Frågor och svar om djurförsök

Varför behövs behövs fortfarande djurförsök? Vem godkänner försöken och är det inte relevant att testa vaccin på människor direkt? Här hittar du vanliga frågor och svar.

Varför bedrivs det djurförsök på KI?

Vid Karolinska institutet bedrivs både grundforskning och forskning för att hitta nya, och för att förbättra befintliga behandlingsmetoder för många olika sjukdomar som cancer, neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom, MS, ALS, reumatiska sjukdomar, metabola sjukdomar, med flera. Mycket av forskningen använder djurfria system såsom matematisk modellering, cellodlingssystem, ”organ‑on‑chip”-tekniker. Dock kan vissa frågeställningar – framför allt inom grundforskning och studier av komplexa sjukdomsförlopp och behandlingsmetoder – endast besvaras med hjälp av in vivo studier i försöksdjur.

Vilka djur används som försöksdjur på KI?

Vid Karolinska Institutet används flera olika djurarter i medicinsk forskning. Vilken art som används beror på forskningsfrågan och vilken djurart som kan uppleva minsta möjliga lidande. Djurarter som används i försöken är zebrafiskar, nejonögon, salamandrar, möss, råttor, marsvin, kaniner, grisar och apor. Du kan läsa mer här om den forskning som vi bedriver i dessa djurslag.

Kan man komma och besöka KI:s djurförsöksanläggningar?

Vi har mycket höga biosäkerhetskrav för våra försöksdjur. Det betyder att vi måste säkerställa att inga smittoämnen kommer in i våra försöksdjursanläggningar. Det skulle vara förödande för forskningen och farligt för försöksdjurens hälsa. Till exempel är KI:s gnagare mycket känsliga eftersom människor bär på många smittoämnen som kan vara farliga för dem. Därför begränsas antalet besökare till försöksdjursanläggningarna. Däremot publiceras filmer och bilder från anläggningarna.

Eftersom människor inte bär på smittor som kan vara farliga för fiskar finns det möjlighet att besöka zebrafisk‑core‑faciliteten där biomedicinsk forskning på zebrafiskar bedrivs. Faciliteten är öppen för allmänheten en gång per år under Nobel Calling‑veckan i oktober. Det finns även viss, om än begränsad, möjlighet att besöka faciliteten utanför Nobel Calling‑veckan – kontakta: zebrafish-office@km.ki.se.

Kan man komma och besöka faciliteten där aporna finns?

På KI används apor (makaker) i djurförsök endast när inga andra metoder går att använda. Makaker är nära besläktade med människan, och är därmed också de mest intelligenta försöksdjuren som används i forskning. KI lägger stor omsorg på djurens boendemiljö och djurvälfärden beaktas noga i alla beslut som tas. Makakerna blir stressade i nya miljöer samt av nya saker i miljön och det kan ta lång tid att för djuren att vänja sig. Därför är besök hos makakerna mycket begränsade. Mer info om besökspolicyn på våra djuranläggningar finns här.

Hur många försöksdjur används på KI?

Antalet försöksdjur som används i försök varierar från år till år, men det går att se en trend där antalet gnagare som används i biomedicinsk forskning på KI minskar medan antalet zebrafiskar ökar. Detta är en del i KI:s arbete med att reducera, förfina och ersätta djurförsök (3R). Antalet försöksdjur som används, rapporteras en gång per år till Jordbruksverket.

Hur håller man försöksdjur?

Svensk lagstiftning ställer höga krav på hur försöksdjur ska hållas. Alla försöksdjur vid KI hålls i specifika rum eller liknande som uppfyller de lagkrav som finns för till exempel fukt-, temperatur-, och ljusreglering. Innan försöksdjur får stallas in i dessa rum måste de vara inspekterade och godkända av Jordbruksverket och i vissa fall andra myndigheter som till exempel Havs- och vattenmyndigheten för akvatiska djur.

Alla försöksdjur hålls på ett sätt som tillgodoser deras naturliga behov, såsom möjlighet att bygga bo, vara sysselsatta och leva i grupp där så är lämpligt. Under försök kan försöksdjur behöva hållas på andra sätt men då har det motiverats av forskaren som ansvarar för försöket. En regional djurförsöksetisk nämnd har bedömt och godkänt försöken innan de kan inledas.

Vad betyder 3R?

3R står för replace: att ersätta djurförsök där det är vetenskapligt möjligt, refine: att förfina djurförsök till exempel genom att förbättra försöksupplägget eller minimera stress för djuren, samt reduce: att minimera antalet försöksdjur som används utan att kvaliteten på de vetenskapliga resultaten försämras.

Vem granskar de djurförsök som utförs på Karolinska Institutet?

Samtliga djurförsök granskas av flera olika aktörer:

Innan en försöksledare kan skicka in en djurförsöksetisk ansökan sker en granskning av en godkänd föreståndare (föreståndare för djurens välfärd och skötsel), av en försöksdjursveterinär vid anläggningen samt av en representant från djurteknisk personal.
En regional djurförsöksetisk nämnd granskar alla djurförsöksetiska ansökningar och godkänner eller avslår dem. Nämnden består av forskarledamöter, lekmannarepresentanter och en domare.
Föreståndaren för djurens välfärd och skötsel gör regelbundna kvalitetskontroller i alla djurhus. Ibland deltar även anläggningens försöksdjursveterinär och djurteknisk personal.
Kontrollmyndigheten (Länsstyrelsen) genomför regelbundna kontroller på alla djuranläggningar vid Karolinska Institutet.

Varifrån kommer försöksdjuren?

Alla försöksdjur kommer från godkända uppfödare eller avlas fram på KI eller på andra forskningslabb. Inga djur som används i biomedicinsk forskning vid KI är vildfångade.

Vilka utbildningar krävs för att kunna utföra djurförsök?

För att få använda djur i forskning måste man genomgå artspecifik teoretisk och praktisk utbildning. De teoretiska utbildningarna omfattar bland annat etiska principer kopplade till djurförsök, relevant lagstiftning, rapportering, artspecifik försöksplanering, grundläggande biologi, anatomi och fysiologi. Den praktiska utbildningen är också artspecifik och lär studenter att hantera försöksdjur skonsamt, att utföra olika procedurer samt att humant avliva försöksdjur. Utöver grundutbildningen finns det krav på att man deltar i kontinuerlig träning, upprätthållande av kompetenser och 3R (replace, refine, reduce), vilket kan ske på olika sätt, till exempel genom seminarier och praktisk träning.

Utbildningens innehåll är reglerat i svensk lagstiftning. På KI finns en egen enhet för utbildningar i försöksdjursvetenskap.

Vem tar hand om försöksdjuren?

Vid KI:s försöksdjursanläggningar tas försöksdjuren om hand av högspecialiserade djurskötare, försöksdjurstekniker och forskare. Gemensamt för de som jobbar i verksamheten är ett etiskt förhållningssätt och en förståelse för forskningens behov. De som jobbar med djurförsök lägger mycket stor vikt vid att djuren behandlas med omsorg och respekt.

Finns det veterinärer som tar hand om försöksdjuren?

Vid KI finns fyra försöksdjursveterinärer som alla har svensk veterinärmedicinsk legitimation och är specialiserade på just försöksdjur. De hjälper till att planera djurförsök, övervakar djurförsök och är tillgängliga för personal och forskare både under kontorstid och på helger.

Vem ser till att en god djurvälfärd upprätthålls?

Det är tillståndshavarens ansvar att god djurvälfärd upprätthålls och att all försöksdjursverksamhet sker inom ramen för svensk lagstiftning. Vid KI har tillståndshavaren godkänd föreståndare för djurens välfärd och skötsel till sin hjälp som utför regelbundna kvalitetskontroller i alla djurhus samt försöksdjursveterinärerna som regelbundet är ute i verksamheten.

Utöver detta finns ett lokalt djurskyddsorgan som ansvarar för att god djurvälfärd upprätthålls och att välfärden för försöksdjuren kontinuerligt förbättras. Djurskyddsorganet organiserar seminarier och konferenser om djurvälfärd och tar fram rekommendationer som rör tex hållning av försöksdjur.