Forskningsutvärdering av Kulturformuleringsintervjun (KFI)
Under hösten 2023 planerar forskargruppen EPiCSS vid Karolinska Institutet att starta upp en studie inom första linjens uppdrag för barn och unga med psykisk ohälsa. Vi vill undersöka om en förstärkt första bedömning, med en patientcentrerad intervju, kan stärka alliansen mellan patient och behandlare, öka tilltro till behandlingen och leda till att behandlingen får bättre effekt. Intervjun är tänkt för alla patienter men kan vara särskild användbar i transkulturella möten.
Den övergripande målsättningen med TINA-projektet är att bidra till en jämlik vård, tillgänglig för alla barn och unga. Barn och unga med migrationsbakgrund har i betydligt lägre grad än svenskfödda kontakt med första linjen för psykisk ohälsa. De barn som väl kommer till vården riskerar att få sämre vård än andra och t.ex. bli missförstådda. Utifrån perspektivet jämlik vård är detta en stor brist.
Studien är finansierat av Vetenskapsrådet. Inom ramen för projektet ingår en kostnadsfri utbildning. Eventuellt produktionsbortfall och tid för utbildning etc. ersätts av projektet.
Vi söker nu mottagningar inom primärvården, som vill delta i utvecklingen av vård för barn och unga med psykisk ohälsa. För att kunna delta måste två behandlare, psykologer eller kuratorer, som arbetar med första linjens uppdrag ingå i studien.
Hör gärna av er med frågor och funderingar samt för mer information kring studien och medverkan.
Kontakt:
Forskningskoordinator,
Isabelle Metelius, leg psykolog , isabelle.metelius@ki.se, Tel 08-524 858 63
Huvudansvarig forskare för projektet:
Christina Dalman, professor
Doktorand
Karima Viksten Assel
Kulturformuleringsintervjun
Kulturformuleringsintervjun är en intervjuguide som ingår i den psykiatriska diagnoshandboken DSM-5. Den består av öppna frågor som låter patienten berätta om sin syn på problem, situation och förväntningar på vård och stöd och är användbar även för alla patienter.
Kulturformuleringsintervjun ger ett helhetsperspektiv och en förståelse för hur patientens kontext påverkar både patient och problem. Intervjun belyser patientens egna resurser, till exempel tidigare copingstrategier och sociala nätverk, men också familjemedlemmars syn på problemen, traditioner eller trosuppfattningar.
Kulturformuleringsintervjun kan bidra till att patienten känner sig betydelsefull och stärkt av att bli tillfrågad, att hens berättelse och bidrag är värdefull i den kliniska bedömningen. De öppna frågorna gör att patienten får lättare att uttrycka sina problem.
Läs mer om kulturformuleringsintervjun på Transkulturellt Centrums hemsida (länk).