Han jagar autoimmunitet inom psykiatrin

Kan schizofreni vara en autoimmun sjukdom? Ja, kanske i vissa fall, berättar Mats Persson, klinisk psykiater och docent i immunologi vid centrum för molekylär medicin (CMM) på Karolinska Institutet.

Bild på Mats Persson som bär glasögon framför en tegelvägg.
Mats Persson Foto: Stefan Zimmerman

Mats Persson är på jakt efter autoantikroppar inom psykiatrin. Han och hans kollegor har bland annat studerat prover från personer som haft en psykos. Just psykoser förekommer ofta i resonemang som förs om autoimmunitet inom psykiatrin. Till exempel är det känt att personer med den reumatiska systemsjukdomen SLE kan drabbas av akut förvirring och psykos, sannolikt till följd av autoimmuna angrepp i hjärnan.

I en av studierna från Mats Perssons forskargrupp ingår 53 personer med förstagångspsykos samt 41 friska kontrollpersoner. I samtliga fall exponerades blodplasmaprover, som innehåller autoantikroppar om sådana finns, mot drygt 2 300 mänskliga proteinfragment.

Utvecklat schizofreni

Det visade sig då att åtta av patienterna med psykos hade autoantikroppar mot ett protein kallat PAGE. Ingen i kontrollgruppen hade dessa autoantikroppar. Patienterna följdes sedan i genomsnitt under sju år. Då hade 14 av dem utvecklat schizofreni. Fem av dem hörde till patienterna som hade autoantikroppar mot PAGE. Tre patienter med autoantikroppar slapp nya psykosepisoder.

Men PAGE verkar inte uttryckas i hjärnan. Det verkar förekomma framför allt i testiklarna och därutöver i till exempel prostata, mag-tarmkanalen och njurar, berättar Mats Persson. 

För att komma vidare tog forskarna fram serum med de aktuella autoanti-kropparna genom att använda sig av kaniner. Sedan prövade forskarna detta kaninserum på vävnadsprover från mänskliga hjärnor. Och då band kanin-autoantikropparna till dem, i områden som ligger nära schizofrenirelevanta proteiner.

Ringa in autoantikroppar

Möjligen är Mats Persson och hans forskargrupp på väg att ringa in autoantikroppar som genom korsreaktivitet orsakar ett autoimmunt förlopp vid schizofreni. Kanske kan man då tänka sig en framtid där patienter med psykos screenas för dessa autoantikroppar. Om de då förekommer skulle eventuellt de patienterna kunna erbjudas immunologisk behandling.

– Ja, så skulle man kunna tänka. Men jag tror inte att all schizofreni beror på någon immunologisk störning. Jag tror däremot att det kan visa sig vara en tillräckligt stor andel för att det ska vara relevant att betrakta dem som undergrupp och behandla dem på ett annat sätt, säger Mats Persson.  

Annika Lund, först publicerad i tidningen Medicinsk Vetenskap nr 4/2020.

Mer läsning

OD
Innehållsgranskare:
Ola Danielsson
2024-11-21