Vårt uppdrag - KaSP
Orsakerna till schizofreni och liknande psykossjukdomar är till stor del okända och i avsaknad av biomarkörer ställs diagnos utifrån klinisk bedömning av symtom.
De läkemedel man använder för att behandla sjukdomen är långt ifrån ideala ur effektivitets- och biverkningshänseende. Upp till 25-30 % av patienterna är eller blir behandlingsresistenta. Av de som svarar på behandling har cirka 50 % en funktionsnedsättning genom livet, primärt till följd av negativa symtom och kognitiv svikt.
Trots behandling med antipsykotiska läkemedel begår cirka 10 % av alla patienter självmord, inte sällan på grund av samtidig depression.
Nya och förbättrade behandlingsstrategier, riktade mot sjukdomens patofysiologiska mekanismer, behövs för att kunna hantera detta stora medicinska problem. En förutsättning för utveckling av förbättrade behandlingar är en ökad förståelse till patofysiologin samt att vi kan hitta biomarkörer kopplade till sjukdomen.
Schizofreni är en kliniskt heterogen sjukdom och därför är det viktigt med en detaljerad klinisk och neurokognitiv symptomskattning för att kunna identifiera subgrupper av patienter, där varje kategori kan behöva sin specifika farmakologiska behandling.
Karolinska Schizophrenia Project syftar till att klargöra betydelsen av centrala immunologiska mekanismer för sjukdomens patofysiologi.
Nyinsjuknade patienter rekryteras och genomgår följande undersökningar: klinisk undersökning och symtomskattning, helgenom-sekvensering, analys av cytokiner och neurotransmittorer i ryggmärgsvätska, hjärnavbildning med PET och magnetkamera (MR), samt kognitiva tester.
Avvikelser i dessa olika parametrar tolkas i olika experimentella upplägg och skapar på så vis nya djurmodeller för schizofreni som kan bidra till att hitta hittills okända sjukdomsmekanismer och biomarkörer såväl som nya immunrelaterade måltavlor för läkemedel.
Att påvisa immunologiska avvikelser i hjärnan vid psykos kan ge möjlighet till nya behandlingar som kan utvärderas i kliniska studier.