Fetma en riskfaktor vid graviditet

Text: Karin Söderlund Leifler, först publicerad i tidskriften Medicinsk Vetenskap nummer 2, 2016.

- Vi vet att övervikt och fetma gör graviditeten och förlossningen svårare. Alltså måste vi prata om det. När det gäller rökning har vi lyckats nå ut med informationen att det är skadligt för barnet. Från att var tredje gravid kvinna rökte på 1980-talet är det i dag bara var tjugonde. Även om det är känsligt att prata om fetma, så måste vi lyfta frågan, säger Olof Stephansson, forskare vid institutionen för medicin, Solna.

I sitt arbete som förlossningsöverläkare träffar han många överviktiga kvinnor som får svåra graviditeter och förlossningar. I takt med att befolkningen blir tyngre växer andelen gravida kvinnor i den här gruppen. År 1993 hade ungefär 25 procent av kvinnorna som väntade barn övervikt (BMI över 25) eller fetma/obesitas (BMI över 30) vid första besöket på mödrahälsovården. Tjugo år senare, år 2013, var motsvarande andel 38 procent.

Vad många inte känner till är att risken att barnet föds mycket för tidigt eller dör i magen är högre när mamman har obesitas jämfört med om hon är normalviktig. Även mammans hälsa, i form av ökad risk för graviditetsdiabetes och havandeskapsförgiftning, eller preeklampsi, kan påverkas.

Påverkas negativt

– Det mesta som vi arbetar med inom förlossning och graviditet påverkas negativt om mamman är fet. Risken att föda för tidigt är trefaldigt högre för feta kvinnor. För blodtryckssjukdomarna och havandeskapsförgiftning har kvinnor i den kategorin med högst BMI en femfaldig ökning jämfört med normalviktiga, så det är stora riskökningar, säger Olof Stephansson.

Det skiljer sig något mellan mödravården i olika landsting, men för kvinnor med BMI över 30 sätts extra åtgärder in i form av exempelvis diabeteskontroller, besök hos nutritionist och extra blodtrycksmätningar. När graviditeten redan är ett faktum är det enligt Olof Stephansson inte rätt läge för kvinnan att försöka gå ner i vikt.

– Vi vet inte om det är säkert ur hälsosynpunkt att gå ner i vikt under graviditeten. Det finns inte tillräckligt med studier på det än. För den stora andelen feta och överviktiga handlar det i stället om att hjälpa dem att hitta motivationen för att göra livsstilsförändringar innan de blir med barn, eller mellan två graviditeter, säger Olof Stephansson.

Hur mycket en kvinna går upp i vikt under graviditeten varierar mycket. Ju tyngre kvinnan är från början, desto mindre viktuppgång är önskvärt ur medicinsk synpunkt. Sedan i höstas befinner sig Olof Stephansson som gästforskare på University of California, Berkeley i Kalifornien. Där forskar han tillsammans med kollegor på viktuppgång hos gravida. De har dels data om gravida kvinnor i USA, där problemen med obesitas är mer utbrett än i Sverige, dels ett material från 175 000 graviditeter i Stockholmsområdet och Gotland.

– Vi ska analysera hur alla de här riskerna påverkas av viktuppgången och hur det ser ut för olika BMI-grupper. Särskilt spännande är att vi har nya metoder för att på ett mer effektivt sätt kunna jämföra de olika grupperna och följa vecka för vecka hur mycket kvinnorna går upp. I den svenska vården använder vi i dag riktlinjer som ges ut av amerikanska Institute of Medicine. Målet är att revidera och förbättra riktlinjerna så att de anpassas till svenska förhållanden, säger Olof Stephansson.

Överviktskirurgi innan graviditeten

I sin forskning har han och hans kollegor också följt kvinnor som genomgått överviktskirurgi innan de blev gravida. De har funnit att operationen minskade risken för graviditetsdiabetes och havandeskapsförgiftning, men ökade risken för att barnet föddes för tidigt. Barnen blev inte heller lika stora. Men även om överviktskirurgi kan vara mycket bra för en del, passar operation inte för alla.

Andra sätt att försöka påverka vikten är förstås genom kost och motion, något som nyligen prövades i en brittisk studie på patienter. Till mångas besvikelse visade sig kost- och motionsråd vara otillräckliga för att påverka viktuppgång hos kvinnor med obesitas under graviditeten. I en annan ny studie gavs ett diabetesläkemedel, Metformin, till kvinnor som hade ett BMI över 35, men inte hade graviditetsdiabetes. Diabetesläkemedlet ökar insulinkänsligheten och sänker blodsockernivån och används i ökad grad under graviditet. Kvinnorna som fått Metformin hade mindre viktuppgång än kontrollgruppen.

– Man hade ju önskat att kost- och motionsråd skulle fungera. Men det kanske finns något att hämta på läkemedelssidan, om studier visar att det är säkert, säger Olof Stephansson.

Olof Stephansson är ansvarig för det nya nationella Graviditetsregistret, ett så kallat kvalitetsregister som syftar till att öka kvalitet, förbättringsarbete och forskning inom graviditet och förlossning. Han menar att nästa steg är att använda ”big data”, det vill säga stora datamaterial som kan användas för att möjliggöra bättre riskbedömningar för enskilda kvinnor. Där ser han en potential att använda forskningen till att hjälpa kvinnor att bli motiverade att kontrollera sin vikt.

Smarta sätt att hjälpa

Olof Stephansson vill hitta smarta sätt att hjälpa gravida att följa sin viktuppgång och hålla en bra vikt.

– Det är lätt att samla in en massa data, men vi måste också göra något av det vi upptäcker. Jag anser att vi måste ge något tillbaka till kvinnorna. Jag vill hitta smarta sätt att göra hjälpmedel som hjälper gravida att följa sin viktuppgång och hålla en bra vikt, kanske i en mobilapp.