Projekt vid Osher centrum för integrativ medicin OCIM

Reglering av smärta

De skillnader som finns mellan individer i känslighet för smärta har oftast förklarats med illa definierade modeller på psykologisk nivå. Forskning om placebo har visat att funktionella skillnader i hjärnans nedstigande smärthämningssystem delvis kan förklara olikheter i smärtkänslighet mellan individer. Dopaminsystemet har visats vara viktig för att reglera denna typ av smärthämning, och det är känt att en genetisk variation (i en så kallad single nucleotid polymorphism) i sin tur är viktig för att reglera aktiveringen av dopamin. Vi har just avslutat en studie som visar att en individs ökade smärtkänslighet efter upprepad smärtstimulering är mycket högre hos personer som har en låg förmåga att utnyttja dopamin för att aktivera det smärthämmande systemet. Denna studie om smärtregleringens mekanismer visar att det även finns en genetisk komponent i olika individers förmåga att engagera det (ett av) nervsystemets inneboende system för att minska smärta.

Placebo och nocebo i samma individer

I ett internationellt samarbete har vi utvecklat en metod för att i en och samma individ inducera en placeborespons mot smärta men också dess motsats, en noceboreaktion. Det övergripande syftet med projektet är att skilja mellan regioner i hjärnan som reglerar smärta från de som kodar för affektiva komponenter i smärta. Experiment på beteendenivån har nyligen publicerats och upprepas nu med hjälp av funktionell magnetkamera (fMRI).

Akupunktur, illamående och ospecifika behandlingseffekter

Vi har nyligen visat att akupunktur mot illamående i samband med strålbehandling mot cancer i hög grad minskade patienternas besvär. Lindringen var dock identisk för patienter som hade fått simulerad akupunktur som för de som fått vanlig akupunktur. I simulerad akupunkturen utnyttjas en nål som är teleskopisk men som ger en illusion av att penetrera huden. Denna nål används dessutom på en icke traditionell punkt på huden. Dessa fynd är konsistenta med andra fynd som visar starka icke-specifika effekter vid akupunktur som kan bero på exempelvis förväntan, omhändertagande eller beröring. Den utvecklade modellen ger därför en god grund för att ytterligare studera vilka allmänna komponenter i en behandling som bidrar till välmående och lindring av symptom. För närvarande planeras nu studier som utnyttjar teorier om reglering av förväntningar för att förstå utvecklingen av placebo och nocebo över tid i relation till förväntningar och positiva och negativa erfarenheter.

Acceptance and commitment therapy (ACT) vid kronisk smärta

I samarbete med en klinisk enhet har vi utfört flera studier av ACT (en utveckling av kognitiv beteendeterapi) vid kronisk smärta både hos ungdomar och vuxna. Med bland annat dessa studier som bas har ACT nyligen klassats som evidensbaserad för behandling av kronisk generell smärta.

Läs mer om ACT

En ytterligare välgjord randomiserad kontrollerad prövning behövs för att bevisläget skall klassas som starkt. Två sådana studier är på väg. I den ena inkluderades hjärnavbildning av experimentell smärta före och efter behandling och i den andra studeras inflammatoriska mediatorer som tros vara av betydelse för smärta.

Självhjälpsbehandling vid insomni

I en första studie av 130 patienter med komorbid (framför allt allergi) insomni visade vi att sex veckors behandling med en KBT-baserad självhjälpsbok gav mycket god hjälp mot insomni, särskilt om det kombinerades med 15 minuters telefonstöd av en terapeut en gång i veckan. En ettårsuppföljning visar att KBT via en självhjälpsbok fungerar även vid komorbid insomni, inkluderande inflammatoriska sjukdomar, och att metoden är lika effektiv som individuell personlig KBT.

Neuroimmun kommunikation, stress och hjärnfunktion

I projektet studeras samspelet mellan nerv- och immunsystem hos personer med atopi och hos friska personer. Immunologisk, psykologisk och kognitivt neurovetenskaplig kompetens kombineras för att förstå betydelsen av neuroimmunt samspel för kognition, emotion och beteende. I projektet undersöks:

• mekanismer för ändrat immunsvar på stress hos individer med atopi
• modulering av hjärnans aktivitet vid antingen pro-inflammatorisk eller allergisk inflammation i relation till konsekvenser på beteendenivån

Subjektiva aspekter fokuseras på smärta och subjektiv hälsa. I projektet är en studie av aktivering av mikroglia som tecken på inflammatorisk aktivitet i hjärnan med hjälp av positronemissionstomografi (PET) både vid allergi och vid reumatoid artrit. Projektet involverar flera forskare och forskargrupper inom Osher centrum.

Inflammation, subjektiv hälsa och smärta

Subjektiv (självskattad) hälsa är en kraftfull prediktor till mortalitet, men de underliggande orsakerna till både låg subjektiv hälsa och dess koppling till framtida objektivt påvisbar ohälsa är oklar. Eftersom diffusa symptom som är viktiga för den subjektiva upplevelsen av hälsa påminner om en cytokinsinducerad sjukdomsrespons undersöks sambandet mellan cirkulerande cytokiner och subjektiv hälsa i en serie studier inom primärvård, normalpopulationer och hos individer med astma. Generellt bekräftas hypotesen att högre nivåer av inflammatoriska cytokiner är kopplade till sämre subjektiv hälsa. För närvarande undersöks även fettvävens roll i detta samband hos personer som undergår operationer för övervikt.

En pilotstudie och en stor studie av experimentellt frammanad sjukdomskänsla (med hjälp av ofarliga bakterieprodukter som ger en övergående inflammatorisk reaktion) har genomförts. Den större studien omfattade 52 personer och inkluderade hjärnavbildning. Preliminära data visar att smärtregleringssystemet påverkas även av en kortvarig påverkan på inflammationssystemet. Pågående studier undersöker determinanter, bland annat smärta, för subjektiv hälsa över tid i större populationsmaterial. Ett av dessa material är den så kallade LifeGenestudien, där 500 000 svenskar så småningom avses ingå. Oshercentrum har i denna studie bidragit med frågor om sömn, stress och användning av alternativ och komplementärmedicin.

Icke-verbal kommunikation av hälsotillstånd

Ansiktsuttryck är viktiga för att kommunicera och läsa av emotionellt tillstånd, men kan också vara viktiga för att få en uppfattning om en annan individs hälsotillstånd. Dessa faktorer undersöks nu i relation till trötthet till följd av antingen sömnbrist eller sjukdom. I studierna undersöks även social interaktion.