Det Nya Arbetslivets Nyhetsbrev 2

Nu testas arbetsmiljökrav i offentlig upphandling som verktyg för ett säkrare och hållbarare arbetsliv

Upphandlingsmyndigheten och Arbetsmiljöverket har pekat på att arbetsmiljökrav i offentlig upphandling kan vara ett effektivt verktyg för att förbättra arbetsmiljön, särskilt i högriskbranscher som städbranschen. Det är en bransch där det finns en påtaglig risk för arbetsorsakad ohälsa till följd av att arbetet är fysiskt krävande och myndigheterna har även identifierat en förhöjd risk för oskäliga arbetsvillkor. Om arbetsmiljökrav saknas kan det dessutom snedvrida konkurrensen till förmån för aktörer som inte lever upp till arbetsmiljölagstiftningen.

Hållbarhetskrav, såsom miljökrav, har länge varit en del av offentlig upphandling, men arbetsmiljökrav är fortfarande ett underutnyttjat verktyg.

Inom ramen för ett forskningsprojekt på Karolinska Institutet har en rättslig analys genomförts som visar att det inte finns några formella eller juridiska hinder för att inkludera arbetsmiljökrav i upphandlingar – tvärtom ger Lagen om offentlig upphandling (LOU) utrymme för att ställa långtgående krav.

Med utgångspunkt i den rättsliga analysen har Region Stockholm testat att inkludera arbetsmiljökrav i en upphandling av sjukhusstädning. Ingen aktör överklagade upphandlingen, och kraven har nu integrerats i de två avtal som tecknats. Exempel på krav i avtalen är utbildning i arbetsteknik, tillgång till företagshälsovård, ergonomiskt utformade och ändamålsenliga arbetsredskap, likvärdiga villkor och skydd för underentreprenörer samt arbetsskadeförsäkring och pension i nivå med kollektivavtal.

Vill du veta mer? Läs vår nyligen lanserade rapport. I mån av tid delar vi också gärna med oss av de erfarenheter vi har genom ett möte eller föreläsning. Vid intresse, maila ninni.norlinder@ki.se

Läs rapporten här!

AI som chef, mer utbrett än vad många tror?

Att AI tar över arbetsuppgifter som traditionellt har utförts av en mänsklig chef blir allt vanligare och kallas algoritmisk arbetsledning. Det kan till exempel innebära att AI fattar beslut om schemaläggning, fördelning av arbetsuppgifter samt utvärderar anställdas arbetsprestationer. I en nyligen publicerad rapport från OECD framkommer att 79 % av företagen i de europeiska länderna som ingick i studien använder någon form av algoritmisk arbetsledning.

Rätt implementerad kan tekniken effektivisera arbetsflöden, minska fysiska belastningar och frigöra tid för mer komplexa uppgifter. Dessutom kan AI bidra till en mer objektiv bedömning av arbetsprestationer och därmed minska risken för diskriminering.

Samtidigt visar forskning att tendensen är att algoritmisk arbetsledning hittills använts på ett sätt som innebär ökad kontroll och övervakning av medarbetarna samt en arbetsintensifiering snarare än att fungera som ett stöd för dem och bidra till en god arbetsmiljö. Det behövs dock mer forskning för att med säkerhet fastställa om detta är representativt för hur algoritmisk arbetsledning används inom olika branscher.

Det är även för tidigt att dra några säkra slutsatser kring exakt hur algoritmisk arbetsledning påverkar arbetsmiljö och hälsa. Vissa studier pekar mot att följande faktorer påverkar:

• Transparens – Tydlighet kring hur AI-systemen fungerar, exempelvis på vilka grunder det bedömer anställdas prestationer, kan minska misstro och öka känslan av kontroll.
• Delaktighet – Involvering av anställda och arbetstagarrepresentanter i implementeringsprocessen kan bidra till en mer accepterad och balanserad användning av AI.
• Sofistikerade system – AI som tar hänsyn till flera parametrar, såsom bemanning och väderförhållanden, kan minska risken för arbetsintensifiering.
• Flexibilitet – Möjligheten för arbetstagare att anpassa eller bortse från systemets instruktioner och använda sin egen erfarenhet kan ge större kontroll och göra arbetet mer meningsfullt.

 Vill du veta mer? Läs vår nyligen lanserade rapport. I mån av tid besöker vi också gärna er organisation för att föreläsa och samtala om algoritmisk arbetsledning, arbetsmiljö och hälsa, med utgångspunkt i rapporten. Vid intresse, maila ninni.norlinder@ki.se

 Läs rapporten här!

Grön omställning med nya arbetsmiljörisker?

Den gröna omställningen är nödvändig och skapar nya jobb och innovationer, men medför också utmaningar för arbetsmiljö och hälsa. En nyligen publicerad artikel identifierar utmaningar, möjligheter och nödvändiga insatser för att säkerställa hållbara och trygga jobb.

Nya material och teknologier, såsom grafen, nanocellulosa och återvinning av kritiska råmaterial, kan bidra till en mer hållbar ekonomi men innebär också potentiella hälsorisker, exempelvis exponering för farliga kemikalier och nanopartiklar. Även arbetsmiljön inom bygg- och transportsektorn förändras, där elektrifiering kan minska utsläpp men samtidigt medföra nya risker kopplade till batterihantering och högspänning. Återvinningssektorn växer snabbt, vilket innebär ökade risker för skadliga ämnen som tungmetaller och flamskyddsmedel. Digitalisering och automatisering, som är nära sammankopplade med den gröna omställningen, påverkar också arbetsvillkoren och arbetstagarnas inflytande.

För att den gröna omställningen ska bidra till både hållbara och trygga jobb är det viktigt att arbetsmiljöaspekter beaktas i takt med att nya branscher och arbetsmetoder utvecklas. Till att börja med behövs mer forskning och systematisk uppföljning av arbetsmiljörisker kopplade till ny teknik och nya material. Kompetensutveckling och anpassade utbildningsinsatser kan bidra till att säkerställa att både företag och arbetstagare har rätt förutsättningar att hantera nya arbetsmiljörisker. En fortsatt dialog mellan arbetsmarknadens parter är avgörande för att identifiera lösningar som gynnar både konkurrenskraft och en hållbar arbetsmiljö. Slutligen kan arbetsmiljökrav i offentlig upphandling och lagstiftning vara ett verktyg för att säkerställa goda arbetsförhållanden och rättvis konkurrens i den gröna omställningen.

Läs artikeln här!