Vad är schizofreni?
Schizofreni är en hjärnsjukdom som drabbar cirka en procent av befolkningen.
Sjukdomen utgör ett stort folkhälsoproblem och påverkar miljontals människor och deras familjer världen över. Den totala kostnaden för psykossjukdom har i Europa uppskattats till 94 miljarder € per år.
Sjukdomsbilden kan variera stort mellan individer, men kärnsymptom innefattar vanföreställningar, hallucinationer, brister i rationellt tänkande och motivation.
Symtomen brukar delas in i följande huvudkategorier:
- Positiva symptom: Hallucinationer, paranoida vanföreställningar med förvrängda uppfattningar och övertygelser.
- Negativa symtom: En minskning eller till och med förlust i förmågan att initiera planer, prata, uttrycka känslor eller uppleva eufori.
- Nedsatt kognition med irrationellt tänkande eller tal. Patienten kan också ha problem med uppmärksamhet, koncentration och minne.
Karolinska Schizophrenia Project (KaSP) är ett samarbete mellan olika forskargrupper vid Karolinska Institutet och flera psykiatriska kliniker inom Stockholms Läns Landsting som försöker klargöra vilken roll hjärnans immunförsvar spelar i etiologin och patofysiologin bakom sjukdomen.
Även om behandling med antipsykotiska läkemedel i allt väsentligt förbättrar de flesta symtomen, och i vissa fall leder till symtomfrihet, finns det för närvarande inte botemedel mot sjukdomen.
Det bör noteras att schizofreni inte är relaterad till en delad personlighet eller flera personlighet. De flesta personer med schizofreni är inte farliga eller våldsamma, och de lever ett relativt normalt familjeliv, ofta i sitt eget hem.
Sjukdomen påverkar män och kvinnor lika, men har ofta en tidigare debut hos män. Samsjuklighet med andra tillstånd är vanliga, t ex kardiovaskulära sjukdomar, och patienter med schizofreni har ofta en kortare livslängd jämfört med den övriga befolkningen.
Schizofreni är bland de få återstående folksjukdomarna med en i stort sett okänd patofysiologi. Vår okunskap om sjukdomen har hindrat utvecklingen av nya effektiva läkemedelsbehandlingar.
Schizofrenins historia
Sjukdomen Schizofrenins historia. Man tror att schizofreni har funnits under hela mänsklighetens historia men det var först år 1887 sjukdomen definierades och beskrevs av Dr. Emile Kraepelin.
Sjukdomen finns beskriven i skriftliga dokument som kan spåras till det gamla Egypten omkring 2000 år före Kristus. I det gamla Egypten tycks kropp och själ ha varit synonyma begrepp. Sjukdomen ansågs vara ett symptom på att kroppen var förgiftad eller besatt av demoner och som därför ansågs lämplig att behandla med exorcism.
Den tyska läkaren Emeil Kraepelin var den första som klassificerade psykiska sjukdomar i olika kategorier. Han använde termen ”dementia praecox” för individer vars symtom vi idag förknippar med schizofreni.
Den schweiziske psykiatrikern Eugen Bleuler ändrade senare (1911) sjukdomens namn till “schizofreni” eftersom det var uppenbart att Kraepelins term “dementia praecox” var missledande.
Ordet schizofreni har sina rötter i grekiskans “schizo” (delad) och “phrene” (själ) och används för att kunna beskriva patienternas desorienterade tankesätt. Bleuler var också den första som delade in sjukdomens symptom i “positiva” och “negativa”.