Nobelpriset i fysiologi eller medicin
Första veckan i oktober varje år tillkännages Nobelpriserna i fysiologi eller medicin, fysik, kemi, litteratur och fred, såsom Alfred Nobel fastställde i sitt testamente. Först ut är Nobelpriset i fysiologi eller medicin – och det är Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet som utser pristagaren sedan 1901.
Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2024 tilldelas Victor Ambros och Gary Ruvkun
Årets Nobelpris belönar upptäckten av en grundläggande princip för hur geners aktivitet regleras. Forskarna Victor Ambros och Gary Ruvkun uppmärksammas för upptäckten av mikroRNA och dess roll i posttranskriptionell genreglering.
Nobelpriset – ett pris med världsintresse
Få priser röner samma världsintresse och har en urvalsprocess som går så på djupet som Nobelpriset. Vikten av att vårda prisets renommé är större än på länge, menar Thomas Perlmann, sekreterare i Nobelförsamlingen.
Nobel Calling - evenemang i kunskapens anda
Under Nobelveckan riktas världens blickar mot Stockholm och banbrytande forskning. Nobelprismuseet bjuder, tillsammans med Karolinska Institutet, in till inspirerande och lärorika möten i kunskapens anda.
Tidigare års Nobelpristagare
Karikós och Weissmans fynd bidrog till att rädda miljontals liv
2023 års pris hyllade en forskargärning med avgörande betydelse under covidpandemin. Katalin Karikós och Drew Weissmans fynd ligger till grund för möjligheten att använda en så kallad mRNA-plattform för att utveckla vaccin och läkemedel mot en rad sjukdomar.
Vaccin med budbärar-RNA, alltså mRNA, innebär att vaccinet färdigställs inne i kroppen efter att en “karta” för virusprotein förs in i kroppens celler.
Detta forskningsgenombrott var avgörande för att utveckla effektiva vaccin mot covid-19 och att rädda miljontals liv.
Svante Pääbo tog fram neandertalaren i oss
2022 belönades forskningen om neandertalarnas betydelse för den moderna människan. Eller snarare hur vi bär på deras gener som visat sig ha samband med såväl känslighet för smärta som risken att utveckla svår covid-19, för att nämna några exempel.
Svante Pääbos Nobelprisbelönade forskning har också presenterat denisovaner, en tidigare okänd människoart som också bidragit till nu levande människors DNA.
David Julius och Ardem Patapoutian om hur vi känner temperatur och beröring
2021 handlade priset om hur människan kan känna temperatur och beröring. Upptäckterna förklarar grundläggande funktioner i våra liv och har öppnat dörrar för nya behandlingar av exempelvis smärta. Att vi människor kan känna en isande vind eller en het platta, kan verka självklart. Men hur det går till lyckades Nobelpristagarna förklara.
Harvey J. Alter, Michael Houghton och Charles M. Rice upptäckte hepatit c-virus
2020 belönades upptäckten av hepatit C-virus. Tack vare pristagarnas arbete går det i dag att upptäcka viruset i blod och behandla infektionen effektivt. Det har räddat livet på miljontals människor. Priset sätter också fokus på vikten av forskning om virus.
KI-forskare kommenterar Nobelpris i kemi
Klickkemi 2022: ”Fantastiskt verktyg för biologiska upptäckter"
Kungl. Vetenskapsakademien tilldelade K. Barry Sharpless, Morten Meldal och Carolyn R. Bertozzi 2022 års Nobelpris i kemi för utvecklingen av klickkemin, ett enkelt sätt att bygga molekyler. Flera KI-forskare använder dagligen den "legoliknande" tekniken i sin forskning och en är medförfattare till en vetenskaplig studie med en av pristagarna.
Organokatalys 2021: ”Mer miljövänlig kemi och läkemedeltillverkning"
2021 års Nobelpris i kemi gick till Benjamin List och David MacMillan för ett nytt och genialt verktyg för att bygga molekyler, asymmetrisk organokatalys, som bidragit till mer miljövänlig kemi och läkemedelstillverkning. Per I Arvidsson, chef för Drug Discovery and Development-plattformen på SciLifeLab, var en av de som introducerade organokatalys i Sverige och menar att priset var väntat.
Gensaxen 2020: “Används i labb världen över"
Kungl. Vetenskapsakademien tilldelade Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna Nobelpriset i kemi år 2020 för upptäckten av gensaxen CRISPR/Cas9. Flera av KI:s forskare använder metoden i sin forskning. ”Det är det bästa verktyget som finns för att studera celler på molekylär nivå," säger Professor Galina Selivanova som träffat en av Nobelpristagarna.
Poddar om Nobelprisen från KI:s Medicinvetarna
#134: Hur fungerar mRNA-vaccin?
Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2023 gick till upptäckter som innebar att mRNA-vaccin kunde utvecklas och användas under covidpandemin. Adjungerade professorn Ali Mirazimis forskning handlar bland annat om att ta fram ett mRNA-vaccin mot den dödliga fästingsmittan Krimkongoblödarfeber.
#67 Har du neandertal-gener?
Redan innan Svante Pääbo tilldelades Nobelpriset för kartläggningen av neandertalarnas arvmassa pratade Medicinvetarna neandertal-gener med KI-forskaren Hugo Zeberg. Här får vi reda på hur genvarianter från neandertalare påverkar risken att bli allvarligt sjuk i covid-19 samt hur forskningen på neandertal-gener går till.
#56: Kan hepatit C utrotas?
Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2020 gick till upptäckten av hepatit C, något som banade väg för dagens effektiva läkemedel. Forskaren Martin Kåberg berättar om hur de nya läkemedlen i kombination med sprutbyten och drogbehandling ger hopp om att vi ska kunna eliminera sjukdomen inom en snar framtid.
#55: Hur funkar gensaxen?
Med hjälp av gensaxen crispr/cas9 kan forskare med hög precision ändra i vår arvsmassa – en upptäckt som 2020 belönades med Nobelpriset i kemi. Forskaren Fredrik Lanner berättar om hur gensaxen används som forskningsverktyg men också i försök att hitta nya sjukdomsbehandlingar.