Det Nya Arbetslivets Nyhetsbrev

Ett jobb med låg sysselsättningskvalitet i början av arbetslivet - språngbräda eller återvändsgränd?

Hur påverkas hälsa och position på arbetsmarknaden långsiktigt av att som ung vuxen ha en anställning med låg sysselsättningskvalitet? Här sammanfattar vi intressanta resultat från tre svenska forskningsstudier som nyligen publicerats.

Låg sysselsättningskvalitet innebär att jobbet har en låg grad av trygghet exempelvis till följd av korta anställningskontrakt och oförutsägbara scheman, en låg inkomst och brist på rättigheter och skydd exempelvis genom svårigheter att kvalificera sig för socialförsäkringarna. Tre svenska nyligen publicerade studier belyser en viktig och oroande koppling mellan att ha ett jobb med låg sysselsättningskvalitet i unga år och långsiktiga negativa effekter på hälsa och position på arbetsmarknaden. Studierna visar att bland de som haft en anställning med låg sysselsättningskvalitet som ung vuxen finns en avsevärt ökad risk för psykisk ohälsa, långtidsarbetslöshet, långtidssjukskrivning och ett jobb med låg sysselsättningskvalitet även senare i livet. Detta jämfört med de som hade ett jobb med god sysselsättningskvalitet i starten på arbetslivet. God sysselsättningskvalitet innebär en typisk anställning som är en tillsvidareanställning på heltid med kollektivavtal där arbetet utförs hos den som är arbetsgivare.

I studierna jämförs de med låg sysselsättningskvalitet med de som har god sysselsättningskvalitet och då framkommer att risken för att senare i livet drabbas av psykisk ohälsa som kräver sjukhusvård var 1,51 gånger högre för de med låg sysselsättningskvalitet. Risken för alkoholrelaterad dödlighet var 1,43 gånger högre. Risken för långvarig arbetslöshet var 2,31 gånger högre och risken att fortsatt ha ett jobb med låg sysselsättningskvalitet var 2,85 gånger högre. Dessutom var risken för långtidssjukskrivning eller förtidspension 1,43 gånger högre. Riskökningen för marginalisering på arbetsmarknaden senare i arbetslivet är ungefär jämförbar med den riskökning som finns för unga vuxna som är långtidsarbetslösa.

Det är känt sedan tidigare att arbeten med låg sysselsättningskvalitet innebär en rad allvarliga risker för hälsan. Inte minst finns en ökad risk att dö i förtid, för psykisk ohälsa och för arbetsolyckor. Jobb med låg sysselsättningskvalitet är vanligt förekommande bland unga, knappt 50 procent av alla unga under 25 år och runt 18 procent av de mellan 25–34 år har en sådan anställning och då är studenter inte medräknade. Att ha ett arbete är viktigt för hälsan på många sätt men studierna visar att det inte bara handlar om att få ett jobb, utan om att få rätt sorts jobb som kan stödja en långsiktig positiv utveckling på både arbetsmarknaden och i livet i stort.

Vad är det då som ligger bakom dessa ökade risker för ohälsa och marginalisering? Är det den låga sysselsättningskvaliteten som direkt orsakar detta, eller finns det andra faktorer? Sambanden är inte helt klarlagda, men det är sannolikt att den låga sysselsättningskvaliteten spelar en stor roll. Studierna har kontrollerat för bland annat tidigare psykisk ohälsa och utbildningsnivå. Det är också välkänt att låg sysselsättningskvalitet i sig medför betydande hälsorisker vilket ytterligare stärker misstanken om dess påverkan på de negativa arbetsmarknadsutfallen och den psykiska hälsan senare i livet.

Referenslista hittar du sist i nyhetsbrevet.

Läs mer och boka en föreläsning om låg sysselsättningskvalitet och hälsa här

Vad säger forskningen om hur arbetstidsförkortning påverkar arbetstagares hälsa och välbefinnande?

Under det senaste året har debatten om förkortad arbetstid tagit fart. Men vad visar forskningen egentligen om hur detta påverkar arbetstagares hälsa och välbefinnande? Minskar sjukskrivningarna? Förbättras balansen mellan arbetsliv och privatliv? Och vilken form av arbetstidsförkortning är mest fördelaktig för hälsan? Här får du veta vad forskningen visar just nu.

2022 publicerades en systematisk genomgång av forskningsstudier som undersökt hur förkortad arbetstid påverkar hälsan. Det framgår tydligt att förkortad arbetstid kan leda till förbättrad självrapporterad hälsa och välbefinnande. Stressnivåerna sjunker, färre personer rapporterar sömnstörningar, och den allmänna känslan av välbefinnande ökar då arbetstiden förkortas. Trots dessa positiva effekter finns inget tydligt stöd för att förkortad arbetstid också minskar sjukskrivningar, arbetsolyckor eller andra så kallade "hårda" hälsoutfall. De flesta studierna i genomgången fokuserade på att förkorta arbetsdagarna snarare än att införa en fyradagarsvecka, och studierna genomfördes huvudsakligen inom offentlig sektor med en relativt kort uppföljningstid.

De senaste åren har intresset för förförkortad arbetstid växt bland företag, både globalt och i Sverige och bland dem har ofta fyradagarsvecka varit modellen för att förkorta arbetstiden. Under 2022 genomfördes den hittills största studien om hälsoeffekterna av fyradagarsvecka. Studien genomfördes i Storbritannien på 61 privata företag med totalt 2900 anställda som arbetade med alltifrån reklam och försäkringar till vård och omsorg. Även i denna studie förbättrades den självrapporterade hälsan och välbefinnandet och man upplevde att balansen mellan privatliv och arbetsliv förbättrades. För företagen kvarstod produktiviteten på samma nivå, och vissa rapporterade till och med ökad omsättning. Dessutom minskade personalomsättningen markant. En liknande studie pågår i USA och Kanada där 41 företag deltar. Resultaten publiceras löpande och de liknar dem i studien som genomfördes i Storbritannien. Många av företagen i dessa två studier har valt att permanenta den förkortade arbetstiden till skillnad från de försök som genomförts i offentlig sektor.

Sammanfattningsvis visar forskningen att arbetstidsförkortning förbättrar arbetstagares självrapporterade hälsa och välbefinnande och är populärt bland de företag och organisationer som deltar. Ingen specifik modell för arbetstidsförkortning verkar vara överlägsen när det gäller hälsoeffekter – resultaten är liknande oavsett om det handlar om kortare arbetsdagar eller en kortare arbetsvecka. Att försöken bygger på frivillighet och består av motiverade företag och organisationer påverkar såklart resultaten, vilket gör dem svåra att generalisera till hela arbetsmarknaden.

Referenslista hittar du sist i nyhetsbrevet.

Boka en föreläsning här om arbetstidsförkortning och hälsa här