Torbjörn Åkerstedts forskargrupp
Sömn och trötthet
Fokus för min forskning är vad sömnkvalitet och sömnstörning egentligen är, liksom betydelsen av sömnkvalitet och sömnlängd för långsiktig funktionsförmåga, hälsa och mortalitet. Betydelsen av ålder, kön, stress, mm undersöks.
Ett annat fokus är effekterna av skiftarbete (oregelbundna arbetstider) på hälsa, funktionsförmåga och mortalitet.
Forskningsprojekt
- Den rapporterade sömnlängdens och sömnkvalitetens betydelse för överlevnad och sjukdomar som demens, hjärt-/kärlsjukdom, diabetes, cancer, mm. Inflytande av ålder, pensionering, yrke, kön, mfl faktorer undersöks också. Nära relaterat till ovanstående är att identifiera optimal sömnlängd (ur mortalitetsperspektiv) och vilka faktorer som påverkar. Är det lika stor risk att avlida med kort och lång sömn? Vad spelar helgsömnen för roll för mortaliteten. Är kvinnor speciellt sårbara för kort sömn?
- Den fysiologiska representationen av vad som utgör bra sömn. Här genomförs polysomnografi (PSG), dvs registrering av EEG, EOG (ögonrörelser) och EMG för att ge information om sömnstadier, uppvaknanden, sömneffektivitet, mm. Avsikten är att komma fram till vilka PSG-variabler som kan kopplas till rapporterad sömnstörning. Här ingår studier PSG-data från hundratals män och kvinnor, liksom av patienter under behandling. Viktiga delfrågor är könsskillnader, åldersskillnader, effekter av stress. Speciella frågeställningar rör om kvinnor verkligen sover objektivt sämre än män, om äldre verkligen är så objektivt sömnstörda som rapporteras, hur negativt stress är för sömnen, vad i den objektiva sömnen som förbättras med Kognitiv Beteendeterapeutisk behandling av insomni,
- Trötthet och sömnighet, båda ganska försummade forskningsområden, men som börjar komma i fokus. Frågeställningar rör: Hur farligt är sömnighet i trafiken? Hur förändras trötthet och sömnighet med ålder (det ser ut som om man blir mindre trött med ökad ålder, t.ex). Hur trötthetsframkallande är olika flygschemakarakteristika för piloter och kabinpersonal. Kan man förutsäga trötthet/sömnighet utifrån kunskap om arbetstider? Vilka faktorer driver trötthet/sömnighet (sömn, stress, fysiskt arbete, långa arbetstider, sjukdom)? Hur ser den trötta hjärnan ut, vilka hjärnstrukturer ändrar sin aktivitet? Vilka skiftschemakarakteristika (natt, långa pass, etc) utgör de stora problemen för dem som arbetar skift. Innebär Nattarbete en ökad risk att avlida och påverkas detta av rollen som arbetare/tjänsteman eller kön.
Många av projekten drivs i samarbete med andra (Uppsala Universitet (Prof Eva Lindberg), Stockholms Universitet (Dr Johanna Schwarz, Prof Hui-Xin Wang, Prof Göran Kecklund), Karolinska institutet (Prof Viktor Kaldo, Doc Susanna Jernelöw, Dr Anna-Karin Hedström, Doc Ylva Trolle-Lageros), Finska arbetshälsoinstitutet (Prof Mikael Sallinen), Universitetet i Milano/Bicocca Italy (Prof Rino Bellocco), Siesta Inc Vienna Austria (Dr Georg Gruber), the Dutch Institute for Aviation Research – NLR- Amsterdam the Netherlands (Dr Henk van Dijk), German Institute for Aviation and Space Research – DLR – Köln Germany (Dr Daniel Aeschbach)
Material
Utvalda publikationer
Akerstedt T. Shift Work - Sleepiness and Sleep in Transport. Sleep Med Clin. 2019;14(4):413-421.