"Labbet är min frontlinje"

Immunologen Qiang Pan Hammarström har arbetat varje dag sedan slutet av januari för att hitta mediciner mot det nya coronaviruset. Tillsammans med sin man och KI-kollega, Lennart Hammarström, leder hon ett internationellt konsortium som parallellt arbetar med tre spår för att utveckla behandlingar mot covid-19.

Qiang Pan Hammarström
Qiang Pan Hammarström, foto: Erik Flyg

Text: Anna Molin, först publicerad på ki.se i april 2020
En kortare version finns publicerad i tidningen Medicinsk Vetenskap nr 2/2020. 

När blev du engagerad i kampen mot det nya coronaviruset?

”Jag är född och uppvuxen i Kina och har arbetat med just lungmedicinska sjukdomar där. Så när det nya coronaviruset växte till en epidemi i slutet av januari var det många av mina vänner och tidigare kollegor som frivilligt reste till Wuhan, som då var epicentret för utbrottet. Jag blev väldigt berörd av deras mod, och samtidigt hjärtekrossad när en av mina tidigare skolkamrater smittades och dog vid fronten när han försökte hjälpa till.”

Hur påverkade det dig?

”Berättelserna från Wuhan var hemska. En klasskamrat till mig arbetade 80 timmar i veckan på intensivvårdsavdelningen och beskrev det som att han kände sig totalt maktlös. Det fanns inga läkemedel som fungerade, inget vaccin, inget han kunde göra för att hjälpa. Han och många av mina vänner satte sitt hopp till mig, att jag som forskare skulle hitta en terapi som fungerade. Det var då Lennart och jag bestämde oss för att starta ett konsortium med forskare från fem olika länder som tillsammans arbetar för att utveckla antikroppsterapier mot covid-19.”

Vad går er forskning ut på?

Qiang Pan Hammarström
Qiang Pan Hammarström, foto: Erik Flyg

”Vi arbetar parallellt med tre olika spår. Sammanfattningsvis handlar det om att hitta de bästa antikropparna från tillfrisknade patienter vars antikroppar renats från blodplasman och vars antikroppsproducerande vita blodceller klonas i laboratoriet. Ett spår handlar om att använda hyperimmunt gammaglobulin, som framställs från blodplasma av tillfrisknade covid-19-patienter med höga antikroppsnivåer. Det kommer att testas i kliniska prövningar på människor direkt. Samtidigt letar vi efter ledande kandidater för så kallade monoklonala och rekombinanta antikroppar, och dessa kommer först att prövas i djurmodeller. Till skillnad från de studier som inletts där man redan har börjat ge blodplasma från tillfrisknade patienter direkt till covid-19-sjuka så fokuserar vi på att ta fram mediciner som kan användas i en nära framtid. Nackdelen med vår approach är dock att det tar längre tid. Fördelen är att vi kan få en riktigt effektiv och säker medicin som även kan ges till de som har ett nedsatt immunförsvar och därför inte skyddas lika bra av ett framtida vaccin.”

Varför är det viktigt att även arbeta långsiktigt nu?

”Vi vet inte hur länge vi kommer få leva med detta virus, och därför är det viktigt att vi både satsar på snabba och mer långsiktiga lösningar. När det första sarsviruset dog ut år 2004 så försvann all finansiering och en stor del av forskningen upphörde. Det var synd för vi behöver hitta både mediciner och vaccin mot coronavirus. Jag tror att vi kommer att lyckas den här gången för det är många forskare från olika discipliner som arbetar med detta nu. Corona är det enda vi pratar om.”

På ett mer personligt plan, hur är det att arbeta med sin partner?

”Det är kul! Vi pratar jobb, dag och natt. Vissa frågar mig om det inte blir tråkigt, men jag tycker inte det. Vi träffades på KI och har nu varit gifta och arbetat tillsammans i över 20 år, men ingen av oss har varit med om något som liknar detta tidigare. Som forskare känner jag att det är min plikt att försöka hitta ett botemedel mot det här viruset—labbet är min frontlinje.”

Katarina Sternudd
2024-04-15