Cecilia Radkiewicz

Postdoktor inom cancerepidemiologi, Jesper Lagergrens grupp
Biträdande överläkare i onkologi, Capio Sankt Görans Sjukhus
Studierektor, KI/SLLs forskarskola i epidemiologi för kliniker 2020/2022

Jag kombinerar forskning inom cancerepidemiologi med kliniskt arbete som cancerläkare på institutionen för molekylärmedicin och kirurgi, Karolinska Institutet respektive Capio Sankt Görans Sjukhus.

2019 Medicine doktorsexamen (PhD) i Medicin, Karolinska Institutet
2018 Specialistexamen i Onkologi, Karolinska Universitetssjukhuset,
Socialstyrelsen
2010 Läkarlegitimation, Södersjukhuset, Socialstyrelsen
2008 Läkarexamen, Karolinska Institutet

Mitt primära forskningsfokus är klinisk cancerepidemiologi. Jag hanterar stora datavolymer genom att länka information på individnivå från svenska och nordiska hälso- och demografiska register med hög täckningsgrad. Detta möjliggör robusta analyser av trender över olika tidsaxlar. För att korrekt beskriva, illustrera och dra slutsatser utifrån forskningsresultat tillämpar jag innovativa statistiska metoder. 

Swedish Anti-Cancer Therapy (SeACT)

Jag är ansvarig forskare och drivande i SeACT-projektet, ett akademiskt initiativ som syftar till att samla in svenska journaldata på cancerläkemedel från de elektroniska ordinationssystemen CytoBase, Cytodos och Mosaiq för att kunna genomföra farmakoepidemiologiska studier på onkologisk behandling i Sverige. Studien är etikprövad med Karolinska Institutet som huvudman. 

Bakgrund: Cirka 70 000 individer diagnosticeras med cancer i Sverige varje år. Nyinsjuknandet ökar samtidigt som en större andel botas eller lever längre med cancer. Tidig upptäckt och behandling men även nya läkemedel och optimerade behandlingsalgoritmer har bidragit till detta. I rutinsjukvård är dock effekterna på dödlighet lägre och risken för biverkningar högre än i läkemedelsstudier på selekterade patientgrupper med kort uppföljningstid. Trots allvarlig biverkningsprofil och höga läkemedelskostnader går det inte att systematiskt övervaka effekt och säkerhet av cancerläkemedel i Sverige idag. 

Huvudmålsättning: Att studera kort- och långsiktiga effekter av och säkerhet vid men även tillgång till cancerläkemedel på populationsnivå i Sverige.

Studiedesign och datainsamling: De flesta cancerläkemedel ges som rekvisitionsläkemedel på sjukhus. I Sverige lagras denna information sedan cirka 20 år och framåt i en handfull elektroniska ordinationssystem (Cytodos, CytoBase och Mosaiq). Vi planerar att länka behandlingsdata från dessa ordinationssystem och Nationella Läkemedelsregistret till samtliga individer i Nationella Cancerregistret och i nästa steg ytterligare populationsbaserade hälso- och demografiska register inklusive Nationella Dödsorsaks-, Patient- och Mödravårdsregistret (Socialstyrelsen) respektive Registret över totalbefolkningen och LISA-databasen (Statistiska Centralbyrån). 

Tidsplan: För närvarande (2024) utgår förfrågningar till samtliga sjukvårdsregioner/vårdgivare för utlämnanden av cancerbehandlingsdata från respektive elektroniskt ordinationssystem. Förhoppningen är att vi har fått in behandlingsdata från samtliga regioner i mitten 2025 och det första delarbetet beräknas skickas in för publicering under år 2026.

Utbildningsfrågor har alltid intresserat mig. Redan under specialisttjänstgöringen inom onkologi var jag engagerad som föreläsare och seminarieledare för läkarstudenterna på Karolinska Institutet och år 2017/2018 var jag även ansvarig lärare för utbildningen inom palliativ medicin. Jag var tidigare ansvarig för randande ST-läkare inom onkologi på medicinsk enhet övre buk, Karolinska Universitetssjukhuset. År 2020-2022 var jag studierektor för KI/SLLs forskarskola i epidemiologi för kliniker generation 19. Sedan 2024 ansvarar jag för Svensk Onkologisk Förenings rekommenderade ST-kurs i medicinsk vetenskap för ST-läkare i onkologi.