Att öka vår förståelse av implementeringsmekanismer: en randomiserad kontrollerad studie i skolor med syfte att undersöka effekterna av implementeringsstrategier och relaterade förändringsmekanismer
Det finns ett stort behov av mer kunskap om effektiva implementeringsstrategier, eftersom två tredjedelar av implementeringsinsatserna inte lyckas uppnå den avsedda förändringen, och hälften har ingen effekt. Detta beror delvis på den begränsade förståelsen för hur implementeringsstrategier fungerar – d.v.s. vilka förändringsmekanismer som påverkar implementeringen.
Sammanfattning
Projektet kommer att öka kunskapen inom detta område genom att genomföra medieringsanalyser i en klusterrandomiserad kontrollerad studie. Studien kommer att jämföra effekterna av två implementeringsstrategier för implementering av Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen i skolor. Implementeringen sker i skolor på grund av den höga förekomsten av psykisk ohälsa bland lärare. Dessutom saknar skolor ett strukturerat tillvägagångssätt för att förebygga psykisk ohälsa. Syftet med projektet är att undersöka hur implementeringsstrategier påverkar implementeringsmekanismer och följsamhet till riktlinjerna. Mekanismer för följande implementeringsstrategier kommer att jämföras: en discrete strategi som inkluderar ett utbildningstillfälle (kontrollgrupp) och en multifaceted strategi (interventionsgrupp) som kombinerar utbildningstillfället med workshops, implementeringsteam och utvärderings- och iterativa strategier (t.ex. Plan-Do-Study-Act-cykler). Vår hypotes är att skolor som får den multifaceted implementeringsstrategin kommer att visa högre följsamhet till riktlinjerna vid uppföljning jämfört med skolor som endast deltar i utbildningstillfället.
Metod
Mekanismer som kommer att undersökas består av mediatorer som har sitt ursprung i den individuella beteendeförändringsteori COM-B. Projektet kommer att genomföras i grundskolor (n = 50) i fyra kommuner i Sverige. Följsamheten av riktlinjerna kommer att mätas vid baslinjen och 6, 12- och 24-månaders uppföljning och mediatorerna mäts vid baslinjen och 3, 6, 9, 12- och 24-månaders uppföljningen. Mixed-metoder kommer att användas.
Forskare, projekttid, och finansiering
Medverkande forskare är Lydia Kwak (projektledare), Christina Björklund, Irene Jensen, Charlotte Wåhlin, Kjerstin Stigmar, Liselotte Schäfer Elinder och Gunnar Bergström.
Projektperiod är 2020-2023
Projektet är finansierad av FORTE