Om Centrum för klusterhuvudvärk
Huvudmålet med vår forskning är att förstå de molekylära och genetiska mekanismerna bakom klusterhuvudvärk, samt att identifiera nya mål för diagnos och behandling. Centrum för klusterhuvudvärk inkluderar all forskning vid Karolinska Institutet kring klusterhuvudvärk. Här finns ett väl integrerat samarbete mellan forskning och klinisk verksamhet.
Centrum för Klusterhuvudvärk vid Karolinska Institutet har möjliggjorts genom en generös donation av företagsledaren och filantropen Rune Andersson genom hans stiftelse Mellby Gård.
Rune Andersson är grundare och styrelseordförande för Mellby Gård AB och har tidigare donerat bland annat till Chalmers högskola och till fotbollslaget Trelleborg FF.
Bakgrund
Klusterhuvudvärk (tidigare kallad Hortons huvudvärk) är en primär huvudvärkssjukdom och vi saknar idag fullskalig förståelse för de bakomliggande orsakerna till sjukdomen. Klusterhuvudvärk har en prevalens på 0,5 till 1 per 1 000 patienter vilket innebär att ca 5 000 till 10 000 individer lider av sjukdomen i Sverige idag. Det motsvarar i sin tur tre till sju miljoner människor i världen.
I dagsläget finns det inga läkemedel som är specifikt utvecklade för klusterhuvudvärk. De akuta och profylaktiska behandlingar som finns tillgängliga har utvecklats för andra sjukdomar och fungerar suboptimalt, med lågt behandlingssvar (50 procent för akut behandling).
Syftet med att skapa ett centrum för klusterhuvudvärkforskning är att kombinera preklinisk och klinisk forskning. Genom att arbetet sker parallellt kommer framsteg och genombrott att snabbare kunna nå patienterna. Centrumbildningen kommer även att underlätta internationella samarbeten och snabba kunskapsutbyten.
Målet med satsningen är att centret ska bli världsunikt inom klusterhuvudvärkforskningen.
På KI finns idag de förutsättningar som krävs för ett center; moderna forskningsmiljöer, en väl utvecklad kontakt med vården samt en helt unik biobank med biologiska prover och klinisk information från patienter diagnostiserade med klusterhuvudvärk och neurologiskt friska kontroller.
Andrea Carmine Belin och hennes forskargrupp har etablerat denna biobank som används till att tillämpa kunskaper om olika biologiska nyckelsystem för att kunna identifiera och undersöka genetiska markörer kopplade till klusterhuvudvärk.
En genetisk markör är en förändring i arvsmassan (som kan leda till förändrad proteinbildning och/eller -funktion).
Teamet har utfört en s.k. helgenoms-associationsanalys (GWAS) på biobanken och undersökt genetiska markörer över hela det mänskliga genomet i patienter och kontroller och identifierat kopplingar mellan genetiska regioner och klusterhuvudvärk.
Nästa steg blir att identifiera gener och studera funktionen hos dessa samt eventuella genetiska skillnader med avseende på bland annat läkemedelseffekt, subtyp, kön, debutålder och symptom. Genetiska kopplingar kommer att valideras genom att kvantifiera möjliga biologiska effekter orsakade av genetiska markörer kopplade till sjukdom, både i datamodeller och i biologiska prover från patienter och kontroller.
Framtidsplaner
Inom centrumet planerar vi även att utveckla hjärnceller involverade vid klusterhuvudvärk för att studera effekten av läkemedel och genuppsättning i sjukdomsspecifik vävnad från patienter och kontroller. Eftersom klusterhuvudvärk ofta kommer vid specifika tidpunkter på dygnet kommer genernas aktivitet studeras under dygnet i vävnad från patienter samt hos friska individer.
Nästa steg blir att undersöka om läkemedel kan påverka dygnsrytmen. Detta görs för att utröna om de bör tas vid specifika tidpunkter för bättre effekt, så kallad kronoterapi.
Utöver detta kommer sömnkvalitet och psykisk hälsa i relation till klusterhuvudvärk studeras samt genetiska och kliniska skillnader med avseende på kön, utlösande faktorer, behandling, m.m.