Cecilia Radkiewicz

Cecilia Radkiewicz

Anknuten till Forskning
Besöksadress: Nobels väg 12a, 17165 Solna
Postadress: C8 Medicinsk epidemiologi och biostatistik, C8 MEB Dickman, 171 77 Stockholm

Om mig

  • Postdoktor inom cancerepidemiologi, Jesper Lagergrens grupp
    Biträdande överläkare i onkologi, Capio Sankt Görans Sjukhus
    Studierektor, KI/SLLs forskarskola i epidemiologi för kliniker 2020/2022

    Jag kombinerar forskning inom cancerepidemiologi med kliniskt arbete som cancerläkare på institutionen för molekylärmedicin och kirurgi, Karolinska Institutet respektive Capio Sankt Görans Sjukhus.

    2019 Medicine doktorsexamen (PhD) i Medicin, Karolinska Institutet
    2018 Specialistexamen i Onkologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Socialstyrelsen
    2010 Läkarlegitimation, Södersjukhuset, Socialstyrelsen
    2008 Läkarexamen, Karolinska Institutet

Forskningsbeskrivning

  • Mitt primära forskningsfokus är klinisk cancerepidemiologi. Jag hanterar stora datavolymer genom att länka information på individnivå från svenska och nordiska hälso- och demografiska register med hög täckningsgrad. Detta möjliggör robusta analyser av trender över olika tidsaxlar. För att korrekt beskriva, illustrera och dra slutsatser utifrån forskningsresultat tillämpar jag innovativa statistiska metoder.

     

    Swedish Anti-Cancer Therapy (SeACT)

    Jag är ansvarig forskare och drivande i SeACT-projektet, ett akademiskt initiativ som syftar till att samla in svenska journaldata på cancerläkemedel från de elektroniska ordinationssystemen CytoBase, Cytodos och Mosaiq för att kunna genomföra farmakoepidemiologiska studier på onkologisk behandling i Sverige. Studien är etikprövad med Karolinska Institutet som huvudman.

     

    Bakgrund. Cirka 70 000 individer diagnosticeras med cancer i Sverige varje år. Nyinsjuknandet ökar samtidigt som en större andel botas eller lever längre med cancer. Tidig upptäckt, förbättrade behandlingsmetoder och nya läkemedel har bidragit till denna utveckling. I rutinsjukvård är dock effekterna på överlevnad lägre och risken för biverkningar högre än i kliniska läkemedelsstudier på selekterade patientgrupper med kort uppföljningstid. Trots allvarliga biverkningar och höga läkemedelskostnader saknas idag ett systematiskt sätt att övervaka effekt och säkerhet av cancerläkemedel i Sverige.

     

    Huvudmålsättning. Att studera kort- och långsiktiga effekter, säkerhet samt tillgång till cancerläkemedel på populationsnivå i Sverige.

     

    Studiedesign och Datainsamling. De flesta cancerläkemedel ges som rekvisitionsläkemedel på sjukhus. I Sverige lagras denna information sedan cirka 20 år tillbaka i ett fåtal elektroniska ordinationssystem (Cytodos, CytoBase och Mosaiq). Studien kommer att länka behandlingsdata från dessa ordinationssystem och Nationella Läkemedelsregistret till samtliga individer i Nationella Cancerregistret. I nästa steg kopplas data till andra populationsbaserade hälso- och demografiska register, inklusive Nationella Dödsorsaksregistret, Patientregistret och Mödravårdsregistret från Socialstyrelsen samt registret över totalbefolkningen och LISA-databasen från Statistiska Centralbyrån.

    Det statistiska analysarbetet kommer att genomföras som en serie retrospektiva kohortstudier, där vi följer svenska cancerpatienter från diagnos, återfall, kirurgi eller behandlingsstart. Studien fokuserar på att jämföra canceröverlevnad samt akuta och sena biverkningar mellan olika behandlingar och patientgrupper. Dessutom undersöks hur utfallen påverkas av ålder, kön, samsjuklighet och samtidig medicinering.

     

    Tidsplan. Under 2024 har förfrågningar skickats till samtliga sjukvårdshuvudmän för att erhålla cancerbehandlingsdata från deras respektive elektroniska ordinationssystem. Datainsamlingen pågår med förhoppningen om att ha kompletta behandlingsdata från samtliga regioner i mitten av 2025. Det första delarbetet planeras att skickas in för publicering under 2026.

Undervisning

  • Jag har alltid haft ett starkt intresse för medicinsk utbildning och undervisning. Under min specialisttjänstgöring inom onkologi var jag aktiv som föreläsare och seminarieledare för läkarstudenter vid Karolinska Institutet. År 2017/2018 var jag dessutom ansvarig lärare för utbildningen i palliativ medicin.

    Jag har tidigare haft ansvar för randande ST-läkare inom onkologi vid Medicinsk enhet övre buk, Karolinska Universitetssjukhuset, där jag bidrog till att utveckla och strukturera utbildningen. Mellan 2020 och 2022 var jag studierektor för KI/SLL:s forskarskola i epidemiologi för kliniker, generation 19.

    Sedan 2024 är jag kursansvarig för Svensk Onkologisk Förenings rekommenderade ST-kurs i medicinsk vetenskap för ST-läkare inom onkologi.

Artiklar

Alla övriga publikationer

Anställningar

  • Anknuten till Forskning, Medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, 2024-2027
  • Anknuten till Forskning, Molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, 2024-2025

Examina och utbildning

  • Medicine Doktorsexamen, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, 2019
  • Läkarexamen, Karolinska Institutet, 2008

Handledare

  • Johanna Borg Bruchfeld, Sex-related differences in incidence and outcomes among patients with lymphoma: epidemiological and biological perspectives, https://ki.se/en/people/johanna-borg-bruchfeld, 2021
  • Anna-Klara Wiklund, The Nordic Helicobacter Pylori Eradication Project: Cancer risk after Helicobacter pylori therapy, 2021

Nyheter från KI

Kalenderhändelser från KI