrivs ett stort antal kliniska prövningar där kirurgiska metoder prövas. Vi utvärderar bland annat olika behandlingsmetoder och algoritmer för behandling av patienter med höftfrakturer, axelfrakturer, handledsfrakturer, senskador och vårdkedjor.

Vi studerar även glukosmetabolism hos äldre patienter med fraktur och oönskade händelser efter kirurgi. Vi gör detta genom ett antal pågående lottade kliniska prövningar samt kohortstudier där vi följer patienter över tid.

Medverkande i forskningen

Olof Sköldenbergolof.skoldenberg@ki.se
Max Gordonmax.gordon@ki.se
Carl Johan Hedbeckcarl-johan.hedbeck@ki.se
Paula Kelly-Petterssonpaula-therese.kelly.pettersson@ki.se
John Thörligjohn.thorling@ki.se

Utvalda publikationer

Total hip replacement versus open reduction and internal fixation of displaced femoral neck fractures: a randomized long-term follow-up study.
Chammout GK, Mukka SS, Carlsson T, Neander GF, Stark AW, Skoldenberg OG
J Bone Joint Surg Am 2012 Nov;94(21):1921-8

Unpacking the key components of a programme to improve the timeliness of hip-fracture care: a mixed-methods case study.
Mazzocato P, Unbeck M, Elg M, Sköldenberg OG, Thor J
Scand J Trauma Resusc Emerg Med 2015 Nov;23():93

More complications with uncemented than cemented femoral stems in total hip replacement for displaced femoral neck fractures in the elderly.
Chammout G, Muren O, Laurencikas E, Bodén H, Kelly-Pettersson P, Sjöö H, et al
Acta Orthop 2017 Apr;88(2):145-151

Forskning kring skulderleden

På enheten bedrivs klinisk forskning kring skuldrans anatomi och kirurgiska sjukdomar och behandlingar. Detta gäller dels mjukdelar men även protesersättning vid inflammatoriska samt degenerativa tillstånd och skador.

Detta beforskas med hjälp av registerstudier där en företrädare för forskningsgruppen är registerhållare för Svenska Axelprotesregistret. Vidare används RSA-teknik för implantatutvärdering. Ett flertal kliniska prövningar utvärdera nya implantat och behandlingsmetoder.

Medverkande i forskningen

Olof Sköldenbergolof.skoldenberg@ki.se
Björn Salomonssonbjorn.o.salomonsson@ki.se
Erica Arveruderica.arverud@ki.se
Yilmaz Demiryilmaz.demir@ki.se
Magnus ÖdquistForskarstuderande
Kristofer Hallbergkristofer.hallberg@ki.se

Utvalda publikationer

Measurement of migration of a humeral head resurfacing prosthesis using radiostereometry without implant marking: an experimental study.
Sköldenberg O, Odquist M
Acta Orthop 2011 Apr;82(2):193-7

Lower age increases the risk of revision for stemmed and resurfacing shoulder hemi arthroplasty.
Ödquist M, Hallberg K, Rahme H, Salomonsson B, Rosso A
Acta Orthop 2018 Feb;89(1):3-9

Revision after shoulder replacement for acute fracture of the proximal humerus.
Brorson S, Salomonsson B, Jensen SL, Fenstad AM, Demir Y, Rasmussen JV
Acta Orthop 2017 Aug;88(4):446-450

Handledsfrakturer 

Handledsfrakturer är vårt vanligaste benbrott och årligen drabbas ca 30 000 personer i Sverige. Det orsakas vanligen av ett fall på utsträckt hand. Hos äldre patienter är det associerat med benskörhet (osteoporos). Benbrott där bitarna ligger kvar i sitt ursprungliga läge behandlas med gips medan benbrott där benbitarna är ordentligt felställda vanligen opereras. Principiellt finns tre olika operationsmetoder för handledsfraktur – perkutan stiftning, externfixation (en yttre ram) och volar plattfixation där en platta och skruvar fästs på benet innanför huden.  I världen ser man en utveckling mot att allt fler patienter opereras för sina felställda handledsfrakturer och allt mer med metoden volar plattfixation. 

Långtidsuppföljning av en randomiserad studie mellan två olika operationsmetoder 

De flesta studier som jämför effekten av operationsmetoder har en uppföljningstid på 1 år, ett fåtal längre tom 5 år. Tidigare forskning har visat att en del komplikationer som t.ex. brosknedbrytning (artros) och senskador visar sig efter lång tid vilket motiverar en långtidsuppföljning. 

I denna studie kommer vi att följa upp patienter som för 10-år sedan opererades med externfixation eller volar plattfixation. Funktion kommer att analyseras via självskattningsformulär (DASH, PRWE och EQ-5D), samt objektiva tester av rörelseomfång och greppstyrka hos arbetsterapeut och röntgen av bägge handlederna för att se felaktig läkning i frakturen och förekomst av artros. 

Medverkande i forskningen

Medverkande i forskningen
Sara Severinsara.severin@ki.se
Cecilia Mellstrand-Navarrocecilia.mellstrand.navarro@ki.se
Maria Wilckemaria.wilcke@ki.se
Olof Sköldenbergolof.skoldenberg@ki.se

Hälsoekonomi 

Tillsammans med KI SÖS har vi tidigare forskat på om patienter över 70 års ålder med en felställd handledsfraktur har nytta av operation jämfört med gipsbehandling. Denna studie visade att patienterna som opererades med en s.k. volar platta hade klart bättre funktion i sin handled 3 månader efter skadan. Då ett år passerat såg man ingen skillnad mellan grupperna. Detta kan tala för att äldre patienter på kort sikt har nytta av operation. Vi kunde inte se att någon av grupperna drabbades mer av komplikationer.  

Trots att det rör sig om en stor patientgrupp där allt fler opereras har endast ett fåtal studier har gjorts avseende hälsoekonomiska aspekter, i dagsläget finns ingen studie publicerad som tittar på den äldre patientgruppen. Statens Beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har angett detta som ett prioriterat område. 

Vi planerar därför att göra en hälsoekonomisk studie av denna forskningsgrupp för att se om det är lönsamt att operera felställda handledsfrakturer hos äldre patienter.  

Utvalda publikationer

Nonoperative Treatment Compared with Volar Locking Plate Fixation for Dorsally Displaced Distal Radial Fractures in the Elderly: A Randomized Controlled Trial.
Saving J, Severin Wahlgren S, Olsson K, Enocson A, Ponzer S, Sköldenberg O, Wilcke M, Mellstrand Navarro C
J Bone Joint Surg Am 2019 Jun;101(11):961-969

Medverkande i forskningen

Sara Severinsara.severin@ki.se
Emelie Heintzemelie.heintz@ki.se
Olof Sköldenbergolof.skoldenberg@ki.se
Cecilia Mellstrand-Navarrocecilia.mellstrand.navarro@ki.se

Klassificering av handledsfrakturer med hjälp av artificiell intelligens 

Det har förekommit ett antal olika klassifikationssystem för frakturer i handleden. Tidigare studier har visat att det är svårt att göra likartade bedömningar av handledsfrakturer. Med ett fungerande klassifikationssystem skulle både forskning och behandling kunna optimeras. Där människan misslyckats hoppas vi nu kunna få hjälp av artificiell intelligens. Vi kommer att träna ett nätverk med hjälp av bildtolkning att klassificera handledsfrakturer. 

I klinisk vardag är det stora beslutet gällande handledsfrakturer vilka som ska opereras. Indikationen för operation är frakturer som inte skulle läka i  ett bra läge under gipsbehandling. Med hjälp av artificiell intelligens hoppas vi kunna identifiera faktorer som kan förutsäga vilka frakturer som är instabila så att vi direkt kan ta beslut om operation, och inte som idag vänta och ha röntgenkontroller för att se att läget bibehålls. Det skulle spara både tid och lidande för patienterna. 

Medverkande i forskningen

Sara Severinsara.severin@ki.se
Emelie Heintzemelie.heintz@ki.se
Olof Sköldenbergolof.skoldenberg@ki.se
Cecilia Mellstrand-Navarrocecilia.mellstrand.navarro@ki.se

Kontakt

Medarbetare och kontakt

Gruppledare

Alla medarbetare i gruppen

Nyckelord:
Algoritmer Artificiell intelligens Hälso- och sjukvårdsorganisation, hälsopolitik och hälsoekonomi Kirurgi Ortopeder Ortopedi Ortopedi Ortopediska ingrepp Visa alla
OS
Innehållsgranskare:
2024-11-19