Nobelpriset i fysiologi eller medicin
Första veckan i oktober varje år tillkännages Nobelpriserna i fysiologi eller medicin, fysik, kemi, litteratur och fred, såsom Alfred Nobel fastställde i sitt testamente. Först ut är Nobelpriset i fysiologi eller medicin – och det är Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet som utser pristagaren sedan 1901.
2023 års Nobelpristagare
Nobelpriset i fysiologi eller medicin: “Upptäckten har bidragit till att rädda miljontals liv”
Nobelpriset i fysiologi eller medicin går i år till Katalin Karikó och Drew Weissman. Deras forskning ledde till effektiva mRNA-vaccin som begränsade covidpandemin och räddade miljontals liv. Priset är välförtjänt enligt forskare från Karolinska Institutet.
Katalin Karikó och Drew Weissman tilldelas Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2023
Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2023 skall tilldelas Katalin Karikó och Drew Weissman för deras upptäckter rörande nukleosidbasmodifieringar som möjliggjorde utveckling av effektiva mRNA-vacciner mot covid-19.
Nyfiken på Nobelpriset
Nobel Calling - evenemang i kunskapens anda
Under Nobelveckan riktas världens blickar mot Stockholm och banbrytande forskning. För KI:s forskare är det en chans att sätta fokus på forskning som förtjänar mer uppmärksamhet. Arrangera ditt evenemang under veckan och få draghjälp i marknadsföringen via Nobel Calling Stockholm.
Nobla inspiratörer - att arbeta med en Nobelkändis
De flesta forskare kommer inte i närheten av ett Nobelpris. Men några har turen att få arbeta tillsammans med en av forskarvärldens Nobelkändisar. Tre av Karolinska Institutets forskare berättar hur det kan vara.
Nobelpriset – ett pris med världsintresse
Få priser röner samma världsintresse och har en urvalsprocess som går så på djupet som Nobelpriset. Vikten av att vårda prisets renommé är större än på länge, menar Thomas Perlmann, sekreterare i Nobelförsamlingen.
Tidigare års Nobelpristagare
Svante Pääbo tog fram neandertalaren i oss
2022 belönades forskningen om neandertalarnas betydelse för den moderna människan. Eller snarare hur vi bär på deras gener som visat sig ha samband med såväl känslighet för smärta som risken att utveckla svår covid-19, för att nämna några exempel.
Svante Pääbos Nobelprisbelönade forskning har också presenterat denisovaner, en tidigare okänd människoart som också bidragit till nu levande människors DNA.
David Julius och Ardem Patapoutian om hur vi känner temperatur och beröring
2021 handlade priset om hur människan kan känna temperatur och beröring. Upptäckterna förklarar grundläggande funktioner i våra liv och har öppnat dörrar för nya behandlingar av exempelvis smärta. Att vi människor kan känna en isande vind eller en het platta, kan verka självklart. Men hur det går till lyckades Nobelpristagarna förklara.
Harvey J. Alter, Michael Houghton och Charles M. Rice upptäckte hepatit c-virus
2020 belönades upptäckten av hepatit C-virus. Tack vare pristagarnas arbete går det i dag att upptäcka viruset i blod och behandla infektionen effektivt. Det har räddat livet på miljontals människor. Priset sätter också fokus på vikten av forskning om virus.
William G. Kaelin Jr., Sir Peter J. Ratcliffe och Gregg L. Semenza förklarar livsnödvändig förmåga
2019 handlade priset om en livsnödvändig förmåga – hur celler anpassar sig efter tillgången på syre. Upptäckterna har öppnat nya strategier för att bekämpa blodbrist, cancer och flera andra sjukdomar och undersöks nu vidare vid bland annat Karolinska Institutet.
KI-forskare kommenterar Nobelpris i kemi
Klickkemi 2022: ”Fantastiskt verktyg för biologiska upptäckter"
Kungl. Vetenskapsakademien tilldelade K. Barry Sharpless, Morten Meldal och Carolyn R. Bertozzi 2022 års Nobelpris i kemi för utvecklingen av klickkemin, ett enkelt sätt att bygga molekyler. Flera KI-forskare använder dagligen den "legoliknande" tekniken i sin forskning och en är medförfattare till en vetenskaplig studie med en av pristagarna.
Organokatalys 2021: ”Mer miljövänlig kemi och läkemedeltillverkning"
2021 års Nobelpris i kemi gick till Benjamin List och David MacMillan för ett nytt och genialt verktyg för att bygga molekyler, asymmetrisk organokatalys, som bidragit till mer miljövänlig kemi och läkemedelstillverkning. Per I Arvidsson, chef för Drug Discovery and Development-plattformen på SciLifeLab, var en av de som introducerade organokatalys i Sverige och menar att priset var väntat.
Gensaxen 2020: “Används i labb världen över"
Kungl. Vetenskapsakademien tilldelade Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna Nobelpriset i kemi år 2020 för upptäckten av gensaxen CRISPR/Cas9. Flera av KI:s forskare använder metoden i sin forskning. ”Det är det bästa verktyget som finns för att studera celler på molekylär nivå," säger Professor Galina Selivanova som träffat en av Nobelpristagarna.
Poddar om Nobelprisen från KI:s Medicinvetarna
#67 Har du neandertal-gener?
Redan innan Svante Pääbo tilldelades Nobelpriset för kartläggningen av neandertalarnas arvmassa pratade Medicinvetarna neandertal-gener med KI-forskaren Hugo Zeberg. Här får vi reda på hur genvarianter från neandertalare påverkar risken att bli allvarligt sjuk i covid-19 samt hur forskningen på neandertal-gener går till.
#56: Kan hepatit C utrotas?
Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2020 gick till upptäckten av hepatit C, något som banade väg för dagens effektiva läkemedel. Forskaren Martin Kåberg berättar om hur de nya läkemedlen i kombination med sprutbyten och drogbehandling ger hopp om att vi ska kunna eliminera sjukdomen inom en snar framtid.
#55: Hur funkar gensaxen?
Med hjälp av gensaxen crispr/cas9 kan forskare med hög precision ändra i vår arvsmassa – en upptäckt som 2020 belönades med Nobelpriset i kemi. Forskaren Fredrik Lanner berättar om hur gensaxen används som forskningsverktyg men också i försök att hitta nya sjukdomsbehandlingar.
#23: Vem får Nobelpris?
Thomas Perlmann är professor vid KI, men han är också sekreterare i både Nobelförsamlingen och Nobelkommittén som utser vem eller vilka som tilldelas Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Hör honom berätta om hur det går till att få fram pristagare, och vilka utmaningar och fallgropar som finns i processen.