"Vi vill transplantera friska immunceller till ALS-hjärnan"

Text: Fredrik Hedlund, först publicerat i Medicinsk Vetenskap nr 2/2019

Vad går er forskning ut på?

– Vi är intresserade av ett slags immunceller i hjärnan som kallas mikroglia. I övriga kroppen kallas de makrofager, men i hjärnan heter de mikroglia. De sköter många grundfunktioner, de städar upp skräp och äter lite bakterier om det skulle komma in i hjärnan. De ser till att de andra cellerna mår bra, kan man säga. Men vid neurodegenerativa sjukdomar som ALS eller Alzheimers sjukdom så slutar de fungera som de ska. Vid Alzheimers slutar de städa och vid ALS blir de elaka och angriper och angriper motorneuronen. Vi tror att ALS är en immunologisk sjukdom eller att de här cellerna på något sätt har fastnat i negativa funktioner.

Hur långt har ni kommit?

– Vi har kunnat visa att en molekyl som heter TGF-beta är jätteviktig för mikroglias funktion. Den fungerar som en lugnande signal till alla de här makrofagerna och mikroglia som finns runt omkring i kroppen. En av våra hypoteser är att det vid ALS är något fel på receptorerna på mikrogliacellerna som ska ta emot signalen från TGF-beta.

Hur tänker ni lösa det?

– Vi kan tänka oss flera sätt. Ett är att tillsätta TGF-beta, men det är väldigt kortlivat och om det är fel på receptorn på mikroglia så gör de ju ingen nytta. Vi kan ta bort de sjuka mikroglia från hjärnan, men de ersätts snabbt av nya med samma fel. Så istället vill vi nu, på möss, ersätta de sjuka cellerna med friska. Genom att transplantera friska mikroglia till hjärnan så borde det stoppa hela ALS-processen. Vi har tidigare lyckats stoppa typ 1-diabetes och MS i musmodeller genom att transplantera makrofager. Alla sa att vi var galna då, men det fungerade. Om fem år vet vi om det här fungerar eller inte.